Skylt, vepa, banderoll monterad på byggnad

Miljö- och byggnadsnämnden beslutade 2005-02-15, § 013, uppdra åt Byggnadsnämndskontoret att i samarbete med Kulturförvaltningen ta fram ett skyltprogram för Säters kommun.

Plan- och bygglagen ger kommunerna stort inflytande över den egna miljön. Bedömningarna ska ta hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Det är emellertid fördelaktigt för alla parter att likartade ärenden bedöms efter samma principer. Detta ger kontinuitet i handläggningen och klara besked åt enskilda vad som gäller. I skyltprogrammet ges riktlinjer för en enhetlig princip för skyltning i Säters kommun. Programmet är framtaget med tanke på Säters tätort och stadskäma, men bör i tillämpliga delar även tjäna som riktlinje för skyltning även inom övriga delar av kommunen.

Skyltprogrammet är avsett att vara till hjälp som råd och anvisningar för utformning och placering av skyltar samt att fungera som ett underlag för hantering och beslut av skyltärenden. Programmet ska lägga grunden till en dialog mellan köpmän, fastighetsägare, skyltdesigner/tillver­kare och byggnadsnämnd

Skyltprogrammet bör antas av kommunfullmäktige.

Källor:

• Skylta lagom. Skyltprogram för Lund, Byggnadsnämnden i Lund 1994
• Om skyltning. Skyltprogram för Uppsala stadskärna, Stadsbyggnadskontoret 2000
• En vackrare stad. Butiks- och företagsskyltning i Falu kommun, Centrala stadsrum 1999 Skyltning i Mora kommun, Byggnadsnämnden 2001
• Skyltprogram, Miljö- och Plankontoret Rättviks kommun 2000

I äldre tiders samhällen fanns ofta inget behov av skyltar. Alla visste var de olika inrättningarna låg. På marknadstorgen ägde en stor del av handeln rum och hela sortimentet fungerade då samtidigt som skylt. En del försäljning skedde också på gatan i direkt anslutning till tillverkaren och skyltar var inte nödvändiga.

Den ökande importen och handeln under 1700-talet ledde, i kombination med bättre transportmöjligheter, till ett behov att skylta för andra än bara stadens egna invånare. Man började då annonsera sin verksamhet genom att hänga ett varuprov på en käpp vid affärsentren. Varuproverna ersattes efterhand med symboler i trä och plåt, hängande från konsoler av järnsmide. Varje skrå hade sin egen symbol; bagaren hade en kringla, skräddaren en sax och urmakaren en klocka. Själva symbolen var ursprungligen den väsentliga delen av skylten. I takt med att fler köpmän etablerade sig, blev det viktigt att profilera den egna verksamheten. Ett sätt att åstadkomma detta var att göra skylten mer iögonfallande och rik på dekor.

Under 1800-talet började skråsymbolerna kompletteras och så småningom helt ersättas av skriven text. Då affärsrörelserna blev större och konkurrensen ökade, blev också skyltarna större och mer framträdande.

Med industrialismens genombrott skildes ofta mellan olika företag tillverkningsplatsen från försäljningsstället och skylten blev ett medel i konkurrensen. Skylten fick med reklamen då också en rent marknadsförande uppgift. På husväggarna spreds reklamens budskap framförallt genom en rik flora emaljerade plåtskyltar, som började användas under senare delen av 1800-talet. Redan ett halvsekel senare var dessa nästan helt ersatta av andra skyltsorter.

Neonrörsskyltar blev vanliga i 30-talets stadsbild Genombrutna skyltar gav spänning och lätthet åt skylten. Funktionalismen införde våra moderna breda skyltfönster och medförde en helt annan skala på skyltarna.

Bilismens ökande betydelse i stadslivet ledde till att skyltar började ut ormas större och mer iögonfallande för att läsas från förarens framrusande perspektiv. Denna överdimensionering av skyltar lever ofta kvar än i dag trots trafikreglering av innerstäderna till förmån för gång- och cykeltrafik.

