Stora Skedvi förskola

På Stora Skedvi förskola arbetar i nuläget 20 pedagoger i barngrupperna samt en pedagogista och en ateljerista. Förskolan har en rektor och en biträdande rektor. Verksamheten får också stöd av specialpedagog och talpedagog.

Förskolans inriktning är kopplad till Reggio Emilia-pedagogiken, där den pedagogiska miljön är en viktig del. Utgångspunkten är att förskolan ska främja alla barns utveckling och en livslång lust att lära. Barnens nyfikenhet, företagsamhet och intressen uppmuntras och deras vilja och lust att lära stimuleras.

Barnen får möjlighet att iaktta och reflektera, men också att fördjupa sig i frågor och själva söka svar och lösningar.

Skapande och utforskande i ateljén

I ateljén uppmuntras barnen att skapa och utforska själva. Tanken är att barnen inte bara ska möta färdiga leksaker, berättelser och bilder, utan också få möjlighet att forma egna bilder och uttryck och på så sätt utforska och göra verkligheten begriplig.

Barnen får skapa och undersöka på olika sätt med bland annat återvinningsmaterial, färg, ljud, plats, kartong och ljus.

Barnens processer dokumenteras. Barn och pedagoger dokumenterar tillsammans, både digitalt och manuellt.

Efter varje pass återkopplar ateljéristan tillsammans med barnen kring vad de har gjort och hur det gick. Det ger barnen möjlighet att reflektera över sitt arbete och känna glädje och stolthet över det de har gjort.

Överraskningar som väcker nyfikenhet

Förskolan använder också överraskningar för att väcka barnens nyfikenhet. Ett exempel är när barnen en morgon möttes av dinosauriespår på vägen till matsalen.

Från förskola till skola

Förskolan, fritidshemmet och skolan i Stora Skedvi arbetar nära varandra. I förskole- och skolområdet finns ett gemensamt fokus på en röd tråd i barnens lärande och utveckling, från förskolan till skolan.

Det finns rutiner för övergången från förskola till förskoleklass. Målet är att övergången ska vara trygg och att barnets lärande och utveckling ska kunna fortsätta på ett bra sätt.

Stora Skedvi förskole- och skolområde har en gemensam vision för förskola, fritidshem och skola.

Visionen är att erbjuda verksamheter där:

• förskolan och skolan är ett nav i kommundelen
• en god grund läggs för ett livslångt lärande
• barnens och elevernas individuella utveckling och behov står i fokus för hög måluppfyllelse
• kunskapsutvecklingen har en röd tråd från ettåringen till tolvåringen
• barn, elever och vuxna trivs och känner sig trygga
• förskola, fritidshem och skola har behörig och kompetent personal
• inkluderande lärmiljöer är en grundpelare där olikheter ses som tillgångar och möjligheter
• samverkan med vårdnadshavare sker i olika former, där forum för samråd är en viktig del.

Stora Skedvi förskole- och skolområde arbetar för att erbjuda framgångsrika lärprocesser i ett gott socialt klimat med engagerade barn, elever, föräldrar och personal.

Vi arbetar för att skapa en skola och förskola där trygghet, respekt och trivsel är en självklarhet. I våra verksamheter ska ingen bli diskriminerad, trakasserad eller kränkt.

Vi anser att detta är en förutsättning för att lägga grunden för det livslånga lärandet.

Sedan den 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. I diskrimineringslagen och i 14 a kap. i skollagen. Förskolan och skolan är skyldig att varje år upprätta en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling (planerna kan sammanföras till en plan, då planerna har många beröringspunkter och likheter).
Alla barn och elever i förskolan och skolan ska ha samma rättigheter. Alla barn/elever ska känna sig trygga och respekterade i vår verksamhet.

Huvudmannen för verksamheten är ansvarig för att lagen följs av anställda och uppdragstagare i verksamheten.

