Hemsorterat – frågor och svar

Det innebär att du lämnar förpackningsavfall nära där du bor, vanligtvis i särskilda kärl vid bostaden eller i närheten. Och vanligtvis i anslutning till mat- och restavfallet. Ett annat begrepp som används i stället för hemsorterat är ”fastighetsnära insamling”.

För att göra det lättare för dig att sortera ut dina förpackningar och därmed öka återvinningen och minska förbrukningen av nya råvaror. Det är viktigt för miljön. Det är regeringen som har beslutat om att införa hemsorterat. Alla kommuner i Sverige måste göra det.

Systemvalet är gjort utifrån noggranna tester och utvärderingar. I korthet beror systemvalet med fyra separata kärl (restavfall, matavfall, pappersförpackningar och plastförpackningar) istället för flerfackskärl på följande:

1. Kostnaden för kommuninvånarna skulle öka. Med flerfackssystemet skulle vi behöva upphandla ett annat system med andra sopbilar och personal som manuellt drar fram soptunnorna till bilen i stället för de sidlastande sopbilarna vi använder oss av i dag. Byter vi till andra sopbilar behöver vi även byta sophämtningsdagar.
2. Chaufförernas arbetsmiljö: Lösningen med fyra fack skulle påverka arbetsmiljön och bland annat återinföra en mängd lyft och att dra tunga kärl manuellt, som vi med åren lyckats jobba bort.
3. Tillgängligheten: Lösningen med fyra fack fungerar sämre för dem som exempelvis sitter i rullstol och ska komma åt de innersta facken.
4. Kärlen med flera fack har visat sig vara svårare att tömma då det fastnar mycket i dem.

För dig som bor i villa eller har ett fritidshus kommer det inte tillkomma någon avgift för de nya kärlen för förpackningar av papper och plast. Kostnaden för Hemsorterat täcks av ersättningen som Säters kommun får från Naturvårdsverket.

Enligt nuvarande ersättningsnivå för dig som bor i lägenhet, behöver din fastighetsägare betala 120 kronor per år och lägenhet för att du ska få hemsortera enligt ett standardabonnemang (förpackningar av papper, plast, metall, färgat och ofärgat glas).

Ja, enligt en förordning som regeringen har bestämt är alla medborgare redan idag skyldiga att sortera ut sina förpackningar för materialåtervinning.

Det nya är att alla ges möjligheten att senast 1 januari 2027 lämna förpackningar för materialåtervinning på tomten eller i direkt anslutning till fastigheten där du bor. Fram tills du hemsorterar lämnar du ditt förpackningsavfall som vanligt på en återvinningsstation.

Alla lösningar för så kallad fastighetsnära insamling, det vi kallar Hemsorterat, kräver såklart större utrymme än idag. Förutom de kärl du har idag för restavfall och matavfall får du två nya kärl, ett för pappersförpackningar och ett för plastförpackningar.

Storleken på pappers- och och plastförpackningar är 240 liter. De är 58 cm breda, 73 cm djupa och 100 cm höga.

Om du inte kan lösa ytan för de fyra kärlen på din tomt är du välkommen att kontakta oss på telefon 0225-55 000.

Det syns inte utifrån, men sopbilarna har flera olika fack som avfallet töms i. Materialet körs till olika anläggningar för olika typer av materialåtervinning.

Hela kretsloppet är beroende av att vi tillsammans sorterar och lämnar avfall på rätt sätt. Genom att hålla isär olika material kan det mesta också återvinnas så att det kan bli nya produkter. Vi sparar energi och naturresurser genom att använda materialen flera gånger.

Det enda som bränns upp är restavfallet (brännbart hushållsavfall). Det är den lilla resten som finns kvar när du har sorterat ut allt annat som går att återanvända eller återvinna, eller sådant som inte alls ska vara i soporna. Det är till exempel fimpar, snus, tops, tandtråd, bomull, engångsrakhyvlar, bindor, tamponger, diskborstar, gummihandskar, plastleksaker, tvättservetter, dammsugarpåsar och kattsand.

För dig som bor i flerbostadshus har Säters kommun redan börjat införa hemsorterat. Du som bor i villa eller har ett fritidshus kommer att få kärl för papper och plast efter sommaren, eller tidig höst 2025.

Senast 1 januari 2027 ska fastighetsnära insamling vara infört i hela Sverige.

Ja, din fastighetsägare ansvarar för att se till att du kan hemsortera dina förpackningar senast 1 januari 2027.

Matavfallet kommer att tömmas varannan vecka precis som idag.

Restavfall, pappersförpackningar och plastförpackningar kommer att tömmas enligt ett rullande schema var sjätte vecka.

Matavfall töms alltid varannan vecka tillsammans med en av de andra kärlen. En av gången töms matavfallet med restavfall, nästa gång med pappersförpackningar och tredje gången med plastförpackningar, och så börjar det om.

Du kommer att få en avisering via sms vilka kärl det är dags att ställa ut och när.

Du kan också hitta schemat för din avfallshämtning på kommunens webbplats och på Mina sidor.