Form- färg och materialval ger tillsammans med texten skyltens karaktär. En vacker välgjord skylt fångar intresset och understryker ett positivt intryck. Skyltmaterialet och konstruktionen ska ha god kvalitet som tål väder och vind. Val av typsnitt, bokstavsmellanrum, radavstånd och teckenstorlek påverkar skyltens attraktivitet. Läsbarheten minskar om skylten fylls med mycket text eller har dåligt vald typografi och belysning. Typsnitt och bokstavsmellanrum påverkar textens möjlighet att läsas som en ordbild att minnas. Ljusa bokstäver på mörk botten upplevs som fetare men har oftast bättre läsbarhet.

Ofta är förenklade bildsymboler att föredra framför text. Ett koncist och tydligt innehåll gör skylten effektivare än ordrikedom, upprepning och storlek. Skylten ska berätta att en verksamhet finns där skylten är uppsatt. Huvudprincipen är att skylten ska sitta i direkt anslutning till verksamheten. Få och välplacerade skyltar är att föredra. Om fler än en skylt sätts upp förlorar skylten sin uppgift som vägvisare till entrén. Flera skyltar som säger samma sak ger inte mer information, utan ger snarare ett stökigt intryck. Skyltfönstren visar ofta bakom vilka fönster en viss verksamhet ligger. Ett kortfattat och tydligt innehåll gör skylten effektiv. Symboler och bilder gör skyltens budskap konkretare än bara text. Skråväsendets enkla symboler kan tjäna som en inspiration. Med mycket text eller varumärken blir skylten snabbt gyttrig och svårtolkad Varumärken och reklam bör därför hänvisas till skyltfönstren.

Staden belyses nattetid av gatlyktor, skyltfönster och ljusskyltar. Tack vare stadskärnans måttliga skala och ålderdomliga gatunät rör sig alla trafikanter förhållandevis långsamt, varför skyltbelysningen inte behöver göras ljusstark för att uppmärksammas. Skyltbelysningen ska utformas och ljusstyrkan dimensioneras så att gatans trafikanter och boende inte störs.

En vackert formgiven skylt som belyses med diskreta ljuskällor kan ge ett elegant intryck. Genom att belysa skylten utifrån livas fasaden upp samtidigt som ett mjukt ljus återkastas mot gatan. Belysningen bör koncentreras till själva skyltfiguren.

Lysande skyltlådor bör utformas så att man undviker stora lysande ytor. Genom att istället låta bokstäverna lysa mot en mörk botten framhävs texten samtidigt som man får ett vackrare ljus framför byggnaden. En variant på detta är att låta bokstäverna sticka ut från skyltlådan med belysning bakifrån, så kallad outlineeffekt.

Skyltlådor och neonskyltar ger ofta en mer kommersiell karaktär medan externt belysta skyltar ger ett mer finstämt intryck som bör utnyttjas när byggnadens och stadsmiljöns kvaliteter vill framhållas.

Stadens skyltar hör historiskt samman med den affärsverksamhet som bedrivs i staden. Skylten är ett naturligt element i gaturummet och dess form och färg spelar en stor roll för stadens estetiska helhetsintryck I detta skyltprogram ges råd och riktlinjer för skyltningen så att den kan sam­ordnas med stadens övriga element och verka för en trivsammare och vackrare miljö att handla och vistas i.

Säters innerstad är klassad som riksintresse för kulturmiljön. Skyltningen i innerstaden har stor betydelse som ett dekorativt inslag i ett attraktivt centrum. Placerad väl synlig i betraktarens synfält får skyltningen en dominerande påverkan på gaturummets utseende. Skylten bör utformas med omsorg och omdöme då den utgör en stor del av stadens helhetsbild. I de kommersiella delarna av innerstaden utgör reklam och skyltning en integrerad del av stadsmiljön. En skyltning anpassad till byggnaden och dess omgivning ger tyngd och helhet åt skyltbudskapet och förstärker stadens karaktär. I icke kommersiella miljöer riskerar reklamen däremot att bli ett främmande och störande inslag i t ex bostadsområden, äldre kulturmiljöer och platser med offentliga byggnader och kyrkor.

