Så kan du förbereda dig

Samhället är beroende av elektricitet. Det svenska elsystemet är driftsäkert, men ändå sårbart för olyckor, sabotage, tekniska fel och extremt väder. Utan el slutar vattenförsörjning och avlopp att fungera. Även system för tele- och datakommunikation påverkas. Det kan leda till att det till exempel inte går att ta ut pengar i uttagsautomater eller använda mobiltelefon eller dator.

I Sverige har det inträffat flera omfattande strömavbrott. Ett exempel är när stormen Gudrun drog in över Sydsverige 2005 då 730 000 abonnenter blev utan el.

Omfattande elavbrott förekommer sällan, mindre avbrott uppstår då och då. När ett strömavbrott inträffar är det viktigt att du är väl förberedd för att hantera detta.

Din beredskap vid större elavbrott

Vid större elavbrott påverkas inte bara belysningen och elektriska apparater i hemmet, utan i vissa fall även värme, vatten, telefoni och datakommunikation. Här hittar du information om vad du bör tänka på vid större strömavbrott.

• Kontrollera om någon säkring eller jordfelsbrytare har löst ut i ditt proppskåp. Om omgivningen inte heller har el beror detta på ett större elavbrott. Kontakta då din elleverantör.
• Lyssna på Sveriges Radio P4 Dalarna. Vid större elavbrott informerar kommunen, räddningstjänsten och elnätsföretagen om hur drabbade kan få hjälp.
• Det är bra att ha en batteridriven eller solcellsdriven radio och extra batterier till hands. Du kan också använda bilradion.
• Ha ficklampor och reservbatterier hemma och lättillgängliga.
• Det är bra att ha nödladdare till mobiler, surfplattor och andra enheter (powerbank).
• Stearinljus och värmeljus ger värme, men se upp med brandfaran och tänk på ventilationen. Det finns också värmekuddar som kan ge värme i ett par timmar (finns i fritidsbutiker).
• Vid längre elavbrott bör du tappa upp vatten i flaskor, kastruller och andra behållare eftersom vattnet kan sluta rinna i kranen.
• Värmen kan försvinna i din bostad om du använder elburen värme eller fjärrvärme. Avdela ett rum där familjen vistas så bevarar ni värmen längre.
• Om det är vinter och kallt kan du tömma frysen och lägga känsliga matvaror utomhus, exempelvis på uteplatsen eller balkongen.
• Om många hushåll har hög elförbrukning när elen kommer tillbaka utsätts elnätet för överbelastning. Då kan det bli obalans i hela systemet och bli svart igen. Dra därför inte på all el och värme på en gång.
• Ta reda på var närmaste brandstation finns. Elavbrott kan leda till teleavbrott och svårigheter att nå 112. På brandstationen kan du få hjälp att larma.
• Krislåda kommunikation vid ett långvarigt elavbrott.

Mer information

Du hittar mer information om strömavbrott på webbplatsen krisinformation.se.

På webbplatsen youtube.com finns en kort instruktionsfilm från MSB om hur du kan förbättra din hemberedskap inom kommunikation.

Dricksvatten brukar kallas vårt viktigaste livsmedel. Bra dricksvatten är också en förutsättning för att övrig livsmedelsindustri ska fungera, till exempel bryggerier, mejerier och slakterier.

Bakterier, parasiter och virus kan spridas genom infekterat dricksvatten. I krissituationer är förorenat vatten en av de vanligaste smittspridarna av mag- och tarmsjukdomar.

Sverige har tidigare erfarenheter av hot mot dricksvatten. I början av år 2016 fick vattentornet i Köpings kommun en läcka. Kommunen blev helt utan vatten och var tvungna att stänga ned det lokala sjukhusets verksamhet. Skolor, äldreomsorg och tandläkarmottagningar påverkades också under avbrottet.

Krav på dricksvattnets kvalitet och andra regler tas fram gemensamt av EU:s medlemsstater. Reglerna gäller för storskalig dricksvattenförsörjning, till exempel kommunalt dricksvatten, och för dricksvatten som används i kommersiell och offentlig verksamhet, till exempel på skolor, sjukhus och livsmedelsföretag.

Din beredskap om dricksvattnet är hotat

Tappa upp vatten

Det är en stor fördel om du kan ha vatten upptappat i förväg, både till familjen och eventuella husdjur. Rent vatten som förvaras i rena dunkar i mörka och svala utrymmen kan ofta sparas i flera månader om du följer Livsmedelsverkets råd:

• Använd väl rengjorda flaskor eller dunkar.
• Fyll på med dricksvatten av bra kvalitet, till exempel kommunalt dricksvatten.
• Förvara vattnet mörkt och så svalt som möjligt.

Hämta vatten själv

I nödläge kan du hämta vatten från vattendrag, sjöar och dammar. Ta vattnet på ställen där vattnet rinner, eller som ligger långt ut från stranden. En del vatten ska du undvika helt – det som finns i pölar eller stillastående diken liksom salt eller bräckt vatten. Undvik också vatten som är väldigt grumligt eller som innehåller algblomningar. Du bör heller inte ta vatten från vattendrag i tätorter. Det kan finnas föroreningar som inte går att koka bort, till exempel från industrier. Lika noga behöver du inte vara med vatten för tvätt, disk och toalettspolning.

Vattenrening

En viktig grundregel är att aldrig dricka vatten som smakar eller luktar illa, är grumligt eller missfärgat. Behöver du rena vatten, till exempel från naturliga vattenkällor, finns olika sätt:

• Koka vattnet tills du ser stora bubblor.
• Rena vattnet med vattenreningstabletter.
• Desinficera vattnet med någon produkt som baseras på klordioxid och är tillverkad just för desinfektion av dricksvatten.
• De här metoderna kan rena vattnet från skadliga mikroorganismer, men hjälper inte mot kemiska föroreningar.

