Fördjupad översiktsplan Gustafs (Mora by, Enbacka m.fl.)

Laga kraft 2019-03-13.

Säters kommun har under vinter 2015 och våren 2016 arbetat med att ta fram en fördjupad
översiktsplan för Gustafs (Enbacka och Mora by m.m.), ett arbete som leds av Samhällsbyggnadsförvaltningen. Under vårvintern har medborgardialog pågått där många boende och verksamma i området deltagit.

Den fördjupade översiktsplanen för Gustafs var ute på samråd under perioden 2016-08-24 –
2016-10-05. De synpunkter som inkom under samrådet ställdes samman i en samrådsredogörelse, daterad 2017-06-12. Därefter reviderades och kompletterades den fördjupade översiktsplanen i enlighet med ställningstagandena i samrådsredogörelsen och var på granskning 2018-06-25 – 2018-08-20. Inkomna granskningssynpunkter finns sammanställda i ett granskningsutlåtande.

Planen antogs av kommunfullmäktige 2019-02-14 och vann laga kraft 2019-03-13.

Samhällsbyggnadsnämnden Säters kommun

Beställare

• Säters kommun, genom kommunstyrelsens arbetsutskott

Politisk styrgrupp

• Kommunstyrelsens och samhällsbyggnadsnämndens presidium

Styrgrupp

• Kristina Mellberg, miljö-och byggchef/samrådshandling
• Helena Olander, tf miljö- och byggchef
• Andreas Mossberg, förvaltningschef samhällsbyggnadsförvaltningen
• Pär Jerfström, kommunchef

Projektgrupp

• Sofie Norberg, planarkitekt/samrådshandling
• Katarina Kobosko, planarkitekt/antagandehandling
• Thomas Geijer, fastighetschef
• Mikael Spjut, gatuchef
• Lennart Eriksson, VD Säterbostäder
• Helena Åkerberg Hammarström, näringslivschef
• Torbjörn Åkerlund, bitr. rektor och förskolechef i Gustafs
• Torbjörn Orr, fritidssamordnare
• Malin Lilja-Altörn, folkhälsoplanerare
• Anna Nygren, VA chef
• Stig Eriksson, verksamhetsområdeschef för särskilt boende och hemtjänst
  Paula Jäverdal, biträdande socialchef

Referensgrupp

• Lantbrukare i området:
• Företag i Mora by: Isoflex, Gustafs Scandinavia och Hedemora inredningar
• Elevrådet på Enbacka skola i mars 2016
• Personal på Enbacka skola och Mora by förskola
• Föreningar verksamma på Morbyvallen, GGOIF, Cykelklubben Natén och Gustafs tennisklubb

Övriga deltagare

Tjänstemän från kommunens förvaltningar och andra myndigheter. Boende och verksamma i Gustafs har deltagit i planeringen under en workshop i december 2015 och under öppet hus/ invigningen av Enbacka skola i februari 2016.

Detta kapitel beskriver bakgrunden och förutsättningarna som ligger till grund för den fördjupade översiktsplanen, även kallat ”FÖP”.

Bakgrund och syfte

Det är populärt att bo inom denna dela av Gustafs distrikt (dvs f.d. socken) som är ett utpräglat jordbrukssamhälle i nordvästra delen av Säters kommun. Planområdet ligger
nära Falun Borlänge regionen och har cirka 2 000 invånare.

En fördjupad översiktsplan innebär att man pekar ut ett område som behöver specificeras
mer i detalj än vad översiktsplanen tillåter.

Det är kommunens aktuella bedömning om hur mark-och vattenområden i det utpekade
området bör användas och hur bebyggelsen ska utvecklas de kommande femton åren.
Säters kommun har en relativt ny översiktsplan från 2013 där tre fördjupade översiktsplaner från 90-talet för Säter, Gustafs och Stora Skedvi ingår. Kommunstyrelsen beslutade 2014 att en fördjupad översiktsplan för Gustafs (Enbacka och Mora by m.m.)1 skulle påbörjas på grund av dess strategiska läge nära Borlänge och den stora efterfrågan på tomter för bostadsbebyggelse. Av olika anledningar kom arbetet först igång under vintern 2015/2016.

Syftet med planen är att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar tätortsutveckling i Gustafs. Genom planen får markägare och andra aktörer signaler om kommunens vilja och kan i samverkan med kommunen i detaljplaneläggning och lovgivning bidra till den önskvärda utvecklingen. Utgångspunkten för arbetet har varit att skapa en hållbar och flexibel plan som bidrar till att de som bor och verkar i området kan känna framtidstro, livskvalitet och trygghet samtidigt som det gör plats för fler att bosätta sig eller etablera verksamhet i Gustafs.

Organisation och medverkande

Planen har tagits fram av en projektgrupp bestående av representanter från kommunens
olika förvaltningar. Arbetet har till största del letts utav planarkitekten vid samhällsbyggnadsförvaltningen. Medverkande framgår av förteckningen i början av planen. Inledningsvis anlitades konsultfirman Tyréns för att leda en workshop med allmänheten som hölls i december 2015.

Planeringsprocessen

FÖP process består av tre olika delar; samråd, granskning och antagande. Genom de olika skedena analyseras och konkretiseras stegvis mål och visioner, platsens förutsättningar, framtida markanvändning och dess konsekvenser samt genomförandet av planen.

Inför upprättande av samrådshandling genomfördes parallellt medborgardialog och
miljöbedömning. Syftet med medborgardialogen är att lyssna och stämma av samt
förankra och diskutera förutsättningar och förslag. Miljöbedömningsprocessens syfte är
att integrera miljöaspekter i planen för att främja en hållbar utveckling.

Efter samrådet har inkomna synpunkter ställts samman i en samrådsredogörelse och
planförslaget har kompletterats i enlighet med redogörelsen. Utöver de ändringar som
gjorts utifrån samrådsredogörelsen har nya strategiska miljömål, museets inventering av
Dalamodernismen, åtgärdsvalstudie för Naglarbyvägen samt information om grön
infrastruktur inarbetats inför granskningen.

Medborgardialog

Eftersom planen kommer att påverka alla som bor och verkar i Gustafs har medborgarna getts möjlighet att påverka planen i ett tidigt skede. Ju tidigare i processen som olika
perspektiv och förslag lyfts fram desto hållbarare och mer genomförbar blir planen.

Arbetsmetoden innebar att intresset för ortens utveckling väcktes. Förhoppningen
hos projektgruppen har varit att hålla detta intresse vid liv under hela planeringsprocessen för att i slutändan få en hållbar och genomförbar plan. Dessutom har kommunen haft möjlighet att informera om sin vision.

De synpunkter som kommit in speglar vilka utvecklingsfrågor som är mest angelägna för
de som bor och verkar i området. Resultatet av medborgardialogen har fungerat som
planeringsunderlag under planeringsprocessen. Sammanställningen i form av kartbilder
finns i del H Bilagor.

Miljöbedömning

Som tidigare nämnts har en process för att främja hållbar utveckling pågått parallellt med
framtagande av planen så kallad miljöbedömning. Resultatet av processen redovisas i kapitel E Konsekvenser.

Planeringsunderlag

Flertalet mål, lagar och program ligger till grund för vad planen ska leva upp och bidra
till. Bland annat ingår Sveriges nationella miljömål, Boverkets nationella vision ”Sverige 2525”, Dalastrategin och kommunens bostadsförsörjningsplan. En fullständig lista över vilket underlagsmaterial som använts vid framtagande av planen finns i sista delen G Underlag.

Säters kommun har en vision om att det år 2030 bor 12 000 invånare i kommunen.

I visionen ingår att Säters kommun präglas av framtidstro och att medborgarna känner trygghet och livskvalitet.

För att kommunen ska utvecklas mot visionen har fokus lagts på tre områden: bostäder, arbetstillfällen och skola.

Bostäder

En grundläggande förutsättning för att befolkningen ska öka är att utbudet av bostäder också ökar. Kommunen har ett relativt stort utbud av byggklara tomter för småhus. Däremot finns det brist på lägenheter. Kommunen har genom sitt bostadsbolag Säterbostäder påbörjat projekt med såväl nybyggnation som ombyggnation som kommer att öka utbudet av hyreslägenheter.

För att visionen ska bli verklighet måste även andra aktörer på marknaden bidra till att
bostadsutbudet ökar. Kommunen ska arbeta för att det ska finnas attraktiva lägen för såväl
privata hyresrätter som bostadsrätter och egna hem.

Arbetstillfällen

Säter är en pendlingskommun och befolkningsutvecklingen är beroende av hur
arbetsmarknaden utvecklas i regionen.

Kommunen kan dock inte enbart förlita sig på utvecklingen i regionen utan måste även
aktivt arbeta för att öka antalet arbetstillfällen i kommunen. Därför ska ett aktivt arbete för
näringslivsutveckling och gott företagsklimat pågå de kommande åren. Arbetet går ut på
att stödja nyföretagande och generationsväxling samt bygga nätverk inom såväl privat
som offentlig verksamhet för att öka förståelsen för näringslivets förutsättningar i
den kommunala handläggningen. Målet är att sju nya företag/ 1000 invånare ska startas
varje år och att dagbefolkning ska öka med i snitt 40st/år under mandatperioden.