Diskrimineringslagen ska främja barns och elever lika rättigheter, motverka diskriminering på grund av:

• Kön
• Etnisk tillhörighet
• Religion eller annan trosuppfattning
• Funktionsnedsättning
• Sexuell läggning
• Könsöverskridande identitet eller uttryck*
• Ålder*

* Sedan 1 januari 2009 skyddas barn/elever mot diskriminering och trakasserier i förskolan och skolan som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Förskolorna är inte skyldiga att arbeta förebyggande mot diskriminering på dessa grunder eller att inkludera dem i sin plan. Diskrimineringsombudsmannen, DO rekommenderar ändå att förskolan arbetar förbyggande även när det gäller de nya grunderna och tar med dem i planen.

3.1 Diskriminering

Diskriminering är när förskolan/skolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, samt ålder.

3.2 Direkt och indirekt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att ett barn/elever behandlas sämre än andra barn. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det kallas indirekt diskriminering. Det sker när förskolan/skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla barn/elever serveras samma mat, diskriminerar förskolan indirekt de barn som till exempel på grund av religiösa skäl behöver annan mat.

3.3 Trakasserier och kränkande behandling

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är ett uppträdande som kränker ett barns/elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara:

• Fysiska (slag, knuffar)
• Verbala (hot, svordomar, öknamn)
• Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
• Texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier samt texter, bilder, filmer publicerade via mobiler, datorer och Ipads)

Ett barn/elev/vuxen kan bli utsatt för trakasserier och kränkande behandling av såväl personal som andra barn.

3.4 Trakasserier

Är uppträdande som kränker ett barns/elevers/vuxnas värdighet och som har samband med:

• Kön
• Etnisk tillhörighet
• Religion eller annan trosuppfattning
• Funktionsnedsättning
• Sexuell läggning
• Könsöverskridande identitet eller uttryck
• Ålder

3.5 Kränkande behandling

Är uppträdande som kränker ett barns/elevers/vuxnas värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Det är den som blir kränkt som avgör vad som är en kränkande behandling, ingen annan.

4.1 Rektor ansvarar för

• Att det finns en likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.
• Att årligen utvärdera och uppdatera en plan mot diskriminering och kränkande behandling i samarbete med personal och barn och om möjligt även vårdnadshavare.
• Att den finns ordningsregler.
• Att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av diskriminering och kränkande behandling.
• Att all personal, alla barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten.
• Att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns/elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder samt kränkande behandling.

4.2 Personalen ansvarar för

• Att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänks/upptäcks/anmäls.
• Att rektor direkt informeras via draftit-KB-process om diskriminering och kränkningar mellan personal och barn, personal och vårdnadshavare.
• Att vårdnadshavare informeras.
• Att dokumentera misstänkt/upptäckt/anmäld diskriminering eller kränkande behandling och de åtgärder som vidtas i draftit
• Bevaka att utredda fall av diskriminering och annan kränkande behandling följs upp enligt ärendegång i draftit.
• Att planen mot diskriminering och kränkande behandling följs.
• Att reflektera över de normer och värderingar han/hon förmedlar.
• Att uppmuntra och stödja barnen då de reagerar eller agerar mot diskriminering och kränkande behandling.

4.3 Förankring

4.3.1 Barn och elevers delaktighet

Barnen och eleverna är delaktiga i upprättandet samt i utvärderingen av planen genom barnråd, klassråd och elevråd på skolan/förskolan samt i det pedagogiska arbetet.

4.3.2 Vårdnadshavarens delaktighet

Planen delges vårdnadshavaren i samband med informationsmöten/föräldramöten och vid olika samtal. Vårdnadshavaren även har möjlighet att lämna synpunkten om planen till skolledningen.

Planen finns tillgänglig på www.sater.se.

4.3.3 Personalens delaktighet

Personalen deltar aktivt i arbetet med planen och det är också deras rättighet att vara delaktiga i likabehandlingsarbetet. Planen ska vara ett levande dokument och lyfts som en punkt vid kompetensutvecklingsdagar samt på arbetsplatsträffar och informationsmöten/föräldramöten.

