Hemsorterat – frågor och svar

För att göra det lättare för dig att sortera ut dina förpackningar och därmed öka återvinningen och minska förbrukningen av nya råvaror. Det är viktigt för miljön. Det är regeringen som har beslutat om att införa Hemsorterat. Alla kommuner i Sverige måste göra det.

Hemsorterat innebär att du lämnar förpackningsavfall nära där du bor, vanligtvis i särskilda kärl vid bostaden eller i närheten. Och vanligtvis i anslutning till mat- och restavfallet. Ett annat begrepp som används i stället för Hemsorterat är ”fastighetsnära insamling”.

Systemvalet är gjort utifrån noggranna tester och utvärderingar. I korthet beror systemvalet med fyra separata kärl (restavfall, matavfall, pappersförpackningar och plastförpackningar) istället för flerfackskärl på följande:

1. Kostnaden för kommuninvånarna skulle öka. Med flerfackssystemet skulle vi behöva upphandla ett annat system med andra sopbilar och personal som manuellt drar fram soptunnorna till bilen i stället för de sidlastande sopbilarna vi använder oss av i dag. Byter vi till andra sopbilar behöver vi även byta sophämtningsdagar.
2. Chaufförernas arbetsmiljö: Lösningen med fyra fack skulle påverka arbetsmiljön och bland annat återinföra en mängd lyft och att dra tunga kärl manuellt, som vi med åren lyckats jobba bort.
3. Tillgängligheten: Lösningen med fyra fack fungerar sämre för dem som exempelvis sitter i rullstol och ska komma åt de innersta facken.
4. Kärlen med flera fack har visat sig vara svårare att tömma då det fastnar mycket i dem.
5. Facken är mindre och kräver oftare tömning än om man har separata 240-liters kärl.
6. För lösningen med flerfackskärl är kärlstorleken konstant. Du kan exempelvis inte välja ett större kärl om du har flera blöjbarn och därmed mycket restavfall.

För dig som bor i villa eller har ett fritidshus kommer det inte tillkomma någon avgift för de nya kärlen för förpackningar av papper och plast. Kostnaden för Hemsorterat täcks av en ersättning som Säters kommun får från Naturvårdsverket.

Enligt nuvarande ersättningsnivå för dig som bor i lägenhet, behöver din fastighetsägare betala 120 kronor per år och lägenhet för att du ska få hemsortera enligt ett standardabonnemang (förpackningar av papper, plast, metall, färgat och ofärgat glas).

Ja, enligt en förordning som regeringen har bestämt är alla medborgare redan idag skyldiga att sortera ut sina förpackningar för materialåtervinning.

Det nya är att alla ges möjligheten att senast 1 januari 2027 lämna förpackningar för materialåtervinning på tomten eller i direkt anslutning till fastigheten där du bor. Fram tills du hemsorterar lämnar du ditt förpackningsavfall som vanligt på en återvinningsstation.

När du sorterar förpackningar hjälper du också till att spara resurser, minska miljöpåverkan och möjliggöra återvinning av material. Genom att separera olika material kan de återanvändas för att skapa nya produkter. Detta leder till minskad energiförbrukning och utsläpp av växthusgaser.

Alla lösningar för så kallad fastighetsnära insamling, det vi kallar Hemsorterat, kräver såklart större utrymme än idag. Förutom de kärl du har idag för restavfall och matavfall får du två nya kärl, ett för pappersförpackningar och ett för plastförpackningar.

Storleken på pappers- och och plastförpackningar är 240 liter. De är 57,5 cm breda, 75 cm djupa och 119 cm höga.

Om du inte kan lösa ytan för de fyra kärlen på din tomt är du välkommen att kontakta oss på telefon 0225-55 000.

Tänk på att det är endast de kärl som ska tömmas som behöver stå framme. Eftersom det sex veckor till nästa tömning kan du förvara kärlen bakom ett garage eller liknande. Du har också möjlighet att dela kärl med en granne. Om ni är tre eller flera grannar som går ihop kan ni ha ett gemensamt hämtställe, som du kan läsa mer om på sidan Så fungerar sophämtningen.

Tanken med Hemsorterat är att det ska bli mindre restavfall. Genom att du sorterar ut plast- och pappersförpackningar i de nya kärlen frigör du plats i kärlet för restavfall – som egentligen bara ska innehålla det som inte kan återvinnas.

• Vi ber dig att prova först. De allra flesta upplever att det fungerar bättre än de trodde – när de väl har börjat sortera.
• Och om du ändå märker att kärlet inte räcker till? Då kan du kontakta kommunen för att få ett större kärl eller diskutera en lösning.

Det syns inte utifrån, men sopbilarna har flera olika fack som avfallet töms i. Materialet körs till olika anläggningar för olika typer av materialåtervinning.

Hela kretsloppet är beroende av att vi tillsammans sorterar och lämnar avfall på rätt sätt. Genom att hålla isär olika material kan det mesta också återvinnas så att det kan bli nya produkter. Vi sparar energi och naturresurser genom att använda materialen flera gånger.