Skola

Benägenheten att flytta varierar mellan olika åldersgrupper. Den är som störst i åldersgruppen 18 – 40 år. Det är familjer med barn eller unga vuxna som kommer att bilda familj och skaffa sig barn. För dem är det viktigt att kommunen de bosätter sig i erbjuder goda uppväxtvillkor för barnen. En väl fungerande skola är därför en viktig faktor för att öka
befolkningen.

Säters kommun ska genom en aktiv kvalitetsuppföljning och ständig förbättring upprätthålla en hög nivå på skolundervisningen. Målet är att Säters kommun ska tillhöra de femtio bästa kommunerna i Sverige i SKL:s öppna jämförelser av grundskolan på

• genomsnittligt meritvärde åk 9
• andel elever som klarat alla delprov i ämnesproven i åk 3, och 6

Miljömål för Säters kommun

Utöver visionen och de strategiska målen har kommunen några egna miljömål som går ut
på att Säters kommun ska vara hållbart ur samtliga hållbarhetsperspektiv; socialt,
ekonomiskt och ekologiskt. Kommunens egna verksamheter ska bidra till ökad
miljömedvetenhet i den egna organisationen samt i hela kommunen.

Kommunstyrelsen har 2017-12-05 fastlagt nytt strategiskt miljömål.

Nytt strategiskt miljömål

Säters kommun ska bidra till att förverkliga de nationella miljömålen med syfte att kunna
lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. Arbetet
ska genomsyra alla verksam-heter och beslut i förvaltningar och bolag.

Aktiviteter:

Påbörja upprättande av en miljöplan med brett stöd från politiska partier och verksamheter. Planen ska innehålla mätbara mål inom de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen som Säters kommun kan påverka.

Påbörja översyn av energi- och klimatstrategin.

Uppdatera Avfallsplanen tillsammans med Borlänge och Falun.

Driva projektet med samverkansavtalet med Borlänge Energi samt projektet med införande av käll-sortering av organiskt avfall.

Ett miljöbokslut ska upprättas varje år.

Mål:

• Alla enheter /förvaltningar ska ha egna mätbara miljömål som stödjer något eller
  några av miljökvalitetsmålen.
• Ett fullständigt förslag för införande av källsortering av organiskt avfall inkl.
  finansiering ska finnas färdigt för beslut.

Detta kapitel rymmer nulägesbeskrivning och problemformulering. Det är resultatet av vad
som framkommit under medborgardialogen och planarbetets gång. För att inte FÖP:en ska bli allt för omfattande har en tematisk avgränsning gjorts. Planen följer därför samma struktur som översiktsplanen.

Bebyggelse (karta 2)

Planområdet, som omfattar del av Gustafs distrikt (f.d. socken), består av ett antal byar som kommit att växa ihop där bland annat Naglarby, Storhaga, Enbacka och Mora by ingår.

Bebyggelsens struktur vittnar om en jordbruksbygd som fått växa fram naturligt längs med stråk och sluttning som är mindre lämpade ur brukningssynpunkt. Det finns även spår av industrialiseringen som tog fart i början av sekelskiftet längs järnvägen i Mora by. Även urbaniseringstrenden som tog fart under 1950-, 1960- och 1970-talet har lämnat spår i Gustafs tätort främst i Mora by och Enbacka.

På senare tid har bebyggelseutvecklingen fortsatt framförallt i Mora by där nya bostadsområden tillkommit under 1990- och 2000-talet. Det senaste bostadsområdet som
tillkommit ligger i Storhaga bakom handelsområdet där kommunens bostadsbolag Säterbostäder byggt fyra flerfamiljshus.

I och med den stora efterfrågan på bostäder samt närheten till Falun Borlänge regionen kommer Gustafs fortsätta utvecklas. I dagsläget råder en ökande bostadsbrist i kommunen med få tillgängliga objekt på marknaden och brist på planlagd mark. Bostadsbristen är övergripande oavsett upplåtelseform, men det saknas särskilt alternativ till boende i villa.
Behovet av hyresrätter och bostadsrätter är därmed extra stort. För att få till en naturlig bostadsomsättning behöver takten på nyproduktion gentemot nuvarande bostadsbestånd
öka.

Dock finns det stora utmaningar i form av buller, trafikbarriärer, transporter med farligt
gods och ett mer rationellt jordbruk som gör att tillkommande bebyggelse i huvudsak
måste ske i Mora by. Även Storhaga behöver utvecklas för att tillgodose behovet av central
belägna bostäder. Där behöver särskild anpassning med hänsyn till den äldre bebyggelsen tas. En annan utmaning är den lokala folkviljan att bevara miljön och kulturlandskapet. Därför spelar gestaltningen en viktig roll för att möta denna utmaning.

Kommunikationer (karta 3)

Kommunikationerna i Gustafs präglas av ett behov att röra sig i närområdet men framförallt vidare mot andra regionala och kommunala centrum. Nästan alla invånare i Gustafs är beroende av pendling, antingen studie-eller arbetspendling. Av befolkningen i Gustafs distrikt bor och arbetar 206 personer på plats. Totalt pendlade 1126 personer ut från Gustafs distrikt (dvs inkluderar även Gustafs glesbygd som ligger utanför planområdet), medan 365 personer pendlade in år 2017 (enligt SCB). Av dessa pendlade 135 personer ut till andra delar i kommunen och 121 pendlade in från andra delar av kommunen. 910 personer pendlade ut till
andra kommuner i länet och 217 pendlade in från andre kommuner i länet. Ett mindre
antal, 81 personer, pendlade ut till andra län och 27 personer pendlade in till Gustafs från
andra län.

Servicegraden på orten är relativt låg vilket innebär att resor av olika slag krävs för att uträtta ärenden samt för att kunna arbeta och gå i skolan, men även för att träffas och upprätthålla ett socialt liv. Planområdet präglas av tre större barriärer; järnväg, riksväg och åkermark. Det finns tre möjligheter att korsa riksvägen via Mystavägen, som binder ihop Naglarby-området och Mora by, länsväg 790 som även bitvis har separerad gång och cykelbana samt Morbyvägen som binder ihop Mora by och Enbacka.

Kollektivt resande

Möjligheterna till kollektivt resande är idag relativt goda. Stråkbussen 101 angör Storhaga
som ligger centralt placerat. Stråklinjen trafikerar sträckan Avesta-Hedemora-Säte-rBorlänge och ger goda möjligheter till exempelvis arbetspendling. Med bussen tar sig resenärer också enkelt till Borlänge där byte till tåg och flyg kan ske på ett bra sätt.

Utöver stråkbussen trafikeras även Gustafs av linjerna 212 och 373. Linjerna trafikerar Säter och till viss del Borlänge kommun och syftar till att möjliggöra resande från de mer glesbebyggda delarna av kommunen.

Linjerna är också viktiga ur ett skolskjutsperspektiv. Linje 212 trafikerar sträckan Borlänge-Gustafs-Säter medan linje 373 trafikerar sträckan Stora Skedvi-Gustafs-Säter. Båda linjerna angör hållplatser på landsbygden som inte stråkbussen gör och syftar dels till att möjliggöra resande till arbete och skola, dels till att mata fram resenärer till stråkhållplatserna för vidare resa.

Idag angör flera av linjerna Storhaga där det sedan några år tillbaks upprättats en tillfällig
hållplatslösning. Behov av att utveckla hållplatsen finns då utformningen och till viss del
även placeringen är bristfällig. Kommunen planerar för en förbättrad utformning av
hållplatsen Storhaga samtidigt som en bättre pendlarparkering anläggs.

Resande till fots och med cykel I stort sett all den samlade bebyggelsen i Gustafs ligger inom ett avstånd på ca 3 km från den centrala punkten Storhaga. För en vuxen person tar det ungefär 30 minuter att gå 3 km medan samma resa med cykel tar ungefär 10 minuter. Förutsättningarna för att gå och cykla i Gustafs är med andra ord goda sett ur ett geografiskt perspektiv.

I dagens läge är infrastrukturen för gående och cyklister på sina håll bristfällig. Enbacka
och Mora by är de delar av Gustafs där det finns flest meter gång- och cykelväg. I och
från Naglarby saknas gång- och cykelväg helt. På många ställen är dock hastighetsbegränsning och trafikflöden relativt låga varför gående och cyklister har möjlighet att färdas i blandtrafik på ett tryggt och säkert sätt. Detta innebär dock inte alltid att resvägen blir gen och attraktiv vilket ses på många platser i form av upptrampade stigar i terrängen. På många ställen finns också punkter där infrastrukturen för gående och cyklister är bristfällig. Exempelvis korsningspunkter där det saknas trygga och säkra passagelösningar.

Behovet av att upprätta ett sammanhängande huvudnät av gång- och cykelvägar är stort. Nätet bör även fungera som säker skolväg genom att i större utsträckning möjliggöra för
barn och ungdomar att ta sig till skolan till fots eller med cykel. För den växande äldre befolkningen är gång-och cykelnätet viktigt för deras tillgänglighet till olika målpunkter
såsom livsmedelsaffären och församlingsgården. Resande till fots innefattar även personer som färdas i rullstol, permobil eller med hjälp av rullator. Dessa hjälpmedel kräver extra anpassning av infrastrukturen för att transporten ska fungera hela vägen. Det finns flera
ekonomiska incitament varför satsningar på gång-och cykeltrafik bör genomföras. Bland
annat kan skolskjutskostnaderna minska radikalt och hälsovinsterna leder till även i
slutändan till ekonomiska samhällsvinster.

