Textilavfall

Från och med 1 januari 2025 ska textilavfall sorteras ut från annat avfall och samlas in separat. Detta gäller inte bara i Sverige, utan inom hela EU.

Det nya kravet innebär du inte längre får kasta kläder och andra textilier i ”den vanliga soppåsen”, restavfallet. Textilavfall ska i stället sorteras ut och lämnas till kommunens insamlingssystem.

De nya reglerna gäller överallt där textilavfall uppstår, i hushåll och i verksamheter, och inte bara i Sverige utan inom hela EU.

Nästan allt som är vävt, stickat eller tovat av textil, oavsett om det är naturmaterial eller inte, ska lämnas till återvinning exempelvis:

• Kläder av textil: tröjor, skjortor, byxor, underkläder och strumpor.
• Hemtextil: sängkläder, handdukar, dukar, gardiner, filtar och mattor.
• Väskor av textil: handväskor, textilkassar, sminkväskor och fodral.
• Accessoarer av textil: slipsar, näsdukar, hattar och kepsar.

Här lämnar du hela och rena textilier för återbruk

• Återvinningscentralen Säter
• Pärlan Second hand, Gustafs
• Röda Korset, Säter
• Återvinningsstationen vid Gruvplan
• Återvinningsstationen, Gustaf Adolfsvägen (bakom Willys)
• Återvinningsstationen Burhagen (korsningen Bergtäktsvägen/Bergslagsgatan)

Här kan du lämna trasig och utsliten textil

• Återvinningscentralen i Säter (Human Bridges behållare).

Viktigt att tänka på:

• All textilavfall måste vara rent och inte innehålla några farliga ämnen. Det gäller både hela och trasiga textilier.
• Det måste också vara torrt, lägg det i en plastpåse och knyt dubbelknut.

Ja det kan du. Lämna det på återvinningscentralen i Human Bridges insamlingsbehållare.

Nej. All textil måste vara rent och torrt och får inte innehålla några farliga ämnen.

Det kan du lägga i restavfallet (brännbart hushållsavfall) hemma, eller lämna det på återvinningscentralen i brännbart om du har större mängder.

Det lämnar du på återvinningscentralen som farligt avfall.

Konsumtionen av textil är hög inom EU och ligger i Sverige på drygt 11 kilo per person och år. Samtidigt använder vi våra textilier en allt kortare tid – slit och släng har blivit köp och släng. Syftet med det nya kravet är att bidra till en mer cirkulär hantering av textilavfall, det vill säga ökad återanvändning, second hand, och materialåtervinning, att materialet tas till vara och blir till nya produkter.

Idag går tyvärr mycket textil till energiåtervinning, det vill säga att det blir till värme och el. En stor del hade kunnat återanvändas, eller om textilen är trasig och utsliten, materialåtervinnas. En färsk undersökning visar att ungefär hälften av det som slängs är textilier som hade kunnat återbrukas.

Den svenska textilkonsumtionen orsakar idag utsläpp på över fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter. Inte helt lätt att förstå hur mycket det är, men vi kan jämföra det med utsläpp från med bil som kör 850 000 varv runt jorden. Då inser vi att det behövs en förändring.

Källa: Naturvårdsverket

Efter att textilavfall samlats in är nästa steg sortering. Det är avgörande för att det insamlade textilavfallet efter kontroll, rengöring och reparation ska kunna återanvändas eller materialåtervinnas på bästa sätt. Det är Human Bridge och Humana Sverige som hanterar det insamlade materialet.

Textil som ska förberedas för återanvändning sorteras idag manuellt då det kräver professionell kunskap om mode, trender och efterfrågan i secondhandbutiker. Detta är tidskrävande och genomförs endast i liten skala i Sverige. Hanteringen medför också stora kostnader.

Textilavfall som ska materialåtervinnas behöver sorteras på fibernivå. I dagsläget finns bara en anläggning i Sverige för denna typ av sortering, Siptex i Malmö.

Det finns få anläggningar för återvinning av den sorterade textilen, men flera utvecklingsprojekt pågår.

Ja absolut! Genom att inte köpa nytt utan i stället se till att dina kläder och andra produkter av textil används en längre tid kan du minska klimat- och miljöpåverkan.

Det är lätt att bli fartblind i sin konsumtion. Modet växlar i en allt snabbare takt, förr kom kanske fyra kollektioner på ett år, nu kommer nya kollektioner löpande. Men, med nya produkter uppkommer nytt avfall och det är inte bara i slutet av en produkts liv som den skapar avfall. Vi brukar prata om det osynliga avfallet, det avfall som uppstår under tillverkningen, som konsumenten aldrig ser. Om vi konsumenter ska kunna agera miljövänligt måste det osynliga avfallet bli synligt!

För att illustrera detta kan du tänka dig att par sneakers. De väger inte mycket mer än 550 gram, men ger upphov till 7 kilo avfall under produktionen. Samma sak gäller för ett par jeans. De väger runt 450 gram men ger upphov till 28 kilo avfall under produktionen. Då förstår du kanske hur minskad produktion och konsumtion skulle kunna minska klimat- och miljöpåverkan.

När livslängden på ett plagg fördubblas minskar klimatpåverkan och vattenanvändningen med nästan 50 procent.