Det enda som bränns upp är restavfallet (brännbart hushållsavfall). Restavfall är det som blir över när du har sorterat ut matavfall, förpackningar, tidningar och returpapper samt farligt avfall, till exempel blöjor, bindor, dammsugarpåsar, snus, cigarettfimpar, uppsamlat bajs från husdjur, träbaserad kattsand och paketsnören.

Även glas- och metallförpackningar ska samlas in fastighetsnära när den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2027. Hur är en fråga som vi, tillsammans med ett 100-tal andra kommuner, fortfarande utreder. Tillsvidare transporterar du dem till återvinningsstationen som vanligt.

Ja, din fastighetsägare ansvarar för att se till att du kan hemsortera dina förpackningar senast 1 januari 2027.

Matavfallet kommer att tömmas varannan vecka precis som idag.

Restavfall, pappersförpackningar och plastförpackningar kommer att tömmas enligt ett rullande schema var sjätte vecka.

Matavfall töms alltid varannan vecka tillsammans med en av de andra kärlen. Sopbilen kommer alltså alltid varannan vecka. En av gångerna töms matavfallet med plastförpackningar, nästa gång med pappersförpackningar och tredje gången med restavfall och så börjar det om.

Du kan få en avisering via sms eller e-post för vilka kärl det är dags att ställa ut och när. Gå in på Mina sidor för att kontrollera att ditt mobilnummer eller e-postadress är uppdaterat för att du ska få aviseringar.

Du kan också hitta schemat för din avfallshämtning på kommunens webbplats och på Mina sidor.

• Matavfallskärlet töms varannan vecka.
• Plastförpackningar, pappersförpackningar och restavfall töms var sjätte vecka.

Matavfall töms alltid varannan vecka tillsammans med en av de andra kärlen. En av gångerna töms matavfallet med plastförpackningar, nästa gång med pappersförpackningar och tredje gången med restavfall och så börjar det om.

Just nu finns det bara möjlighet att ha telefonuppgifter från en kund per hushåll. Säters kommun tittar tillsammans med systemleverantören om man det går att lägga till fler personer i hushållet som kan få sms. Däremot kan flera i hushåll ha tillgång till att se hämtningsschemat i Mina sidor på kommunens webbplats.

Erfarenhet från andra kommuner som redan är igång med systemet visar att det turligt nog mest verkar vara ett teoretiskt problem.

Har du blöjor, tänk på att knyta ihop påsarna ordentligt, använd eventuellt dubbla påsar om det behövs. Självklart kan det lukta när man öppnar tunnorna, men om blöjorna är slängda i väl tillknutna påsar så sluter tunnorna så pass tätt att det inte luktar runt omkring dem.

Om det i enskilda fall ändå skulle visa sig bli ett problem, för den som till exempel har många blöjbarn, så löser vi det för berörda hushåll.

Att hemsortera bygger på nya lagkrav från Sveriges regering och är inte något som varken Säters kommun eller fastighetsägare kan välja bort.

Förpackningar innehåller värdefullt material. Alla måste hjälpas åt så att vi kan lämna fler förpackningar till återvinning så de kan återvinnas till nya produkter.

Återvinningsstationerna ska på sikt fasas ut på grund av det nya lagkravet att hushållen ska kunna sortera närma sitt hem.

Ja det får du, men tänk på att vissa små plastförpackningar lätt kan ta vind vid tömning. För att förenkla hanteringen i hemmet kan du t.ex. fylla en tom brödpåse av plast med småplast. Genom att pressa ihop smått i en brödpåse så tar det också mindre plats. Kommunen säljer plastkomprimerare, så kallad Minimizers till själkostnadspris. Det är en smart grej som komprimerar mjukplast. Läs mer om Minimizers här.

För smått förpackningsmaterial av papper kan du använda en tom mjölkförpackning, havregrynspåse, flingpaket eller liknande.

För att få plats är det bra att platta ihop förpackningarna ordentligt och gärna lägga mindre förpackningar i större. Pappersförpackningar får lov att läggas i papperspåsar men inte i plastpåsar och vice versa.

Beräkningen är att kärlen kommer att räcka till de allra flesta hushållen om man är noga med att platta till förpackningar, lägga större i mindre och så vidare. Märker du efter att ha testat ett tag att något kärl inte räcker, hör av dig till oss för en dialog.

Återvinningsstationerna kommer på sikt troligen att fasas ut, eller i alla fall bli färre, men de finns åtminstone inledningsvis kvar för glas, metall och tidningar.

Det är främst kladdiga plastförpackningar eller blöjor i restavfallet som kan orsaka luktproblem.

• Skölj också gärna ur förpackningarna med överblivet eller kallt vatten. Förpackningarna behöver inte vara rena för att kunna återvinnas, du behöver inte diska dem, men skölj dem däremot för att undvika lukt, framför allt sommartid.
• Släng till exempel blöjor i väl tillknutna påsar. Det kan lukta när du öppnar kärlen men de sluter så pass tätt att det inte luktar runt omkring dem. Använd dubbla påsar om det behövs.
• Förvara gärna kärlen på en skuggig plats mellan hämtningarna och rengör dem då och då.
• Spraya gärna kanterna på kärlen med ättika, det tycker inte flugorna om.