Resande med bil

Infrastrukturen för biltrafik i Gustafs har idag en omfattning som i mångt och mycket fyller
de behov som finns. Gatu- och vägnätet består av ett ganska tydligt huvudnät där genomgående länsvägar och riksväg utgör stommen. I det kommunala gatunätet återfinns matande gator som tar trafiken från huvudvägnätet vidare in till de målpunkter som finns i form av boende, service och arbetsplatser.

Då stora delar av Gustafs vuxit fram utifrån en gammal bystruktur är gatorna ofta smala
och krokiga. Gatorna är också ofta av genomgående karaktär och i de nyare områdena finns ofta ett rutnätsmönster. Trafikreglerande åtgärder saknas ofta helt vilket innebär att trafiken ofta väljer den närmaste vägen oavsett hur infrastrukturen ser ut.

I Storhaga finns behov av att se över hur trafiken i stort fungerar. Antalet parkeringsplatser utifrån ett pendlarperspektiv behöver ses över och det framförs också ofta synpunkter på att trafikflödena i området inte är optimala.

Transporter av gods, jordbrukstransporter samt övrig nyttotrafik I Gustafs finns flera stora industrier belägna. Flera av dessa återfinns idag i lägen där de samsas med funktioner som villabebyggelse och parkanläggningar. Godstransporter hänvisas ofta till det gatunät som också ska fungera för exempelvis gående och cyklister.

Framförallt i Mora by finns behov av att utveckla möjligheterna för godstransporterna att ta sig in och ut till industrierna. Industriinfarten är idag belägen så att trafiken passerar både lekplatser och stråk för skolbarn och otydligheten i skyltning och infrastruktur gör att det är vanligt med transporter som kör fel. Soldatvägen och Morbyvägen som idag utgör stommen i
industriinfarten saknar en utformning som stödjer denna funktion och behovet av en förbättrad lösning är stort.

Gustafs omgärdas till stor del av jordbruksmark och på flera ställen finns jordbruksverksamhet insprängd bland annan bebyggelse. Behovet hos jordbrukarna att nyttja
befintligt gatunät är därför stort. I vissa delar av Gustafs är transporterna hänvisade till
gator med låg standard och väldigt varierande funktion. Som exempel kan nämnas Morbyvägen där tunga och breda jordbrukstransporter samsas med biltrafiken men också
gående och cyklister samt elever på väg till skolan.

Behovet av att utveckla bättre lösningar för jordbrukstransporterna är därmed stort. Idag uppstår många intressekonflikter mellan de olika trafikantgrupperna och det är viktigt att
hitta lösningar som bättre stöttarsnäringen samtidigt som konflikterna minskar.

Tillgänglighet

Tillgänglighet eller framkomlighet handlar om att alla inklusive barn, äldre och personer
med olika funktionsnedsättningar, ska kunna använda gemensamma ytor, på lika villkor.
Att så många som möjligt trots en funktionsnedsättning, kan leva och förflytta sig utan stöd från andra människor handlar om livskvalitet och människovärde. Därför är det viktigt att gång och cykelvägar är av god standard och att de ansluter till viktiga målpunkter inom området som t.ex. Enbackagården, skolor, församlingsgården och kyrkan, idrottplatsområden, busshållplatser och matvaruaffären. I dagsläget finns det flera länkar som saknas eller behöver ses över för att förbättra tillgängligheten och säkerheten för dessa trafikanter. Även vintertid måste dessa stråk fungera på ett tillförlitligt och säkert sätt t.ex. genom prioriterad snöröjning och god belysning för att tillgängligheten ska anses acceptabel.
All ny bebyggelse ska uppfylla de tillgänglighetskrav som ställs. Vid etablering av nya
bostadsområden behöver gång-och cykelnätet integreras från början i planeringen samt byggas ut i samma takt som bebyggelsen för att få en acceptabel tillgänglighet. Det är
viktigt att ha ett helhetstänk där även utemiljön integreras och tillgängliggörs redan från början.

Barnperspektiv tillgänglighet

Avsaknaden samt bristande underhåll av gång- och cykelvägarna i Gustafs gör att största delen av eleverna på Enbacka skola åker skolskjuts eller skjutsas av sin vårdnadshavare till och från skolan. Även farliga vägkorsningar bidrar till detta.

Eleverna vill cykla eller gå till skolan om de hade möjlighet. Det behövs många vuxna vid
promenader/utflykter pga. av farliga vägar och övergångar där övergångsställen saknas.
Trafikverkets analys av trafiksäkerhet och tillgänglighet i Gustafs.

Trafikverket har under 2016 genomfört en så kallad åtgärdsvalstudie (ÅVS) för väg 789 och
806 i Gustafs (Enbacka-Naglarby): Det innebär att man har analyserat brister vad
gäller trafiksäkerhet och tillgänglighet.

Fortsatt inriktning är att i första hand verka för en bymiljöväg utmed väg 789 genom Naglarby, sydväst om Jordbrovägen. En bymiljöväg innebär att vägen smalas av med
hjälp av målade kantlinjer och ändrad körfältsindelning, vilket innebär att mötande fordon måste sänka sina hastigheter för att kunna passera varandra. En separerad gång-och cykelväg bedömdes medföra markintrång i kulturhistorisk bymiljö och inlösen av mark
och byggnader vilket skulle innebära hög investeringskostnad. Slutligt val av utformning bestäms i kommande vägplansprocess.

Service (karta 4)

Kommersiell service

Planområdet rymmer en stor bredd av kommersiell service. Bland annat finns en välsorterad livsmedelsbutik med diverse ombudstjänster (post och paket, apotekservice, ATG och Svenska Spel) i Storhaga. Även drivmedelsförsäljning med obemannade pumpar, en bilverkstad och frisör finns i samma område. I Enbacka finns det en pizzeria och en ideell secondhandaffär. I Mora by finns ett lokalt bageri med café, en gårdsbutik och frisör. I Naglarby finns en handelsträdgård och vapenbutik. För att nämna några verksamheter.
I den serviceplan som Säters kommun tog fram 2015 är målsättningen att nuvarande
servicenivå ska behållas. I Gustafs tätort bidrar servicen till att fler bosätter sig i området. Den gör också att fler besöker tätorten och förenklar för befintliga företag.

Offentlig service

Den servicenivå som finns är idag god, även om den minskat då både vårdcentral och folktandvård lagts ner. Det finns ett äldreboende, en skola, tre förskolor och kyrka
med församlingsgård.

Enbackagården är ett särskilt boende (säbo) för äldre som byggdes i början av 1960-talet.
En utbyggnad genomfördes i början av 1990-talet då antalet lägenheter utökades till nuvarande 43 lägenheter. Enbackagården är även centrum för hemtjänsten i Gustafs. Det gör att Enbackagården är en av de större arbetsplatserna i Gustafs med ca 70 anställda.

Det är för närvarande balans mellan behov och efterfrågan på boendeplatserna på Enbackagården. En viss ökning är förväntad under de kommande tio åren. Behovet kan
tillgodoses genom en tillbyggnad av nuvarande fastighet. Fram till 2030 ser prognosen för Enbackagården god ut.

Statistik på hur befolkningsprognosen därefter kommer att se ut saknas. Trenden
pekar mot en allt större andel pensionärer i framtiden. Så mycket som en tredjedel av
Dalarnas befolkning kommer att vara pensionärer år 2030.

Vad gäller skolverksamheten finns det inga lediga platser på någon av de tre förskolorna i
inom planområdet: Konvaljen i Enbacka, Mora By förskola och Storhaga. Enbacka skola har genom om-och nybyggnation förberetts för att kunna ta emot större barnkullar. I nuläget finns två klasser per årskurs på mellanstadiet, men plats finns för tre parallellklasser. Skolgården har genom utbyggnaden blivit för liten och behöver utökas. Gymnastiksalen, Enbackahallen, är nedsliten och behöver upprustas för att kunna användas till idrottsundervisningen även i framtiden. På kvällar och helger hyrs den ut till föreningsverksamhet.

Jordbruk (karta 5)

Jordbruks- och livsmedelsproduktionen är en av Säters kommuns mest karaktäristiska
näring. Förutsättningarna utmed Dalälven är optimala, till och med vid en nationell
jämförelse. Produktionsenheterna är stora och kan bestå av flera gårdar med utspridda
produktionsområden, vilket förutsätter funktionella transporter. Av denna anledning
har många företagare inom branschen ett eget intresse i den fysiska planeringen.

Inom arbetet med fördjupad översiktsplan för Gustafs har intressekonflikten bostäder
kontra jordbruksmark ställts på sin spets. I Gustafsbygden (men även på många andra
platser i kommunen) pågår stora investeringar för att säkerställa ett aktivt jordbruk i
framtiden. Avgörande är tillgång till mark och förståelsen för näringens förutsättningar. För
att sätta sig in i lantbrukarnas perspektiv har dialog förts med en referensgrupp bestående
av tre lantbrukare i området. I detta sammanhang poängterades att ingen ny åkermark
produceras. Jordbruksmarkens tidsperspektiv är mycket längre än vad översiktsplanen
sträcker sig. Exempelvis har en hundraårig jordbruksmark inte lika goda kvalitéer vad
gäller produktionsmöjligheter som den äldsta marken på mellan 500-1000 år.