• Matavfallskärlet töms varannan vecka
• Restavfall, papper och plast töms var sjätte vecka

Matavfall töms alltid varannan vecka tillsammans med en av de andra kärlen. En av gången töms matavfallet med restavfall, nästa gång med pappersförpackningar och tredje gången med plastförpackningar, och så börjar det om.

Erfarenhet från andra kommuner som redan är igång med systemet visar att det turligt nog mest verkar vara ett teoretiskt problem. Självklart luktar det när man öppnar tunnorna, men om blöjorna är slängda i väl tillknutna påsar så sluter tunnorna så pass tätt att det inte luktar runt omkring dem.

Om det i enskilda fall ändå skulle visa sig bli ett problem, för den som till exempel har många blöjbarn, så löser vi det för berörda hushåll.

Att hemsortera bygger på nya lagkrav från Sveriges regering och är inte något som varken Säters kommun eller fastighetsägare kan välja bort.

Alla måste hjälpas åt så att vi kan lämna fler förpackningar till återvinning. Återvinningsstationerna ska på sikt fasas ut på grund av det nya lagkravet att hushållen ska kunna sortera närma sitt hem.

Ja, men för att få plats är det bra att platta ihop förpackningarna ordentligt och gärna lägga mindre i större. Pappersförpackningar får lov att läggas i papperspåsar men inte i plastpåsar och vice versa.

Beräkningen är att kärlen kommer att räcka till de allra flesta hushållen om man är noga med att platta till förpackningar, lägga större i mindre och så vidare. Märker du efter att ha testat ett tag att något kärl inte räcker så går det att byta till större mot en justerad taxa. Testa dock gärna ett tag innan du byter och se hur det funkar för just dig, annars hör du av dig till oss så hjälper vi dig.

Återvinningsstationerna kommer på sikt troligen att fasas ut, eller i alla fall bli färre, men de finns åtminstone inledningsvis kvar för glas, metall och tidningar.

Det är främst kladdiga plastförpackningar som kan orsaka luktproblem. Var noga med att skrapa av matrester och lägg dem i matavfallspåsen. Skölj också gärna ur förpackningarna med överblivet/kallt vatten. Förpackningarna behöver inte vara rena för att kunna återvinnas, men däremot för att undvika lukt, framför allt sommartid. Förvara gärna kärlen på en skuggig plats mellan hämtningarna och rengör dem då och då.

Sopbilarna som hämtar ditt avfall har två fack med en skiljevägg emellan.  Det kan se ut som att allt avfall ramlar ner i samma öppning och hamnar i ett fack, men skiljeväggen rör sig och sköter separeringen. Matavfallet töms i det ena facket och restavfallet i det andra de veckor vi hämtar matavfall och restavfall.

De veckor vi hämtar pappers- och plastförpackningar sker det på samma sätt, i det ena facket töms pappersförpackningar och i det andra facket töms plastförpackningar.

Lastbilen åker sedan till en omlastningsstation och tömmer facken separat. Avfallet omlastas sedan till olika behållare för transport till respektive avfallsmottagare.

Tidningar räknas inte som en förpackning och ingår därför inte i den fastighetsnära förpackningsinsamlingen Hemsorterat.

Det är viktigt att tidningar inte hamnar bland pappersförpackningarna eftersom sådan felsortering kan leda till att alltsammans bränns istället för återvinns eller att vi får felsorteringsavgifter från mottagningsanläggningen som på sikt kan påverka kostnaderna för avfallshanteringen. Tidningar ska, precis som tidigare, samlas in vid återvinningsstationerna.

Du kommer senast 1 januari 2027 att kunna hemsortera. Det betyder att du inte längre behöver åka till en återvinningsstation med dina förpackningar. Istället kommer du ha kärl på din tomt där du lägger ner förpackningarna som vi sedan kommer och hämtar.

Tills du får dina nya kärl sorterar du ditt förpackningsavfall på återvinningsstationen som vanligt. Du kommer få information innan du får dina nya kärl och du kan börja hemsortera.

Du kommer fortfarande att slänga restavfall (brännbart) och matavfall som vanligt. På sikt kommer mängden brännbart att minska eftersom det blir lättare för dig att sortera förpackningar istället för att slänga dem i kärlet för brännbart.

För den som bor i lägenhet kommer det att kosta 120 kronor mer per år.

Bor du i villa eller har ett fritidshus kommer det inte tillkomma någon avgift för de nya kärlen för förpackningar av papper och plast. Kostnaden för Hemsorterat täcks av ersättningen som Säters kommun får från Naturvårdsverket.

Regeringen beslutade 2022 om en ny förpackningsförordning som ska göra det enklare för hushåll och verksamheter att sortera sitt förpackningsavfall eftersom Sverige måste nå återvinningsmålen. Det gäller dock framför allt för plast- och pappersförpackningar, som idag inte når de uppsatta målen, medan metallförpackningar överträffar målet och glasförpackningar ligger mycket nära målet. Förpackningar av glas och metall står för en liten volym jämfört med pappers- och plastförpackningar och förväntas dessutom minska framöver.