Vid externa butiker, industrier och bensinstationer längs infarterna uppstår ett behov av att påkalla bilistens uppmärksamhet i tid så att denne hinner sänka farten och svänga in på en avfartsväg. För att skyltarna ska kunna läsas från förarens framrusande perspektiv görs de större och mer iögonfallande, ibland på stora skyltpelare. Resultatet ger ett stundtals ganska skräpigt intryck. Det är mycket viktigt att skyltningen kring riksvägen vid innerstadens närhet utformas med omsorg och anpassas till omgivningen, så att Säters unika stadskärna tydligt kan annonsera sig mot genomfartstrafiken på riksvägen.

Målade bokstäver direkt på fasaden är en enkel och ofta vacker skyltning. Med rätt storlek och utformning är läsbarheten god. Bokstäverna bör utformas så att de harmonierar med huset och gatumiljön.

Den enklaste skylten är en skiva i plåt, plast eller trä med målad, tryckt eller klistrad text och figurer. Skyltlådor med front av plastmaterial kan ge ett klumpigt intryck och är ofta svåra att förena med en god anpassning till byggnadens arkitektur.

Skyltar där symboler och bokstäver är frilagda passar däremot väl in i de flesta sammanhang. Bakomliggande fasaddetaljer döljs mindre än med skyltskivor eller skyltlådor och skylten får ett elegant intryck. Sidan på bokstaven kan ges en annan färg än framsidan för ökad läsbarhet.

Neonrör är en vacker lösning som ofta låter sig väl anpassas. till fasaden och som medger en stor frihet i utformande av text och symboler. Transparenta skivor är ett enklare alternativ till helt frilagda skyltfigurer och har liknande fördelar.

Uthängande skyltar, flaggskyltar eller frihängande pendelskyltar har särskilt stor användning i trånga gaturum tack vare sin dubbelsidighet och riktning. De placeras av tradition ovanför eller intill entrédörren.

Dessa skylttyper kan med enkla medel ges en vacker och intressant formgivning. En nackdel är dock att de skym­mer varandra om de placeras för tätt. Ofta är de hängda skyltarna små i jämförelse med enkelsidiga fasadskyltar. Det gäller att utnyttja platsen väl och att tänka på att en enkel och tydlig symbol är att föredra framför långa texter. Uthängande skyltar bör, som benämningen flaggskyltar antyder, göras så lätta och graciösa som möjligt. En stor, tjock, uthängande låda ger ett klumpigt intryck. Skylten bör uttrycka något av flaggans lätthet i sin utformning. Konsolens plats och infästning bör väljas med omsorg för att harmoniera med fasaden.

Den fria höjden över mark för denna typ av skyltar bör vara minst 2,5 meter.

Takskyltar får förekomma endast i undantagsfall och bör då placeras mot ett fläktrum eller annan takuppbyggnad För att inte påverka stads- och landskapsbilden – stadens silhuett – ska skyltplaceringar ovan taknock undvikas. Fristående bokstäver ger mindre påverkan på silhuetten.

Stora lysande ytor bör undvikas. Belysningen bör koncentreras till skyltfigurerna. Sätten att åstadkomma detta är flera. Bokstäver kan sågas ut i skyltfronten och hålen täckas med genomskinlig, färgad plast. Då lyser bara bokstäverna. Görs bokstäverna i ett ogenom­skinligt material som placeras något framför skyltfronten, lyser bara teckenkanten, s k outline.

Ljusramper kan utföras som dekorationsband på fasaden, i kombination med skyltlådor eller som en integrerad del i skyltlådan. Skyltlådor kan även göras som friliggande bokstäver och belysas med neonrör. Neonrören kan ligga synliga eller bakom plastfront.