Vid kompetensutvecklingsdagar går personal och rektor igenom planen för att möjliggöra att alla vet hur de förväntas agera vid ett misstänkt fall av trakasserier eller andra kränkningar.

För att veta vad förskolan och skolan behöver göra för att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling använder förskolan/skolan sig av följande metoder:

5.1 För att upptäcka:

• Observation av barnen/eleverna
• Dagliga samtal med barnen/eleverna
• Trygghetsvandring
• Barnintervjuer/elevsamtal
• Tamburkontakt med vårdnadshavare på förskolan och fritidshemmet
• Utvecklingssamtal
• Trygghetsenkäter till elever
• Trygghetsenkät via samtalsmatta till 5-åringar på förskolan
• Enkätfrågor till personalen
• I vår dagliga planering så utgår vi från barnens mognad, utveckling och intressen
• Närvarande vuxna i verksamheten som hjälper, stödjer och arbetar för att lösa eventuella konflikter

5.2 Förebyggande åtgärder:

• Personal på skola/förskolan ska vara goda förebilder för barnen/eleverna genom att visa respekt och hänsyn mot varandra och ha ett tillåtande klimat
• I verksamheten samtalar vi om hur man är mot varandra, och vikten av att vara en bra kompis. Vi arbetar för att stärka vi-känslan
• I verksamheten samtalar vi och läser om olikheter, exempelvis olikheter i familjesituationer, utseende och kulturer
• I verksamheten ser vi till att ha material och utformar lokalerna så att de ska passa alla barn samt att det ska finnas alternativ av sakerna för att undvika eventuella konflikter-inkluderande lärmiljöer
• Pedagogerna finns till hands där barnen/eleverna är, man är en närvarande pedagog i klassrum, korridor, på gården, på raster och vid förflyttningar.
• Pedagogerna skapar en god struktur för dagen och är steget före, för att undvika negativa incidenter.
• Fritidspersonal erbjuder rastaktiviteter
• Tydligt rastvärdschema

5.3 När något inträffar:

När något inträffar arbetar vi efter följande rutiner enligt skollagen 6 kap 10 §:

Steg 1

• Omedelbar tillsägelse, information till rektor via länk DRAFTIT-KB-process, Kontakta berörda vårdnadshavare.
• All personal

Steg 2

• Rektor utser utredare som samlar information och samtalar med berörda, Dokumentera och rapportera i Draftit.

Steg 3

• Åtgärdsplan utarbetas och beslutas av rektor. Dokumentation i Drafti-KB-process. Utredare återkopplar till vårdnadshavare.

Steg 4

• De berörda eleverna hålls under uppsikt, observation.
• All personal

Steg 5

• Uppföljning
• Återkoppling till rektor via Draftit i form av dokumentation. Muntlig återkoppling till klasslärare, elev och vårdnadshavare. Effekt av åtgärder samt utfall av dessa.
• Utredare + bisittare

Steg 6

• Åtgärdsplan
• Rektor beslutar om vidare åtgärder/avslutat ärende
• Slutgiltigt beslut görs av kontroller på kommunen gällande avslut

Steg 7

• Eventuell anmälan till socialtjänst eller polis.
• Rektor

6.1 Förskolan och omvärlden

Barnen lever i olika textvärldar samt i ett ständigt mediebrus något som visar sig på förskolan i form av lekar, språkbruk. Förskolan ska vara en plats där alla känner sig inkluderade samt normgivande för barnens senare kontakter med samhället och skolan. Pedagogerna arbetar ständigt med dessa delar då barn i lekar, språk och kommunikation många gånger visar att de är påverkan av olika medier.

Allt arbete på förskolan genomsyras av vårt förebyggande värdegrundsarbete. Trygghet och studiero samt demokrati är förskolans prioriterade områden. Pedagogerna på förskolan har utomhus rosa västar för att synas och skapa trygghet för barnen. Tydlig struktur för hela förskolan om hur dagarna ser med hjälp av bildstöd finns uppsatt på varje avdelning och bidrar till ökad studiero.