Det är 2 kap 2 § plan- och bygglagen som anger att miljöbalkens bestämmelser om hur
hushållning med mark och vattenområden ska tillämpas. I 3 kap 4§ miljöbalken anges att
jordbruk är av nationell betydelse. Miljöbalken fastställer att jordbruksmark endast får
användas för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga
samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk.

Den fysiska planeringen ska därför utformas så att hänsyn tas till jordbruket. Då den mesta marken i det utpekade planområdet är jordbruksmark har kommunen haft som utgångspunkt att vara restriktiv med exploatering av mer jordbruksmark än vad som absolut är nödvändigt.

För detta har kommunen valt följande ställningstagande: I första hand ska nya bostäder placeras på annan mark för att undvika exploatering av mer jordbruksmark. I andra hand kan ny bebyggelse placeras på jordbruksmark i anslutning till befintlig bebyggelse genom
förtätning och komplettering. Syftet är att ge största möjliga skydd för jordbruket.

I detaljplaner där jordbruksmark tas i anspråk ska följande aspekter utredas och beskrivas:

• Är det väsentliga samhällsintressen som ska tas tillvara genom planen?
• Beskriv förutsättningarna för att ta annan mark i anspråk för att på ett tillfredställande sätt tillgodose det aktuella samhällsintresset.
• Beskriva konsekvenserna av de olika tänkbara alternativ som finns.

Möjligheterna att kunna bygga ut ytterligare bostäder samt annan samhällsservice
bedömer kommunen vara ett väsentligt samhällsintresse.

De förslag till utbyggnadsområden som redovisas i planen ska ses som alternativ.
Samtliga dessa bedöms inte vara aktuella för utbyggnad. Vid kommande detaljplanering
som berör jordbruksmark ska alternativa utbyggnadsområden diskuteras och redovisas
samt konsekvensbeskrivas.

Den fördjupade översiktsplanen är viktig för jordbruksnäringen då den ger en strategiskt
viktig signal från kommunen att i största möjligaste mån undvika exploatering av jordbruksmark. Ur ett nationellt perspektiv är bevarande av jordbruksmark viktigt för att
säkerställa förutsättningarna för en hög grad av självförsörjning av livsmedel. Ur ett
regionalt perspektiv är bevarandet viktigt då endast 3% av länets areal består av jordbruksmark.

Fritid och rekreation (karta 6)

Möjligheten till rekreation är stor inom planområdet. Dels genom närheten till naturen men också via de anläggningar som finns. Som exempel kan nämnas Morbyvallen, Slättgärdet samt kommunala aktivitetsytor (lekparker, skolgårdar med mera) som finns utspridda inom området.

Samtidigt har det under medborgardialogen framkommit att det finns brister i grönstrukturen och dessa upplevelser är viktiga att ta med i kommande planering. Projektgruppens analys är att riksvägen, järnvägen och åkrarna utgör stora barriärer som avskiljer människor från naturen och grönytorna. Genom god trafikplanering och satsningar på gång- och cykeltrafikanter kan denna barriäreffekt minska. När nya bostadsområden planeras behöver dessutom behovet av grönytor utredas och kompenseras för att inte ytterligare förstärka denna upplevelse. Översiktsplanen fastslår att en grönstrukturplan ska tas fram och i det
arbetet ingår även Gustafs tätort.

Parkmiljöer och aktivitetsytor

De kommunala park-och aktivitetsytorna i Gustafs behöver fortsätta att utvecklas i takt
med att bebyggelsen växer. Ett stort arbete har genomförts för att förbättra dessa ytor de
senaste åren och standarden bedöms idag som god. Det fortsatta arbetet behöver fokusera på att skapa nya aktivitetsytor för alla, där mångfalden bland utövade sporter och aktiviteter är stor. På sina håll behöver anslutningarna till de naturliga strövområdena förstärkas och skyltas upp för att få sammanhållna rekreationsstråk.

Friluftsliv och strövområden

Tillgång till områden för friluftsliv är begränsad. Det är därför av stor vikt att bevara och utveckla de områden som används idag samt att tillgängliggöra nya områden. Ett av de viktigaste friluftsområdena är skogsområdet söder om Mora by.

Där finns spår som används för motion, men skogen är också viktig för svamp- och bärplockning liksom övrigt naturumgänge. Det är önskvärt att i så hög grad som möjligt
kunna använda skogsbruksmetoder, exempelvis olika former av hyggesfria avverkningar, som kan bibehålla de aspekter av landskapet som är av betydelse för friluftslivet. Detta bör underlättas då kommunen är en stor markägare i området och stora delar är utpekat som riksintresse. Behovet av en kommunal skogsskötselstrategi bör övervägas.

Bäckravinen (nr 16 i utvecklingsförslaget) söder om skolan och den gamla kyrkogården
samt den smala viken till Dalälven i planområdets östra kant är platser som föreslås
utredas för rekreationsändamål. Bäckravinen och Digerdalarna är viktiga så kallade
”närnaturområden” som skulle behöva lyftas fram som rekreationsområden. En vision
skulle kunna vara att genom olika reningsåtgärder göra det sjöliknande bäckutloppet
mellan Enbacka och Våbäck till ett område som lockar till besök.

Vattenområden

Närheten till Dalälven är en naturresurs som kan utnyttjas bättre i framtiden. I dagsläget vänder bebyggelsen ryggen mot älvlandskapet. Fiske och båtliv bedrivs i rätt hög grad, men med god planering skulle älven kunna bli en än större tillgång för fler än fiskare och båtägare. Hamnen och området runt omkring har stor potential att utvecklas till en social mötesplats och ett rekreationsområde med koppling till skolgården och kyrkan. Då det råder brist på båtplatser i Runn finns även stor potential att utveckla hamnområdet. En särskild utredning över hur det befintliga hamnområdet kan utvecklas inklusive tillskapandet av rekreationsstråk kring älven behöver göras.

Idrott och föreningsliv

Det finns ett starkt föreningsliv där Gustafs gymnastik och idrottsförening, GGOIF, är
den största föreningen med sju sektioner som bedriver olika idrotter med ca 600 medlemmar. Föreningen sköter även driften av kommunens idrottsplats Morbyvallen i Mora by och fotbollsanläggningen Slättgärdet vid Naglarbyvägen. I Lisselhaga finns ett privat
stall med ridverksamhet. Vid båthamnen i Enbacka finns en båtklubb med ett fyrtiotal
båtplatser.

Idrottsplatsområdet Morbyvallen har utvecklats de senaste åren med en ny konstgräsplan, boulebanor och BMX cykelbana.

Kommunen står inför ett vägval om att flytta fotbollsverksamheten från Slättgärdet till Morbyvallen för att samla all fotbollsverksamhet till ett ställe då omklädningsrummen på Slättgärdet är uttjänta. För att det ska kunna realiseras behöver både idrottsplatsområdet och omklädningsmöjligheterna att utökas på Morbyvallen. Under medborgardialogen framkom det att Slättgärdet fyller en viktig funktion för såväl skolverksamheten som för barn och unga bosatta på norra sidan av riksvägen. Eftersom möjligheterna att i dagsläget ta sig till Morbyvallen till fots, med cykel eller buss är begränsade fyller Slättgärdet en viktig funktion som idrottsområde och social mötesplats. En djupare utredning krävs för att kunna presentera för- och nackdelarna med förslaget och behöver påbörjas snarast.

Ungdomars fritid

En av kommunens visioner är att medborgarna skall känna livskvalité när man bor i kommunen. Tillgång till bra och varierande fritidsaktiviteter för barn och ungdomar är
viktiga parameter när familjer väljer vilken kommun de skall bosätta sig i. Lekplatser och
andra aktivitetsytor är också viktiga för att kunna skapa spontana möten utomhus för
barn och ungdomar utan att det måsta vara arrangerade aktiviteter. En utvecklingsplan
finns för lekplatser, men behovet av andra aktivitetsytor behöver utredas.

Fritiden är en betydelsefull del i ungas liv. Under medborgardialogen framkom det att
det saknas en naturlig mötesplats för äldre ungdomar. Tillgången till meningsfulla
kultur- och fritidssysselsättningar har stor betydelse för ungdomars sociala utveckling,
psykiska hälsa och informella lärande. Under hösten 2015 genomfördes en webbenkät på uppdrag av myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (tidigare Ungdomsstyrelsen). Den så kallade Lupp-undersökningen genomfördes på årskurs 7, 8, 9 samt på gymnasiet i årskurs 2. Inom området fritid ställs frågor om hur ungdomarna uppfattar sin fritid, hur mycket det finns att göra på fritiden i kommunen samt hur ofta de deltar i olika typer av kultur- och fritidssysselsättningar. Resultaten utifrån dessa frågor visar att en hög andel, ca 75 % av ungdomarna i Säters kommun tränar eller idrottar regelbundet. En relativt stor andel av
ungdomarna i Säter, ca 60 %, är regelbundet ute i naturen på fritiden. Vad mer som framgår är att en relativt hög andel, ca 50% instämmer helt eller delvis i påståendet ”Det finns saker att göra men jag kan inte ta mig dit” som till stor del handlar om brister i kollektivtrafikutbudet eller geografiska avstånd och/eller hinder. Något som även
framkom tydligt under medborgardialogen.