Om skyltfronten görs ogenomskinlig och lådans baksida istället öppnas så lyser skylten mot husfasaden och bokstäverna framträder som mörka siluetter. Denna coronaeffekt ger ett dramatiskt ljus.

Lysfärgerna bör samspela med omgivningen och tunna lådkonstruktioner eftersträvas. Skyltlådor bör utföras med infärgade kanter anpassade till fasadfärgen. Att ge kanten skyltens bakgrundsfärg ger ofta ett bra resultat.

Neonskyltar kan vara en mycket fin och diskret skyltning med vackert ljus och spännande former. Tekniken medger stor frihet i utformningen vilket gör bokstäver och symboler möjliga att anpassa till de flesta fasader.

Innehållet i skylten bör vara stationärt. Skyltar med rörligt, blinkande eller bildväxlande innehåll blir alltför lätt så dominanta att de stör gatu- och landskapsbilden.

Att skylta innanför skyltfönster är inte bygglovpliktigt. Denna skylt kan vara lika effektiv som en fasadskylt och är betydligt enklare att åstadkomma. Uppfällbara markiser behöver inget bygglov. Markiser bör i huvudsak användas för solavskärmning och följa fönsterindelningen, hellre en markis per fönster än en lång över flera fönster. Utformningen ska vara enkel och materialet bör vara markisväv med anpassad färgsättning. Färg och form ska avstämmas med fasaden. Fri höjd under nedfälld markis ska vara minst 2,5 meter.

Flaggstänger med nationalitetsflaggor är inte bygglovpliktiga, men flaggan ska placeras och utformas med hänsyn till stadsbilden. Större flaggor med verksamhets- och produktnamn betraktas som skyltning och kräver bygglov.

Banderoller är som regel svåra att placera på ett tillfredställande sätt. En banderoll som sätts upp över en väg kan innebära olägenheter och risker i flera avseenden och bör endast tillåtas i speciella fall, tex som en tillfällig markering av en start- eller målplats. Denna typ av åtgärder är tillståndspliktig enligt ordningslagen.

Olika varianter på löst uppsatta eller utplacerade reklamanordningar såsom banderoller, flaggor, vimplar, vippställ, s k gatupratare, affischer etc är ofta lika iögonfallande som skyltar och fasta reklamanordningar. Affischer räknas inte som skylt och även övriga anordningar av tillfälligt slag är svåra att hantera med stöd av plan- och bygglagen. Kommunen bör inta en restriktiv hållning och löpande plocka ner otillåten skyltning.

Det är i vissa fall en fördel om skyltningen för flera verksamheter kan samordnas på en gemensam smakfullt utformad skylt. Sådana samlingsskyltar kan förekomma t ex vid infarter till industriområden och vid evenemangsskyltning. En snygg samman­ställning av de olika företag som finns inom ett industriområde gör det lättare för besökare att hitta. En samlad information på en väl utformad skylt kan ge bra reklam för evenemang i kommunen.

Fristående skyltar och orienteringstavlor bör undvikas i stadsbilden men kan accepteras om flera företag på en fastighet eller i ett industriområde el dyl går samman om en gemensam skylt, om byggnaden ligger undanskymd eller om fasadplacering inte är möjlig. Andra godtagbara skäl är att visa på verksamheter som servar trafikanter, som t ex bensinstationer.

Fristående skyltar som hänvisar till verksamhet på annan fastighet accepteras inte. Hänvisnings­skyltar som placeras långt ifrån verksamheten, t ex vid avfarten från en större väg, bör ersättas med vägvisningsskyltar till lokala mål (de vita skyltarna).

Reklampelare och affischtavlor har genom sin storlek och karaktär ofta en menlig inverkan på trafiksäkerheten och stads- och landskapsbilden och bör därför undvikas. Miljöer där de kan accepteras är t ex på stora parkeringsplatser och på platser av tillfällig karaktär. I det senare fallet bör lovet tidsbegränsas.