Barnråd har påbörjats på förskolan. Syftet är att skapa möjlighet för barnen att komma till tals i aktuella frågor och händelser kring deras vardag. Att få delta i olika demokratiska former. Att våga ta initiativ och uppleva att deras åsikt är viktig.

Avdelningarna på förskolan samarbetar för att minska vikarier och barnen i sin tur träffar känd personal i mer utsträckning. En trygghetsenkät har gjorts med de äldsta barnen på förskolan. Trygghetsenkäten visar många positiva kommentarer från barnen. Barnen uttrycker att dem är trygga på förskolan.

6.1.1 Vidare arbete på förskolan

• Kränkningsärenden dokumenteras i Draftit, KB-process och vi förtydligar gången för dokumentationen.
• Ta ut statistik från Draftit, KB-process och TOR för att se var och hur situationer uppstår och göra insatser och jobba förebyggande på förskolan.
• Förskolan utformar gården för trygghet och lek.
• Färgkort/aktivitets tavla för de olika aktiviteterna inne på avdelningarna för att skapa studiero.
• Förskolan använder bildstöd i miljöer som ateljé/verkstad, hallen, toaletten och matsalen för att skapa större förståelse och trygghet.
• Förskolan utformar sitt kring demokrati genom Värdegrundsarbete – en snäll kompis, säga stopp, bli lyssnad på och utveckla sina empatiska förmågor genom diskussioner, grupparbeten och genom lek.
• Återkoppling och fortsatt arbete utifrån trygghetsenkätens svar.

6.2 Skolan och omvärden

Elever lever i olika textvärldar samt i ett ständigt mediebrus något som visar sig på skolan i form av lekar, språkbruk samt i kommunikation med vuxna. Skolan ska vara en plats där alla känner sig inkluderade samt normgivande för barnens senare kontakter med samhället och skolan. Pedagogerna arbetar ständigt med dessa delar då barn i lekar, språk och kommunikation många gånger visar stark påverkan av olika medier.

Allt arbete på skolan genomsyras av vårt förebyggande värdegrundsarbete. Trygghet och studiero är ett av skolans prioriterade områden. Rastaktiviteter och rastvärdar/bussvärdar med gul väst ute bidrar till ett bättre klimat och minskar konflikter på raster.

Tydlig struktur för hela skolan om hur en dag och lektion startar har bidragit till ökad studiero. Förtydligat schema där pedagoger finns med i korridorer och vid förflyttningar har utarbetats.

Klassråd och elevråd är kanaler där elever få vara med och påverka sin dag på skolan. Där diskuteras bl.a de resultat som kommit fram i trygghetsenkät och trygghetsvandringar och elevrådet ger förslag på förbättringar för att stärka studieron.

Hösten 2023 genomfördes trygghetenkäten med samtliga elever på skolan. Den visar att över 80% av eleverna anser att dem trivs i skolan, har kompisar att vara med samt att de har studiero på lektionerna. Det som avviker i enkäten är att eleverna inte upplever att dem är trygga med elever från andra klasser.

6.2.1 Vidare arbete på skolan

• Kränkningsärenden dokumenteras i Draftit, KB-process och vi förtydligar gången för dokumentationen.
• Ta ut statistik från Draftit, KB-process och TOR för att se var och hur situationer uppstår och göra insatser och jobba förebyggande på skolan.
• Schema för buss-och rastvärdar med en checklista
• Klassråd och elevråd arbetar med skolans regler.
• Klasserna tillsammans med elevrådet jobbar med att förbättra studiron.
• Följa upp trygghetsenkäten
• Arbeta vidare med att bygga positiva relationer mellan klasserna för att utveckla tryggheten utifrån enkätsvaren.

6.3 Uppföljning och utvärdering

Utvärdering av skolans arbete kommer att ske inför vårterminensstart 2025 då revideras planen utifrån en nulägesanalys.