Historien om Säter
Säter växte upp kring Sätra gård, en fogdegård som styrde över gruvnäringen i området. Under Gustaf Vasas tid utvecklades den till en kungsgård. Det rutnätsformade gatunätet anlades på 1630-talet. Säter är idag en av landets bäst bevarade trästäder, och av riksintresse för kulturmiljövården.
Sveriges första reningsverk för koppar (garverk) anlades 1619 och ett myntverk för kopparmynt stod klart 1624. Vid Ljusteråns många fall ned mot Säterdalen anlades flera hyttor och hamrar för järn- och kopparhantering.
Säters kommunvapen var från början stadens vapen. I stadsprivilegierna från 1642 står att staden i sitt vapen och sigill skall föra ”en Karl medh een Hammar eller Slägga i Handen”. Vapnet ska ha ritats av drottning Kristina och vapenbilden har tolkats som en smed.