Hållbarhet

Gränsen för hur länge dricksvatten kan förvaras, har mer med lukt och smak att göra än med hälsomässiga risker. Dricksvatten håller sig i minst en vecka om det förvaras svalt eller i kylskåp. Om vattnet förvaras varmare blir förvaringstiden kortare.

Mer information

På webbplatsen youtube.com finns en informationsfilm från MSB om hemberedskap för vatten.

På webbplatsen krisinformation.se kan du få veta mer om dricksvatten vid kriser.

Se mer information om dricksvatten vid kris på MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats.

Översvämningar orsakar ofta stora skador med stora kostnader för samhället men stora översvämningskatastrofer är mycket sällsynta i Sverige. När snö och isar smälter på våren, under den så kallade vårfloden, kan risken för översvämning öka lokalt. Speciellt om detta sker snabbt. Även kraftiga skyfall kan orsaka lokala översvämningar.

I Sverige är vi relativt förskonade från stora översvämningskatastrofer och dödsfall är mycket ovanliga. Översvämningar kan orsaka materiella skador med stora kostnader för samhället och följder kan vara bland annat jordskred, transportstörningar och skador på infrastruktur som elförsörjning och telekommunikationer

Mer information

För att få veta mer om hur du kan förbereda dig för översvämning, läs mer på webbplatsen krisinformation.se.

För att få veta mer om var det är översvämningar och höga flöden just nu, besök webbplatsen krisinformation.se.

Din beredskap för översvämning

Ditt eget ansvar vid risk för översvämning varierar beroende på var du bor och vilken typ av översvämning du riskerar att råka ut för.

Vid en översvämning bör du undvika att gå eller köra bil genom översvämmade områden. En halvmeter strömmande vatten kan lätt dra omkull dig eller få bilen att flyta iväg.

Trottoarkanter, refuger och brunnar utan lock är också faror som kan finnas dolda under det strömmande vattnet. Om översvämningen hindrar dig att lämna huset eller en plats, stanna kvar på ett högt och säkert ställe där du kan bli hämtad av räddningspersonal.

Vid större översvämningar kan risken öka för ras och skred samt för transportstörningar och strömavbrott. Vid översvämningar händer det att dricksvattnets kvalitet påverkas.

Värmeböljor kan påverka hälsan negativt och ha andra följder för samhället. SMHI kan varna för höga temperaturer, till hjälp för exempelvis sjukvården.

Under värmeböljan i augusti 2003 dog betydligt fler människor än normalt i de drabbade delarna av Europa. Även i Sverige kan temperaturen vissa somrar stiga så högt att dödligheten ökar. Äldre samt barn och personer med hjärt-, kärl- och lungsjukdomar är särskilt utsatta vid hög värme.

Intensiv värme kan också få andra konsekvenser för samhället, till exempel genom ökad belastning på elförsörjningen, transportstörningar och långvarig värme kan öka risken för skogsbränder.

Webbplatsen krisinformation.se har information om tips om vad du ska tänka på vid höga temperaturer och värmeböljor.

Källa: https://www.krisinformation.se/detta-kan-handa/extremt-vader-och-naturolyckor/hoga-temperaturer

Din beredskap för värmebölja

Rådgör med läkare
Personer som lider av hjärt-, kärl- och lungsjukdomar som kol, astma eller andra kroniska lungproblem är särskilt känsliga för hög värme. Risken för akuta hjärt- och lungbesvär liksom stroke ökar. Lider man av hjärtbesvär är det viktigt att rådgöra med sin läkare om hur man ska bete sig under en värmebölja. Det kan finnas restriktioner på hur mycket vätska man får inta.
Svettas du mycket utan att tillföra tillräckligt med vätska kan du drabbas av värmeutmattning. Det kan i sin tur utvecklas till värmeslag som kan vara livshotande om man inte får vård.
Äldre dricker ofta för lite
Äldre människor dricker ofta för lite även i vanliga fall. När värmen stiger och det inte finns någon möjlighet till svalka är risken därför stor för uttorkning. Dessutom är det en grupp som ofta medicinerar mot någon sjukdom. Vätskedrivande medicin kan göra kroppen känsligare för höga temperaturer. Många äldre bor också ensamma. Då är det viktigt att du som anhörig eller exempelvis hemtjänstpersonal är uppmärksam.
Nyfödda barn är känsliga
Nyfödda är en annan riskgrupp som är känslig för värme. Därför är det viktigt att se till att barnet inte blir för varmt. Låt det exempelvis få sova i det svalaste rummet i bostaden. Amma, ge ersättning eller vatten lite oftare än vanligt. Täck inte barnvagnen med tjocka tyger.
Tecken på värmeutmattning:
• Trötthet
• Irritation
• Huvudvärk
• Yrsel
• Varningstecken på värmeslag:
• Rödflammig hy
• Snabb puls
• Kraftigt förhöjd kroppstemperatur
Det är reaktioner som du bör vara vaksam på. Var extra uppmärksam på barn och äldre i din omgivning. I vissa fall kan det vara nödvändigt att uppsöka läkare.
Detta kan du göra för att kyla kroppen:
• Doppa en handduk i kallt vatten, vrid ur och lägg runt nacke, i armhålor eller i ljumskar. Spola insidan av handlederna med kallt vatten eller ta ett kallt fotbad, en sval dusch eller ett bad.
Källa: https://www.dinsakerhet.se/sakrare-hemma/naturens-paverkan/varmebolja/