Sopbilarna som hämtar ditt avfall har två fack med en skiljevägg emellan.  Det kan se ut som att allt avfall ramlar ner i samma öppning och hamnar i ett fack, men skiljeväggen rör sig och sköter separeringen. Matavfallet töms i det ena facket och restavfallet i det andra de veckor vi hämtar matavfall och restavfall.

De veckor vi hämtar pappers- och plastförpackningar sker det på samma sätt, i det ena facket töms pappersförpackningar och i det andra facket töms plastförpackningar.

Lastbilen åker sedan till en omlastningsstation och tömmer facken separat. Avfallet omlastas sedan till olika behållare för transport till respektive avfallsmottagare.

Tidningar, reklamblad, ritpapper och anteckningsblock m.m. räknas inte som en förpackning och ingår därför inte i den fastighetsnära förpackningsinsamlingen Hemsorterat. Det lämnar du på en återvinningsstation.

Du kommer senast 1 januari 2027 att kunna hemsortera. Det betyder att du inte längre behöver åka till en återvinningsstation med dina förpackningar. Istället kommer du ha kärl på din tomt där du lägger ner förpackningarna som vi sedan kommer och hämtar.

Tills du får dina nya kärl sorterar du ditt förpackningsavfall på återvinningsstationen som vanligt. Du kommer få information innan du får dina nya kärl och du kan börja hemsortera.

Ja det kan du. I ett standardabonnemang ingår ett 190-liters restavfallskärl. Byter du till ett mindre kärl så får du en lägre avfallstaxa, byter du till ett större får du en högre taxa.

Målet, på både lokal och nationell nivå, är att minska mängden restavfall när du får lättare att sortera förpackningar nära din fastighet. Precis som med mycket annat gäller att den som konsumerar mer också betalar mer. Dessutom kostar det mycket att bränna restavfall, medan kommunen får intäkter för rätt sorterade förpackningar.

Se priser på sidan Renhållningstaxa.

Du kommer fortfarande att ha kärl för att slänga restavfall (brännbart) och matavfall. Kärlet för restavfall kommer att tömmas var sjätte vecka. På sikt kommer mängden brännbart att minska eftersom det blir lättare för dig att sortera förpackningar istället för att slänga dem i kärlet för brännbart.

Du behöver fortfarande lämna glas, metall och tidningar på återvinningsstationen eftersom det ännu inte är bestämt hur insamlingen ska lösas på lång sikt.

Det nya systemet som infördes 2022 gäller främst plast- och pappersförpackningar, där det finns störst behov av förbättrad återvinning.

För glas och metall fungerar återvinningen redan bra och de mängderna är relativt små. Därför utreds fortfarande vilket system som är mest effektivt och hållbart i framtiden. Säters kommun samarbetar med många andra kommuner i den frågan.

Återvinningsstationerna kommer därför att finnas kvar minst under 2026, och troligen längre.

Oftast blir det inte lika mycket förpackningar av glas och metall, så det kanske du har bättre plats för hemma, i ett förråd eller liknande, och kan samla ihop tills du kan åka till en återvinningsstation med det.

En förpackning är det som omsluter en annan produkt som du köper. Till exempel en mjölkkartong är (oftast) en pappersförpackning som omsluter mjölken, tandkrämstuben är (oftast) en plastförpackning som omsluter tandkrämen. Dessa kan materialåtervinnas och bli till något nytt när vi sorterar dem rätt.

Något som inte är en förpackning är till exempel en diskborste, även om den är gjord av plast. Den omsluter inte en annan förpackning, och ska slängas i restavfallet.

Du kan läsa mer på sidan Sortera förpackningar.

Det här händer med plastförpackningar

Insamlade plastförpackningar körs till en anläggning där det sorteras. Det återvunna plastmaterialet kan sedan användas till att tillverka nya produkter, till exempel delar i fordons- eller, byggindustrin, möbler, blomkrukor, resväskor eller sopsäckar.

Exempel på plastförpackningar är:

• ketchupflaskor
• schampoflaskor
• rengöringsmedelsflaskor
• glasslådor och saftdunkar
• kesoburkar och gräddfilsburkar
• Frigolit
• chipspåsar och godispåsar av plast

Det här händer med pappersförpackningar

Pappersförpackningar som du sorterar blir till nya pappersförpackningar. Använda mjölpåsar blir till exempel nya vällingpaket. Pappret kan också användas till ytskikt på gipsskivor. Pappersfibrer är så starka att de tål att återvinnas minst sju gånger. När fibern är utsliten kan den användas i biogasproduktion genom rötning.

Exempel på pappersförpackningar är:

• Mjölk- och juicepaket – plastdelar som sitter fast i förpackningen kan sitta kvar
• Pastakartonger och äggkartonger
• Tvättmedelskartonger
• Papphylsan i toarullen
• Omslagspapper
• Wellpapp (stora volymer lämnar du till en återvinningscentral)
• Mjölpåsar och sockerpåsar
• Bärpåsar i papp

Läs mer om förpackningar på sidan Sortera förpackningar.