Gustafs församlingsgård

En av de största mötesplatser i området är församlingsgården i Gustafs. Det finns flera olika verksamheter som använder dessa lokaler. Körverksamhet, ungdomsgård (öppet varje fredag), barn- och ungdomsverksamhet, sommarcafé, syförening och diakonalverksamhet är några exempel.

Barnperspektiv

De platser som skolverksamheten väljer att gå till ligger i närområdet och saknar ofta
säkra gång- och cykelvägar för att ta sig dit. De platser som oftast besöks är:

• Lekparken i Mora by
• Morbyvallen
• Slättgärdet
• Lekparken i Enbacka
• Källberget
• Biblioteket (ligger på skolområdet)
• Bäckravinen (inklusive gamla kyrkogården) mittemot Enbacka skola

Samma platser plus några till där olika fritidsaktiviteter utövas (exv. ridhuset) nyttjas
av barn och unga på deras fritid. Sammanfattningsvis finns ett stort behov hos
barnen att på ett enklare sätt ta sig ut i naturen, mellan olika målpunkter eller till och
från fritidsaktiviteter på egen hand.

Kulturmiljövård (karta 7)

Inga riksintressen för kulturmiljövården finns inom planområdet, däremot finns det gott
om intressanta kulturmiljöer som behöver lyftas fram i planeringen och utvecklingen. Störst kulturhistoriskt värde har radbyn Naglarby, bykärnan i Storhaga och miljön kring Gustafs kyrka. Även odlingslandskapet Gustafs-Solvarbo har lyfts fram som särskilt värdefullt ur ett kulturmiljövårdsperspektiv.

Dessa områden finns närmare beskrivna i rapporten från 1998 Kulturmiljöer i Säter från
Dalarnas museum. Museet bedriver just projektet Dalamodernismen, där intressanta miljöer och byggnader av särskilt kulturhistoriskt intresse från tiden 1930-cirka 1980 inventeras. Inom översiktsplanen har museet särskilt lyft exempel på utbyggnad av flerbostadshus i Mora by med en mycket sammanhållen arkitekturmiljö, som på ett hänsynsfullt sätt placerats in
i barrskogsmiljön (område a på karta 7). I Enbacka finns exempel på förhållandevis
storskaliga och sammanhållna villaområden (exempelvis område b karta 7). Kvarnen i
Solberga pekas ut som en potentiellt värdefull kulturmiljö. Bebyggelsemiljön är karaktäristisk som modern jordbruksmiljö (del av område c karta 7). I området mellan kvarnen och den tidigare utpekade kulturmiljön kring Gustafs kyrka finns även spår av den gelbgjutning som senare lade grunden till den småindustri som utvecklats i Gustafs.

Det finns ett stort antal registrerade fornlämningar kring älven och i skogsområdet söder om Mora by. Dessa vittnar exempelvis om forntida bosättnings-och järnframställning. Vid älven finns det spår av hamnanläggningar för omlastning av koppar och järn från gruvorna i Falun, Bispberg och Romme. I skogsmarken söder om Mora by finns en stor mängd kolningsgropar.

Det är viktigt att landskapsbilden inte förändras och att den förtätning som planen föreslår harmoniserar med omkringliggande bebyggelse. På så vis kan byarnas struktur och karaktär bevaras. Ekonomibyggnaderna är en viktig del av byarnas karaktär och bör bevaras, speciellt de längs de gamla bygatorna. Ny bebyggelse ska i första hand placeras som komplement till den befintliga bymiljön och inte på nya lägen i det öppna odlingslandskapet. Försiktighet bör råda med ny bebyggelse intill de gamla gårdarna och kräver i så fall extra anpassning till den äldre byggnadskulturen vad gäller material, utformning och färgsättning med mera. Gestaltning av eventuella bullerskydd bör ske med stor omsorg för att smälta in i bebyggelsen.

Fornlämningar ska skyddas och vårdas för att kommande generationer ska få uppleva det
kulturhistoriska arvet. En plats som är av särskild vikt att bevara och ta hänsyn till är trefaldighetskällan vid Källberget. Skogsbruk bör bedrivas med varsamhet så att lämningarna i skogsområden inte förstörs.

Naturvård (karta 8)

Grön infrastruktur och ekosystemtjänster

Det är viktigt att inte bara se olika naturobjekt i sig, utan även de ekologiska och sociala sambanden mellan olika områden – det som brukar kallas för den gröna infrastrukturen. Grön infrastruktur definieras som ett ekologiskt funktionellt nätverk av livsmiljöer och strukturer som brukas och förvaltas på ett sådant sätt att biologisk mångfald bevaras. Grön infrastruktur är också viktig för främjande av ekosystemtjänster. Länsstyrelsen arbetar med att ta fram
en handlingsplan för grön infrastruktur. Den har gått ut på remiss under våren 2018.

Regeringens målsättning är att det ska finnas regionala handlingsplaner för grön infrastruktur i samtliga län hösten 2018 och att dessa bland annat kan nyttjas som underlag för fysisk planering och ärendeprövning. I Säters kommun skulle älvlandskapet kunna utgöra en sådan viktig grön infrastruktur, som är viktig att bevara för den biologiska mångfalden och därmed bland annat skydda hotade arter. Det är därför viktigt att bevara och utveckla sådana miljöer som kan utgöra värdefulla spridningskanaler, exempelvis lövrika älvraviner och örtrika sandmarker.

Ett förslag till Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Dalarnas län varit ute på remiss efter färdigställandet av granskningshandlingen. Odlingslandskapet inom planområdet har utpekats som värdetrakt för gräsmark, vilket innebär att odlingslandskap ets storskaliga förändringar såsom igenväxning och fragmentering bör sättas i relation till möjliga insatser för att bevara kulturspår, skyddsvärda träd och arter samt möjligheter till alternativa gräsmarker t.ex. vägkanter och andra spridda gräsmarker.

Grundläggande naturvärden

Skogarna i Gustafsområdet är i likhet med kommunen i övrigt generellt hårt huggna sedan lång tid och inte speciellt rika på naturvärden av de vanliga typerna. Samtidigt finns en stor tillgång i det levande jordbrukslandskapet och Gustafsfältets speciella geologi med kopplingar till isavsmältningen skapar särskilda förutsättningar. Naturvårdsmässigt kan man därför identifiera fyra olika grundläggande typer av naturvärden:

1. Det öppna odlingslandskapet

Odlingslandskapet har i sig stora värden för exempelvis fågelliv och landskapsbild. Särskilt
viktiga att bevara är ”småbiotoper” som öppna diken, blomrika åkerkanter, etc.

2. Kulturmiljöer med äldre lövträd m.m.

Kulturmiljöer med äldre lövträd finns exempelvis i planområdets östra delar och mer
specifikt i Naglarby. De äldre lövträden kan fungera som värdträd för ovanliga svampar,
mossor, lavar och insekter, förutom att de förstås ger ett värdefullt historiskt perspektiv
för besökaren. Vissa av dessa träd utanför planområdet har skyddats som naturminne,
men det är av vikt att även övriga äldre träd kan bevaras och utvecklas vid förtätning och
komplettering av ny bebyggelse.

3. Lövskogsmiljöer efter älven, i bäckravinen och i Digerdalarna

I nip- och ravinmiljöerna efter älven samt i bäckravinen söder om skolan och i Digerdalarna finns rikare lövskogar av ”säterdalstyp”. Dessa miljöer har rik och frodig växtlighet och en rikedom på biologiskt äldre träd, död ved etc. som gynnar många arter som annars har det svårt i den rationellt brukade skogen. Dessa kvaliteter bör bevaras, men det kan också vara möjligt att på ett anpassat sätt tillgängliggöra områdena genom stigar etc.

4. Sandmiljöer i södra delen av Mora by

I södra delen av planområdet ligger Gustafsfältet som klassats som riksintresse för naturvården – till stor del utifrån det geologiska perspektivet, men även utifrån betydelsen för olika arter. Solvarma sandmiljöer som genom en lagom nivå av störning hindras från att växa igen och hålls öppna är en livsmiljö för exempelvis många insekter (främst steklar och
skalbaggar), svampar och kärlväxter (exempelvis mosippa, smällvedel och åsstarr) vilka annars har det svårt i dagens mer slutna skogar. Vid byggnationer och andra åtgärder
kring södra delen av Mora by kan också nya värdefulla småbiotoper skapas genom att till
exempel spara öppna sandytor i sydläge.

5. Älvlandskapet och närliggande naturreservat

Strax utanför planområde ligger Älvlandskapet vid Nedre Tosarby och Naglarby, vilket utifrån sin mångformighet är viktigt för flera artgrupper. En del är också skyddad genom Holmsjöarnas naturreservat. Planen ska verka för att bidra till att dessa värden bevaras och skyddas. Älvlandskapet med sina lövträdsmiljöer och bäckraviner bedöms kunna utgöra värdefull grön infrastruktur.

