Matavfall

Matavfallet hämtas av en sopbil med två fack. I det ena facket töms matavfallet och i det andra facket töms det osorterade avfallet från det gröna sopkärlet. Matavfallet finfördelas till en massa som sedan rötas och blir till biogas och ekologisk biogödsel. Biogas tankar vi bilar och andra fordon med, biogödsel används som gödningsmedel på åkrarna.

Ja, om du tar hand om allt matavfall – hela året om. Du behöver ansöka om kompostering och ange att du använder bokashi som metod för komposteringen. Du betalar en handläggaravgift på  på 2 468 kronor enligt 2023 års taxa. Taxan är fastställd av kommunfullmäktige. Mer information och hur du ansöker om kompostering hittar du på kommunens webbsida Kompostering.

Ja, att göra biogas och biogödsel av matavfallet är ännu bättre för miljön än att kompostera det hemma.

Främsta anledningarna till det är:

• Biogas minskar behovet av fossila bränslen.
• Biogödsel minskar behovet av konstgödsel.
• Har du egen kompost utsöndras växthusgaserna metangas och lustgas
• I egen kompost går energin bort som värme
• Lokalproducerat fordonsbränsle och biogödsel är viktigt ur försörjningstrygghet.

Ur miljösynpunkt är det bättre att lämna in matavfallet till rötning i det bruna kärlet i stället för att kompostera hemma. Då görs det biogas och biogödsel av ditt matavfall.
Men vill du hellre kompostera matavfallet hemma går det bra. Det är några saker du behöver tänka på.

Komposten ska:

• Vara skadedjurssäker. Runda hål får vara max 8 mm i diameter och springor max 5 mm breda.
• Ha tillräcklig volym. Per person i hushållet behövs minst 100 liter för oisolerade behållare, minst 75 liter för behållare med 3 cm isolering och minst 50 liter för behållare med 6 cm isolering.
• Vara utformad så att allt komposterbart hushållsavfall kan komposteras – även till exempel kött och fisk.
• Skötas så att den fungerar och inte orsakar olägenhet för människor eller miljön.

Du betalar en handläggaravgift på  på 2 468 kronor enligt 2023 års taxa. Taxan är fastställd av kommunfullmäktige. Mer information och hur du ansöker om kompostering hittar du på kommunens webbsida Kompostering.

Nej, använd bara specialgjorda papperspåsar som är avsedda för matavfall. Påsarna är utprovade för att fungera optimalt i hanteringen och behandlingsprocessen.
Använd inte påsar av stärkelse eller plast. De ställer till problem i maskinerna och kan inte rötas.

Det är viktigt att vi sparar på våra resurser på alla sätt vi kan. Att producera mat kräver enorma resurser och om vi inte äter det vi har producerat så har vi slösat på resurserna helt i onödan. Köp inte mat i onödan och ät upp det du köper. Lukta och titta innan du slänger mat. Lita på ditt eget omdöme i stället för ”bäst före datum”. Att maten har passerat ”bäst före datum” betyder absolut inte att maten därför är dålig och behöver slängas.

• Förvara matavfallspåsen luftigt så att luft kan cirkulera runt om påsen.
• Om matavfallet inte är för blött hinner det inte börja lukta illa eller mögla. Vi rekommenderar att du använder den plastbehållare och ställer påsen i. Lägg gärna hushållspapper i botten på påsen.
• Du behöver byta påsen efter två till tre dagar, du får prova dig fram. Under den varma årstiden kan du byta oftare om du tycker det behövs.
• Matavfall som snabbt kan börja lukta illa, till exempel räkskal och fiskrens, kan sköljas i kallt vatten och lindas in i lite hushållspapper innan det läggs i matavfallspåsen. Du kan även lägga in påsen i frysen i avvaktan på att matavfallskärlet ska tömmas.

Använd bara papperspåsar som är avsedda för matavfall. Påsarna är tillverkade i ett naturligt material så att de kan brytas ned. De är också anpassade för fuktigt matavfall och blir inte genomblöta så lätt, samtidigt som de torkar snabbt.

Om du får slut på påsar finns det att hämta gratis i bland annat livsmedelsbutiker.

På dessa platser finns det att hämta matavfallspåsar

• Återvinningscentralen i Jönshyttan
• ICA i Gustafs
• Skedvi Livs (Tempo)
• COOP i Säter
• Arkhyttans bystuga
• ICA i Säter

Matavfallet blandas aldrig med det övriga hushållsavfallet.

Dina kärl töms i två olika fack i sopbilen, ett för det som bränns upp och ett för matavfallet.

Om hämtpersonalen däremot upptäcker att du lagt ”vanliga sopor” i ditt matavfallskärl, måste kärlet tömmas i facket för brännbart. Då går dessvärre allt ditt insamlade matavfall till spillo. Var därför noga med att inte lägga fel avfall i kärlet för matavfall.

Även lite matavfall kommer till nytta. En påse med matavfall kan ge energi som räcker till att köra fyra kilometer med en biogasbil. Om alla bidrar blir det mycket tillsammans.

I de allra flesta hushåll uppstår mer eller mindre matavfall. Även om du äter upp alla rester blir det en hel del skal och rens kvar. Även oätliga rester (gammal mat), fiskrens, ostkanter, lökskal, potatisskal, morotsblast, mögligt bröd är exempel på matavfall. Tepåsar och kaffefilter med kaffesump går även bra att lägga bland matavfallet.

Tips för att undvika fastfrusna matavfallspåsar i soptunnan

• Lägg en tidning i botten på soptunnan för att minska risken att påsarna fryser fast.
• Ställ gärna ut påsen en stund för att frysa till innan du lägger den i soptunnan. Du kan sätta en hink ovanpå för att inte locka fåglar eller andra djur.
• Håll påsen så torr som möjligt. Du kan lägga hushållspapper i påsen, då absorberas eventuell vätska så att påsen håller sig torrare.
• Använd dubbla påsar i behållaren inomhus för att förhindra läckage.
• Låt blött matavfall rinna av ordentligt innan du lägger det i påsen.
• Vik ihop påsen ordentligt så att inte matavfallet kan ramla ut.

Inga problem! Barn lär sig snabbt om vuxna förklarar vad som är matavfall och inte och gärna berättar vad matrester kan ”förvandlas” till.