Skall samla information om evenemang, utställningar o dyl. Tavlan får inte bli för stor, då den lätt blir för dominerande i gaturummet. Om den innehåller för många annonser och meddelanden så försvinner informationen lätt i mångfalden.

Denna typ av skyltar bör ges en enkel och tydlig utformning och fungerar bäst då de diskret smälter in i helheten. De ska vägleda besökaren. Helhetsintrycket blir bättre om man har samma färgsättning på hänvisningsskylten som på lyktstolpar, pållare, papperskorgar mm.

Stora hänvisningsskyltar ska undvikas. Små hänvisningsskyltar, av den typ som tandläkare, jurister m fl använder, är ej bygglovpliktiga. Flera hänvisningsskyltar, t ex kring en port, bör samordnas. Sammanförs de till en samlingsskylt för flera företag krävs bygglov.

För att anpassa råd och anvisningar efter de varierande förutsättningar för skyltning som gäller i olika delar av Säter har fyra olika om.rådeskategori.er definierats. Syftet är att inom respektive kategori finna gemensamma förutsättningar som underlag för krav på skyltningens utförande.

Denna kategori utgörs av de kulturhistoriskt intressanta delarna av Säters innerstad. Området utgörs i princip av de delar av innerstaden som omfattas av områdesbestämmelser och som inte ingår i områdeskategori Il. I de partier av staden som det här är fråga om ställs höga krav på god formgivning, färgsättning och ljuseffekt. Man bör se till att placeringen i förhållande till den närmaste omgivningen ger tilltalande arrangemang och kombinationer. Skyltar bör ges en storlek, utformning och placering som underordnar sig gaturummets karaktär.

Gaturummets karaktär präglas av äldre kulturhistoriskt värdefulla byggnader som ger en äldre och ”gammaldags” karaktär. Skyltning i dessa gaturum ska vara väl anpassade till denna helhetskaraktär och bibehålla intrycket av en gammal stadskärna. Kraven på skyltning är därför strikta när det gäller anpassning. Skylten kan gärna anknyta till innerstadens historia och vara utformad i en för byggnaden tidstypisk stil och karaktär. Huvudprincipen är att skylten ska sitta i direkt anslutning till verksamheten. Hänvisningsskyltar får användas i de fall man inte når kunden med skyltning direkt vid entrén, t ex gårdsbutik. Varje ändring av befintliga skyltar betraktas i denna områdeskategori som väsentlig i PBL:s mening och är därför bygglovpliktig.

Rekommenderade skyltar

Uthängande skyltar och fönsterskyltning rekommenderas i första hand. Uthängande skyltar bör utformas i traditionell stil, gärna inspirerade av skråväsendets enkla symbolspråk. Plåtskyltar hängande på konsoler av smide är att rekommendera. Enkla fasadskyltar, utformade i en för byggnaden tidstypisk stil, kan förekomma.

Skyltlådor och ljusramper får inte förekomma, inte heller takskyltar, fristående skyltar, reklampelare och affischtavlor. Anslagstavlor bör, där de förekommer, ges en måttfull stor­lek och anpassas till den historiska miljön.

Denna kategori omfattar stråken med kommersiell karaktär kring Salutorget området mot riks­vägen mellan Salutorget och fram till och med ICA. Här dominerar handel, stadsvimmel och mångfald.

Flera typer av skyltar är tillåtna och de ska placeras nere vid affärsplanet. En sammanhållen tydlig skyltzon i gatuplanet med en naturlig avslutning uppåt i fasadens element som friser, utskjutande tak eller dylikt eftersträvas. Ovanför skyltzonen bör skyltning endast förekomma i speciella undantagsfall och med speciella krav på anpassning. Huvudprincipen är att skylten ska sitta i direkt anslutning till verksamheten. Hänvisningsskyltar får användas i de fall man inte når kunden med skyltning direkt vid entrén, t ex gårdsbutik eller galleria.