Strandskydd (karta 9)

Strandskyddet omfattar land-och vattenområdet 100 meter från strandlinjen, upp på
land och ut i vattnet. Även bäckar och vattendrag inkluderas.

Strandskyddet regleras i Miljöbalken kap 7 och syftar till att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden samt bevara goda livsvillkor för växt-och djurlivet. Det innebär att varken uppförande eller ändring av byggnader eller anläggningar får ske inom området. Förbudet gäller dock inte åtgärder som behövs för jordbruket och som inte avser bostadsändamål. Dispens för särskilda villkor och omständigheter kan ges inom vissa områden.

Det finns ett antal bäckar som passerar planområdet innan de rinner ut i Dalälven. Några av utvecklingsområdena i Storhaga och Mora by inkluderar dessa och berörs av strandskyddet. Vid planläggning av dessa områden kommer de delar av strandskyddet som berörs upphävas genom detaljplanebestämmelse. För upphävande av strandskydd ska särskilt skäl anges. Vid planläggningen ska hänsyn tas till de naturvärden som vattendraget och miljön runt omkring utgör samt till möjligheterna till passage utmed vattenområdet.

Energi och teknisk försörjning (karta 10)

Vatten och avlopp

Det kommunala ledningsnätet för vatten och spillvatten är utbyggt till stora delar i Gustafs
såsom Enbacka, Mora By, Storhaga och Naglarby. Delvis är även dagvattennätet utbyggt. För vatten finns en reservvattenledning från Säter och en ny vattenreservoar i Mora By, vilket innebär att möjligheterna till framtida dricksvattenförsörjning i området är goda.

Vad gäller spillvatten finns det stora förbättringsområden gällande reningsverket om
planförslaget genomförs. Gustafs reningsverk är byggt 1970 och även om det är kompletterat i senare etapper så är byggnader och grundkonstruktion densamma idag som när det byggdes. Byggnaderna är slitna och det finns inte plats för kompletterande utrustning. En helt ny lösning behövs på sikt. Verket klarar idag att uppfylla gällande villkor men med ökande befolkningsmängd och högre miljökrav behöver åtgärder vidtas. Även pumpstationer och ledningsdimensioner behöver i så fall utvecklas om stora delar av den planerade bebyggelsen hamnar inom samma område. Dagvattennätet kommer att behöva kompletteras inom de
nya bostadsområdena.

Bland det första som behöver göras för att möjliggöra för ny bebyggelse är att separera spillvatten och dagvatten2 för att öka kapaciteten och förbättra reningen i reningsverket som har Dalälven som recipient. Det är viktigt med dagvatten inte kopplas på spillvattennätet. Vid planering av ny bebyggelse är lokalt omhändertagande av dagvatten önskvärt. Vidare utredningar behövs för att ge ett bättre underlag för förnyelsen av både ledningsnät och reningsverk.

Avfall

Vad gäller renhållning behövs fler platser för återvinningsstationer, åtminstone så länge nuvarande insamlingssystem består. Vid planering av nya områden är det också viktigt att skapa möjligheter för källsortering av avfall och att skapa säkra körvägar för renhållningsfordon så att backning av tunga bilar i bostadsområden inte förekommer. Det
är även viktigt att annan hantering av avfall beaktas. Tex platser för snöavfall och
mellanlagring av avfall vid schaktarbeten.

Energi

Energiaspekterna ska särskilt beaktas vid utformning av ny bebyggelse för att minska energibehovet och gynna förnybara energikällor. Kommunen uppmuntrar särskilt fossiloberoende alternativ. Även byggnaders placering påverkar uppvärmningsbehovet
med ca 10 – 20%. Om möjligt ska ett så soligt och vindskyddat läge eftersträvas. Det är
viktigt att hela energicykeln beaktas i planeringen för att åstadkomma det mest energieffektiva alternativet.

I bostadsplan för Säters kommun framgår att bostäder inom allmännyttan ska vara fossiloberoende och att trä är förstahandsvalet vid nyproduktion om det är tekniskt och
ekonomiskt möjligt.

Fiber

Säters kommun har en bredbandsstrategi som innehåller en vision om att alla boende och verksamma i Säters kommun ska ha tillgång till bredband med hög hastighet. Därför har
behovet av bredband tagits med i planeringen. I nuläget har eller kommer de flesta befintliga fastigheter inom planområdet att erbjudas bredband via fiber. Alla planerade områden kommer att erbjudas bredband via fiber.

Hälsa

och säkerhet (kartor 11 och 12)

För att uppnå och främja god folkhälsa spelar närmiljön en viktig roll. Gaturummets utformning och närheten till rekreationsområden kan bidra till att fler väljer att gå eller
cykla. Att planera för fysik aktivitet innebär att barn och ungdomar själva kan ta sig till
och från skolan och sina fritidsaktiviteter på ett säkert sätt. Säkra övergångsställen behövs
på flera platser för att åstadkomma detta. Belysning är en viktig trygghetsskapande
åtgärd som även måste tas med i planeringen och utformningen.

Ras och skred

För närvarande pågår en ras-och skredutredning av några känsliga områden vid Dalälven som passerar planområdet. Resultatet kommer att tas med i kommande revidering av den fördjupade översiktsplanen.

Vattenstånd

Enbacka är det område som berörs av höga vattenstånd. En del av den planerade bebyggelsen ligger i nära anslutning till ytor som översvämmas vid beräknat högsta flöde. Fler analyser krävs för att pröva platsens lämplighet.

Förorenade områden

Förorenade områden är områden som kan utgöra en risk för människors hälsa eller miljön. Sådana områden kan finnas på industriområden eller på andra områden där miljöfarliga verksamheter finns eller har funnits. Utfyllnadsområden kan även innehålla föroreningar beroende på vad man har fyllt ut med.

Identifierade potentiella förorenade områden finns registrerade i Länsstyrelsernas databas,
det så kallade EBH-stödet. Information om potentiellt förorenade områden kan även
finnas i detaljplaner och hos miljökontoret.

Kartläggning av potentiellt förorenade områden samt, vid behov, utredning och riskbedömning behöver göras inför varje ny detaljplan, särskilt vid en förändring till en
känsligare markanvändning.

Markradon

Det förekommer förhöjd risk för markradon kring Oråsområdet i södra delen av planområdet i Mora by. Även sluttninge (Källberget) ner mot riksvägen i Mora by är ett känsligt område för markradon som måste beaktas vid byggnation.

Farligt gods

Både Dalabanan och riksväg 70 är utpekade stråk för farligt gods. Länsstyrelsen Dalarnas
riktlinjer för skyddsavstånd till transporter av farligt gods ska tillämpas vid planering nära
dessa stråk. Samma rekommendationer som ges i översiktsplanen gäller för FÖP:en.

Skydd av grundvatten

Planområdet berörs av Badelundaåsen, som är en rullstensås som sträcker sig genom hela
kommunen. Badelundaåsen innehåller stora mängder grundvatten och är därför av regionalt intresse för vattenförsörjningen. Inomplanområdet rör sig grundvatten i Badelundaåsen mot dricksvattentäkten i Frostbrunnsdalen i Borlänge kommun. Framtida reviderade vattenskyddsområde för denna vattentäkt kommer att sträcka sig in i Säters kommun. Det är därför viktigt att beakta skyddet för grundvattnet, när man planerar att genomföra åtgärder både i befintliga och nya områden som kan påverka grundvattnet i Badelundaåsen. Dialog bör föras med VAhuvudmannen i Borlänge kommun.

Brand

I Mora by finns en brandstation med en styrkeledare och två brandmän i beredskap.
Anspänningstiden är 5 minuter, dvs. tiden från att larmet går från SOS till dess att utryckningsstyrkan lämnar räddningsstationen.

Elektromagnetisk strålning

Det finns två större kraftledningar inom planområdet. Samma rekommendationer
som ges i översiktsplanen gäller för FÖP:en. Det mest önskvärda är att framförallt kraftledningen vid skolan grävs ner för att frilägga attraktiva lägen för ny bebyggelse och skapa en strålsäkrare miljö för skolbarnen. En utredning om hur kommunen kan jobba
vidare med denna fråga behöver göras.

Buller

Bullernivåerna är en utmaning som tagit smed i planarbetet. I planområdet finns det
minst fyra stora bullerkällor:

1. Buller från riksväg 70
2. Buller från järnvägen som skär igenom Mora by
3. Buller från Dala Airport i Borlänge kommun
4. Buller från olika verksamheter t.ex. jordbruket och industriområden

Vägtrafikbuller brukar beskrivas som en”bullermatta”, ett ljud man till slut inte hör om man vistas i det tillräckligt länge. Flygbuller och buller från järnvägen skiljer sig från vägtrafikbuller på så vis att man inte hör det konstant eftersom det bara uppstår då tåget eller flyget passerar.

Buller från järnväg och riksväg kan dämpas med skärmar och vallar. Flygbuller är desto
svårare att bygga bort då det kommer ovanifrån. Verksamhetsbuller kan också dämpas
genom fysiska åtgärder och kommunikation med företagarna för att anpassa verksamheten till tider då minst boende är hemma. Ny bebyggelse ska alltid placeras så att minst
buller uppstår. Här spelar husens placering, material och planlösning en stor roll för att
minimera störningen för de personer som vistas i byggnaden.