När det gäller glas- och metallförpackningar fortsätter Säters kommun att utreda det bästa systemvalet. Här samarbetar vi med cirka 100 kommuner för att hitta ett effektivt och miljömässigt hållbart alternativ. Återvinningsstationerna finns därför kvar minst under hela 2026, eventuellt längre beroende på vad vi kommer fram till.

En förpackning är det som omsluter en annan produkt som du köper. Till exempel en mjölkkartong är (oftast) en pappersförpackning som omsluter mjölken, tandkrämstuben är (oftast) en plastförpackning som omsluter tandkrämen. Dessa kan materialåtervinnas och bli till något nytt när vi sorterar dem rätt.

Något som inte är en förpackning är till exempel en diskborste, även om den är gjord av plast. Den omsluter inte en annan förpackning, och ska slängas i restavfallet.

Du kan läsa mer på kommunens webbsida Sortera förpackningar.

Kontakta Säters kommun, din fastighetsägare eller bostadsrättsförening för mer information om förändringarna.

Det matavfall som du sorterar lämnar vi till en förbehandlingsanläggning på återvinningscentralen Fågelmyra i Borlänge. Där förvandlas avfallet till så kallad slurry som skickas vidare till en biogasanläggning där det rötas och blir till biogas och biogödsel.

Genom att producera biogas tar vi vara på både energin och näringen som finns i avfallet. Biogasen driver bussar och bilar, och resterna efter biogasproduktionen används som gödningsmedel på åkrarna.

Exempel på matavfall är rester från grönsaker och frukt, matrester, äggskal, hushållspapper, kaffesump och tepåsar.

Läs mer om matavfall på kommunens webbsida Matavfall.

För att det är lag på att sortera ut matavfall från hushåll och verksamheter från första januari 2024. Lagen har införts med anledning av ett avfallsdirektiv i EU och ska gälla alla medlemsländer.

Matavfall är en viktig resurs som vi ska ta hand om. I genomsnitt slänger varje svensk minst 70 kg matavfall om året, skal och rens. Om matresterna och potatisskalen istället sorteras ut kan de omvandlas till biogas och biogödsel. Biogasen används till bränsle för sopbilar, bussar och personbilar i stället för bensin och diesel. Det minskar utsläppen av kväveoxider och andra skadliga partiklar i luften. Visste du att på en påse matavfall (cirka 2 kg) kan du köra nästan 4 km med en biogasbil?

Det här hör hemma i matavfallspåsen:

• Matrester, råa och tillagade
• Bröd, kakor och gryn
• Skal och rester från frukt och grönsaker
• Kaffesump och tepåsar
• Skaldjur, även skalen
• Fågel-, fisk- och köttben (små och tunna)
• Pasta och ris
• Ägg och äggskal
• Ofärgat hushållspapper och servetter

Det här hör inte hemma i matavfallspåsen:

• Tobak, fimpar och snus
• Tuggummi
• Snittblommor, krukväxter och jord
• Kattsand, strö eller sågspån från burdjur
• Dammsugarpåsar
• Grova köttben
• Tops och plåster
• Glass- och ätpinnar
• Grillkol och aska
• Trädgårdsavfall

Allt som är brännbart och inte kan återvinnas, återanvändas eller som klassas som farligt avfall kallas för restavfall. Det går till förbränning och energiutvinning.

Exempel på restavfall är

• blöjor
• bindor
• tamponger
• tops
• bommullsrondeller
• kattsand
• snusprillor
• cigarettfimpar
• disktrasor
• dammsugarpåsar
• hundbajspåsar
• tuggummi

Insamlade plastförpackningar körs till en anläggning där det sorteras. Det återvunna plastmaterialet kan sedan användas till att tillverka nya produkter, till exempel delar i fordons- eller, byggindustrin, möbler, blomkrukor, resväskor eller sopsäckar.

Exempel på plastförpackningar är

• ketchupflaskor
• schampoflaskor
• rengöringsmedelsflaskor
• glasslådor och saftdunkar
• kesoburkar och gräddfilsburkar
• Frigolit
• chipspåsar och godispåsar av plast

Läs mer om förpackningar på kommunens webbsida Sortera förpackningar.

Pappersförpackningar som du sorterar blir till nya pappersförpackningar. Använda mjölpåsar blir till exempel nya vällingpaket. Pappret kan också användas till ytskikt på gipsskivor. Pappersfibrer är så starka att de tål att återvinnas minst sju gånger. När fibern är utsliten kan den användas i biogasproduktion genom rötning.

Exempel på pappersförpackningar är

• Mjölk- och juicepaket – plastdelar som sitter fast i förpackningen kan sitta kvar
• Pastakartonger och äggkartonger
• Tvättmedelskartonger
• Papphylsan i toarullen
• Omslagspapper
• Wellpapp (stora volymer lämnar du till en återvinningscentral)
• Mjölpåsar och sockerpåsar
• Bärpåsar i papp

Läs mer om förpackningar på kommunens webbsida Sortera förpackningar.