Pilastrar, gesimser, burspråk, fönsteromfattningar o dyl är detaljer som ger fasaden dess karaktär. Sådana bygg­nadselement ska hållas fria från skyltar. Karakteristiska fasadformer ska respekteras och tillvaratas och skyltningen anpassas till dessa. En samordning inom fasaden av intilliggande skyltning är önskvärd

Måttlighet måste iakttagas vid dimensioneringen. Allas annonseringsanspråk skall kunna tillgodoses, vilket medför att gatumiljön och redan befintliga skyltar inte får störas. För att undvika ett okontrollerat skyltkaos, måste nya skyltar inordna sig i sin omgivning.

Rekommenderade skyltar

Fasadskyltar, uthängande skyltar och fönsterskyltning rekommenderas i första hand Skyltlådor och ljusramper får förekomma, gärna som neonljus. Aven reklammarkiser, flaggor och ”gatupra­tare” etc är möjliga. Hänvisningsskyltar och gemensam skyltning för flera företag kan förekomma där behov finns. Takskyltar, fristående skyltar, reklampelare och affischtavlor bör undvikas. Orienteringstavlor och anslagstavlor kan förekomma i vissa för ändamålet lämpliga lägen.

Gaturummen i denna kategori präglas av bostadsbebyggelse eller en blandning av bostäder och affärer som representerar olika verksamheter, byggnadsstilar och tidsåldrar. Stor hänsyn ska tas till byggnadernas individuella egenskaper vid uppsättning av skyltar Karakteristiskt är att skyltarna uppträder en och en och mer sällan i sammanhängande stråk. Skyltning ska tydligt underordna sig byggnadskaraktären. Skyltar i bostadsområden får inte genom sin storlek eller genom att sprida för starkt ljus vara störande för de boende. Ljusreklam och bildväxlande skyltar eller skyltar med rörligt ljus bör ej förekomma.

Rekommenderade skyltar

Uthängande skyltar och fönsterskyltning rekommen­deras i första hand. Fasadskyltar kan förekomma, men skyltlådor och ljusramper bör undvikas. Fristående skyltar, reklampelare och affischtavlor bör undvikas. Takskyltar får ej förekomma.

Övriga områden och objekt som inte ingår i ovanstående tre kategorier som t ex industriområden, bensinstationer, externa butiker och solitärt belägen verksamhet. Denna områdeskategori innefattar även miljön kring riksvägen. Vid riksvägens sträckning förbi bostadsbebyggelse och förbi Säters innerstad ska särskild restriktivitet iakttas vid skyltningen för att inte störa omgivningen. Mot riksvägen är det särskilt viktigt att skyltar är utformade med

lättläst text och att de inte bländar eller på annat sätt stör trafiksäkerheten. Texten ska huvudsakligen innehålla företagsnamn och eventuell företagssymbol.

Vid industriområden o dyl bör skyltningen göras gemensam och samordnad för områdets företag. Skyltutformning och skyltstorlekar ska anpassas till byggnader och landskapsbild Fristående skyltar och skyltpelare kan vara ett bra alternativ. Takskyltning ovan taknock bör undvikas.

Skyltar ger olika intryck i dagsljus respektive nattmörker. Skyltlådor med genomlyst front kan verka bländande för trafikanter och vara svårlästa. Lådor som är försedda med ett ljustätt skikt med genomlysta bokstäver kan vara tydliga också i mörker utan att störa.

Rekommenderade skyltar.

De flesta skylttyper är möjliga. Takskyltar ovan nock bör undvikas, men där de förekommer bör de utföras med fristående bokstäver. Fristående skyltar med gemensam, samordnad skyltning för flera företag är att föredra vid industriområden. Orienteringsskyltar och evenemangsskyltar får förekomma på för ändamålet lämpliga platser. Affischtavlor och reklampelare bör undvikas där de inverkar menligt för trafiksäkerheten och för stads- och landskapsbilden.