Trafikverket har 2017 gjort en översiktlig kartläggning av statliga vägar som trafikeras
av mer än 3 miljoner fordon per år. och järnvägar med mer än 30 000 fordon per år.

Riksvägen skär igenom planområdet och skapar en stor fysisk barriär och störning i
form av buller för de som bor och verkar i området. Inga utbyggnadsplaner är planerade,
men ett ökat trafikflöde är att vänta vilket ger upphov till ökat buller. Två nya hållplatslägen
vid Storhaga planeras, men dessa bedöms inte öka bullernivåerna nämnvärt. Framtida
ökad användning av elbilar kan bidra till minskade bullernivåer.

Mötesstationen i Mora by har pekats ut av Trafikverket som ett område som kan bli aktuellt för förlängning och införande av samtidig infart genom utökning av ett tredje spår. Förlängningen gör att mötesstationen klarar 750 meter långa godståg och möjlighet att snabba upp mötena mellan tåg. Detta innebär ökade bullernivåer i framtiden och
kommer att ha stor påverkan på fastigheterna närmast spårområdet. I samband med en
eventuell utökning av spårområdet krävs kompensationshöjandeåtgärder för buller
samt att utbyggnaden sker med stor hänsyn till befintlig bebyggelsestruktur. Ingen ny
bostadsbebyggelse kommer att tillåtas inom 70 meter från spårområdet. Viss förtätning
och utbyggnad av befintliga verksamheter tillåts, men ska uppfylla de krav som ställs
vad gäller buller.

Flygplatsen Dala Airport ligger cirka tre kilometer nordväst om planområdet. I dagsläget
sker 6714 flygrörelser per år i varierande form. Det finns tillstånd för över 28 000 flygningar per år, men inga stora volymökningar är planerade. Enligt företaget som driver flygplatsen är dock förhoppningen att öka trafikmängden med etablering av exempelvis ett nytt flygbolag. Detta påverkar framförallt boende och verksamma i Mora by som ligger närmast flygplatsen. Med anledning av detta kommer ny bostadsbebyggelse i Mora by att koncentreras till den östra sidan. I området Hagalund tillåts blandad användning och där kan viss bostadsbebyggelse bli aktuell på sikt om bostadsbehovet finns kvar.

Nedanstående karta visar en äldre bullerutredning för flygplatsen. Då typen av flygplan som trafikerar flygplatsen har förändrats sedan kartläggningen av flygplansbuller gjordes, är det inte säkert att ljudnivåerna stämmer med dagens ljudnivåer. Däremot är det ett område som påverkas av flygplansbuller, vilket behöver undersökas mera vid exploatering av området.

Bullernivåerna från olika verksamheter bedöms ligga på ungefär samma nivåer i framtiden. Möjligtvis kan bullret minska om transporterna blir tystare och en ny industriinfart etableras. För jordbrukets del pekar utvecklingen mot minskad personaltäthet då robotar och andra tekniska lösningar tar över jobbet. Detta kan leda till minskade transporter, ökad flexibilitet och därmed minskat buller. Dock kvarstår påverkan med lukt och damm från jordbruksverksamheten.

Detta kapitel utgör själva planförslaget och beskriver hur mark-och vattenanvändningen
ska planeras under kommande planperiod.

Fokusområden för utvecklingsarbetet

Arbetet har bedrivits genom en uppdelning i tre olika fokusgrupper som fördjupat sig i olika frågeställningar och dialoger med referenspersoner. Den första gruppen har fokuserat på frågor rörande boende och pendling. Den andra gruppen har haft näringsliv och service som perspektiv och den tredje gruppen har inriktat sig på frågor rörande barn och fritid. Resultatet av arbetet och dialogerna med referensgrupper har mynnat ut i ett antal utvecklingsförslag som presenteras nedan. Observera att namnen inte är officiella utan har använts som
arbetsnamn för att beskriva de olika utvecklingsområdena.

Fokusområdena för utvecklings- och förändring är:

• Boende och pendling
• Näringsliv och service
• Barn och fritid

Förändringsområden och bevarande

På kartan på nästa sida redovisas olika former av utvecklingsområden. Områden
finns sedan beskrivna lite närmare i efterföljande text.

I den fördjupade översiktsplanen redovisas följande områden:

Utvecklingsområden för bebyggelse

A Storhaga
B Lisselhaga
C Skolområdet
D Enbacka
E Källberget
F Mora by Norra
G Mora by Södra
H Mora by Västra

Utredningsområden för trafik

a) Ny säker korsning (Naglarbyvägen/väg 790)
b) Trafikplats väg 70, infart Gustafs
c) Planskild korsning väg 70
d) Säker korsning och industriinfart
e) Mötesspår och planfri korsning järnväg

Bevarandeområden natur och rörligt friluftsliv

J Bäckravinen utmed Spångbäcken
K Älvstranden med raviner och nipor
L Vik av Dalälven
M Digerdalarna
N Gustafsfältet
Bevarandeområden kulturmiljö
O Norra Naglarby
Ovanstående förändrings- respektive bevarande områden beskrivs närmare på efterföljande sidor.

Folkhälsa

Planförslaget syftar till att främja en god och jämlik hälsa hos invånarna vilket är av strategisk betydelse för en gynnsam samhällsutveckling. Att skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer bidrar till visionen om trygghet och livskvalitet. Med utgångspunkt i
kommunens plan för social hållbarhet ska planen därför bidra till ökade förutsättningar
för rekreation och friluftsliv.

Fler sociala mötesplatser behövs och efterfrågas av medborgarna. Genom att skapa så kallade gemensamma vardagsrum i utemiljön stimuleras möten mellan olika människor, som i sin tur bildar hälsofrämjande arenor. Dessa mötesplatser spelar en viktig roll för att skapa attraktiva boendemiljöer med god tillgänglighet till attraktiva grönområden. Speciellt barn gynnas av närbelägna grönområden där de kan leka i en fri miljö.

Boende och pendling

Med fokus på befintliga rörelsemönster samt minsta möjliga anspråk av jordbruksmark har nya bostadsområden pekats ut. Även skisser på ett framtida scenario där möjligheterna med en regional pendeltågsstation har tagits fram. Sammanfattningsvis förstärks och kompletteras den centrala delen av Storhaga, med fler funktioner i form av bostäder, handel, service och knutpunkt för kollektivtrafik. Resterande bostäder placeras i första hand i Mora by och några enstaka i attraktiva älvnära lägen i Enbacka. Inom hela planområdet finns möjligheter till förtätning. Några speciellt intressanta förtätningsområden har identifierats för vidare utredning.

A. Storhaga

Storhaga centrum

En stor del av trafikflödet inom planområdet passerar på ett eller annat sätt Storhaga. Det
i kombination med service såsom dagligvaror, bränsle, förskoleverksamhet etc. skapar en central mötespunkt. I dag är utformningen av centrum bristfällig på flera sätt samtidigt som infrastrukturen håller låg standard. I området återfinns flera provisoriska lösningar som saknar struktur exempelvis den regionala busshållplatsen utan möjligheter till pendelparkering eller hämtning och lämning av resenärer och informationstavlan etc.
Ett centrum utgör en knutpunkt där olika transporter och funktioner möts. Det bildar en social mötesplats när olika personer möts i centrum. Inom planområdet finns flera centrum eller bykärnor som de historiskt beskrivits. Nu för tiden utmärker sig Storhaga som den största knutpunkten på orten, men placeringen av kyrkan och skolan skvallrar om att det inte alltid varit så. I takt med förändrade transportsätt, utvecklingen av nya vägar och typer av service har ortens knutpunkt förflyttats till korsningen mellan riksväg 70 och länsväg 790.
Storhaga centrum behöver utvecklas inom många områden. I takt med att bebyggelsen
utvecklas och förtätas inom planområdet behöver även centrum utvecklas. Behovet av
åtgärder är stort och ett samlat grepp om hela området behöver tas för att få ett attraktivt centrum. Området ska utvecklas med fokus på centrumändamål. Det innebär effektivare markanvändning genom bland annat bättre trafik-och parkeringssituation, utvecklade förutsättningar för handel, service och kollektivtrafik, attraktiva mötesplatser, säkra gång-och cykelstråk som kopplar ihop bebyggelseområdena.

Ur pendlingssynpunkt behöver först och främst gång- och cykelnätet knytas samman för att det ska fungera som säker skolväg för högstadie-och gymnasieeleverna. Utformningen bör vara ”stadsmässig” för att höja områdets centrumkänsla. Nya hållplatslägen behövs för såväl regional som lokal kollektivtrafik. En separat upphämtningsplats samt pendlarparkering behöver byggas då det idag finns problem med att resenärer parkerar på platser avsedda för annat ändamål.

Idag finns tillgång till drivmedel och dagligvaror där även andra funktioner bidrar tillserviceutbudet som apotek-, post- och spelombud. Med det strategiska läget väl
synligt för resenärer som passerar riksvägen och intill avfartsvägen mot Stora Skedvi dit
många pendlar, finns ett potentiellt sett större underlag än de invånarna i närområdet. Det finns med andra ord underlag för mer kommersiell service. Exempelvis skulle möjligheterna att äta på plats eller försäljning av mat för avhämtning kunna bidra till att öka platsens attraktivitet.