Utdrag ur 8 kap 3 §

I områden med detaljplan krävs bygglov för att sätta upp eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar.

Utdrag ur 3 kap14 §

I fråga om anläggningar för vilka bygglov krävs skall det som föreskrivs om byggnader i 1-13 §§ tillämpas. I fråga om sådana skyltar och ljusanordningar som omfattas av krav på bygglov skall föreskrifterna i 1 och 2 §§ om byggnader tillämpas.

3 kap 1 §

Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnader skall ha en yttre form och färg, som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan.

Utdrag ur 3kap2 §

Byggnaderna skall placeras och utformas så att de eller deras avsedda användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen.

3kap10 §

Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas tillvara.

Väglagen 46 §

Inom ett avstånd av 50 meter från ett vägområde får inte utan länsstyrelsens tillstånd skyltar eller därmed jämförliga anordningar för reklam, propaganda eller liknande ändamål finnas uppsatta utomhus. I samband med tillstånd får länsstyrel­sen meddela de föreskrifter som behövs med hänsyn till trafiksäkerheten.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte:

1. Inom område med detaljplan eller
2. För sådana anordningar som är uppsatta på byggnader för upplysning om affärsrörelse eller annan verksamhet på stället eller
3. För anslagstavlor för meddelanden som rör kommunala angelägenheter, föreningssammanträden, auktioner eller dylikt
4. Åtgärder för vilka bygglov krävs.

Lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning

6 §

Tavla, skylt, inskrift eller därmed jämförbar anordning för reklam, propaganda eller liknande ändamål får inte finnas varaktigt uppsatt utomhus utan tillstånd av regeringen eller statlig eller kommunal myndighet som regeringen bestämmer.

7 §

Vad som sägs i 6 § gäller inte anordning som informerar om affärsrörelse eller annan verksamhet på platsen eller anslagstavla för meddelanden om kommunala angelägenheter, föreningssammanträden, auktioner eller liknande. Den som vill sätta upp en sådan anordning eller anslagstavla får dock 􀀥öka tillstånd till det hos den myndighet som avses i 6 §.

8 §

En sådan anordning eller anslagstavla som avses i 7 § får inte finnas uppsatt om den är uppenbart vanprydande.

9 §

Affisch eller annan tillfällig anordning utomhus för reklam, propaganda eller liknande ändamål skall i alla andra fall än som avses i 7 § tas bort av den som ansvarar för anordningen inom fyra veckor efter uppsättandet, om inte den myndighet som avses i 6 § har medgett annat.

10 §

Bestämmelserna i 6-9 §§ gäller inte anordningar inom vägområden eller för vilka bygglov krävs eller har lämnats. Bestämmelserna gäller inte heller sådana åtgärder avseende skyltar och ljusanordningar som inte kräver bygglov efter beslut enligt 8 kap 5 § första stycket plan- och bygglagen.

För skyltning inom detaljplanelagt område krävs ett formellt bygglov enligt plan- och bygglagen. För skyltning utanför detaljplanelagt område krävs inget formellt bygglov men kontakt bör tas med byggnadsnämndskontoret för upplysningar och råd För skyltning intill allmän väg inom vägområde krävs tillstånd som handläggs av Vägverket.

Bygglov söks i första hand via vår e-tjänst Ansökan om bygglov och anmälan

Önskar du skicka in din ansökan eller anmälan på annat sätt än via e-tjänsten går det också bra.

Sökes bygglov via blanketten ”Ansökan om lov mm”, ska det bifogas:

• Ritning på skyltens utformning och mått. Material, färg, typsnitt mm ska framgå
• Fasadritning, planritning e dyl där skyltens placering ska framgå
• Komplettera gärna din ansökan med fotografi eller fotomontage

Ansökan sändes till

• Epost: bygg@sater.se
• Postadress: Säters kommun, Miljö- och byggenheten, Box 300, 783 27 Säter