Utöver möjligheterna till ökad handel och kollektivtrafik finns det potential att utveckla
bostadsområdena runt omkring Storhaga centrum. Infarten till det nybyggda bostadsområdet i Storhaga behöver utvecklas. Det finns behov av en stärkt karaktär hos bebyggelsen mellan förskolan och handelsområdet för att skapa ett attraktivt centrum. En enkel åtgärd är att ge platsens grönstruktur större utrymme. Genom att skapa en mindre park eller liknade får platsen en icke-kommersiell mötesplats för de som rör sig i området. Detta skulle även göra att alla delar inom planområdet har tillgång till ett närbeläget grönområde.

Storhaga norra

Området bakom Storhaga centrum bör utredas för bostadsändamål. Detta område har
i tidigare FÖP varit planlagt för kommersiell service samt bostäder, men bedöms i nuläget
fylla en bättre funktion som enbart bostadsområde. Eftersom läget är centralt och eftertraktat nära både kollektivtrafik och service bör flerbostadshus prioriteras. Det är av särskild vikt att ny bebyggelse anpassas till kulturmiljön då den äldre bebyggelsen har höga kulturhistoriska värden som ska bevaras. Ett cykelstråk genom området behöver också skapas för att möjliggöra för säkra skolvägar från Naglarby och pendling med hållbara transporter.

Slättgärdet

Området norr om Naglarbyvägen vid fotbollsplanerna, även kallat Slättgärdet bör lämnas som jordbruksmark så länge som möjligt. I första hand bör Storhaga norra bebyggas om möjligt. Beroende av utvecklingstakten kan detta område behöva utredas för olika typer av markanvändning i framtiden för att säkerställa behovet av bostäder och samhällsservice. I ett första skede behöver framtida fotbollsverksamhet på Stättgärdet utredas vilket beskrivs i kapitel C ”Idrott och föreningsliv”. Vid eventuell flytt av fotbollsplanerna ska lämplig mötesplats för barn och unga säkerställas.

B. Lisselhaga

Förtätning och komplettering

Detta område har stor potential att förtätas med fler bostäder i framtiden då det idag
finns ett flertal så kallade ”lucktomter” som är för små för ett rationellt jordbruk. Vid
förtätning bör stor hänsyn till kulturmiljön tas.

Vid förändringar av markanvändningen i Naglarby och Lisselhaga ska så långt som möjligt hänsyn tas till befintliga äldre lövträd.

H Mora by västra

Mystavägen /Hagalund

Delen kring Mystavägen bör utredas för komplettering med blandad användning (mindre verksamheter inklusive bostäder) av den befintliga bebyggelsen som idag består av ett fåtal bostäder och ett enstaka verksamhetsområde. Med hänsyn till pågående jordbruksverksamhet bör nya bostäder undvikas, om de inte hör samman med jordbruksverksamheten. Stor uppmärksamhet till befintliga bullerkällor (bl.a. Dala Airport) måste tas med i kommande utredning.

G. Mora by södra

Mora by, söder om järnvägen

Komplettering av befintlig bebyggelse

Morbyvägen ska byggas om till planskild korsning för gående och cyklande med järnvägen i samband med utbyggnad av dubbelspår, se närmare under rubriken Transporter, område e. Området söder om järnvägen är redan detaljplanlagt för villabebyggelse, men inte helt utbyggt enligt gällande detaljplan. Planen kan behöva ändras, dels för att möjliggöra byggande av planfri korsning,
dels för att uppfylla dagens krav på skyddsavstånd till leder med farligt gods och buller.

Ny detaljplan för komplettering av befintligt bostadsområde har nyligen upprättats öster om Bronsvägen.

Folieraren östra samt idrottsplatsområde

Precis som i föregående FÖP föreslås ytterligare utbyggnad av bostadsområdet Folieraren i Mora by. Området gränsar i väster till befintlig idrottsplats. Utvecklingen av intilliggande idrottsområde beskrivs närmare under rubrik Barn och fritid, sid 47.

Området har efter samrådet minskats i sydost och slutar norr om en mindre bäck. En mindre del av strandskyddsområdet kan komma att beröras av exploatering. Strandskyddet bedöms kunna hävas med stöd av 7 kap. 18d§ miljöbalken (LIS-område) Inom området finns ett spår efter ett flertal kolningsanläggningar.

Området berör fornlämningar, vilket innebär att vid kommande detaljplaneläggning behöver en arkeologisk utredning göras. Även en naturvärdesinventering behövs för skogsmarken. Befintliga stigar kan delvis behöva ledas om då delar av skogsmarken försvinner. Även avgränsningen mot jordbruksmarken i öster särskilt studeras.

Vid utveckling av idrottsområdet och utformning av allmänplatsmark bör möjligheterna att tillskapa nya örtrika sandområden tillvaratas.

E. Källberget

Källberget

Området vid Gustafs-Källberget, norr om Soldatvägen, bör utredas för bostadsändamål då läget är centralt och kan erbjuda vacker utsikt över Dalälven. Risken för höga halter av markradon samt buller från riksvägen behöver särskilt beaktas. Den funktion som natur-och strövområde som platsen har idag ska till del bibehållas. Särskilt behöver området runt trefaldighetskällan sparas och hänsyn tas till hydrologiska förhållandena. Kompensation med utökade rekreationsmöjligheter vid idrottsplatsområdet Morbyvallen, längs älven eller i bäckravinen i Enbacka. Ett nytt gång-och cykelstråk föreslås för att knyta ihop gamla Mora by med det nya bostadsområdet på Källberget och vidare mot Storhaga centrum och Enbacka skola.

Viss förtätning kan ske inom delar av befintlig bostadsbebyggelse. Dock bör Säterbostäders befintliga flerbostadsområde på fastigheten Mora 8:56 bibehålla sin ursprungliga karaktär av sammanhållen arkitektur som på ett finstämt sätt placerats så att barrskogsmiljön har bibehållits. Denna bostadsgrupp bör inte förtätas.

F. Mora by norra

Mora by, söder om Soldatvägen

I detta område ges viss möjlighet till utveckling av verksamhetsområdet i väster vid brandstationen. Blandad näringsverksamhet inom logistik, hantverks- och transporttjänster samt handel med sällanköpsvaror är några exempel på verksamheter. Innan trafikförutsättningarna som hör samman med byggande av nytt mötesspår, se under rubriken Transporter, område e, bör försiktighet med nya etableringar råda tills utredningen är klar. Färdvägen kan komma att nyttjas till ny anslutning mot bebyggelsen utmed Stationsvägens västra del om vägen behöver stängas i samband med utbyggnad av mötesspår.

Mora by, gamla industriområdet

I området kring Fabriksvägen-Stationsvägens östra del tillåts inga nya större verksamhetsområden utan endast komplettering av befintliga. En mindre expansion av nuvarande industriområde kan tillåts på jordbruksmark då andra alternativ saknas.

Mora by, Dalabanan

Dalabanan passerar genom Mora By på ett sätt som i framtiden skulle kunna utvecklas
till något positivt. Under förutsättning att regionaltågstrafik tillåts trafikera Dalabanan
skulle en station i Mora By kunna utvecklas. Stationen skulle innebära stopp för regionaltågstrafiken och möjliggöra pendling såväl norrut mot Borlänge och Falun som söderut mot exempelvis Västerås, Uppsala och Stockholm.

Trafikverket har i sitt ställningstagande för förstudier på Dalabanans sträckor presenterat planer på att förlänga, uppgradera och komplettera mötesstationen i Mora by med ett tredje spår. Förlängningen skulle göra att mötesstationen klarar 750 meter långa godståg samtidigt som en uppgradering för samtidighet åstadkoms för snabba möten mellan tåg. I samband med detta behövs bullerreducerande åtgärder och en säker plankorsning för gång- och cykeltrafik
byggas i området, vilket i sig kommer att innebära att vissa gator behöver stängas eller
omformas till återvändsgator.

C. Skolområdet

Gustafs småbåtshamn

Ett mycket attraktivt område för bostadsändamål har identifierats norr om skolan nära Dalälven. Området ligger nära riskområde för översvämning och måste utredas vidare för att klargöra om bebyggelse i detta läge är lämplig. Om området kan bebyggas finns stora möjligheter att stärka kopplingen till Dalälven och skapa nya mötesplatser och rekreationsmöjligheter. Vid detaljplaneläggning bedöms delar av strandskyddet kunna
hävas med stöd av 7 kap. 18d§ miljöbalken (LIS-område).

D. Enbacka

Enbacka förtätning och komplettering

Denna del av Enbacka har stor potential att utvecklas som en sammanhållen plats för bostäder och handel i mindre skala. Ny bebyggelse behöver även här ta hänsyn till den äldre bebyggelsen och utformas och placeras så att den smälter in i kulturmiljön. Områdets västra del gränsar mot område som ligger inom risk för översvämning.

Området kring Enbackagården bör förbehållas för bostäder till äldre, som till exempel trygghetsboende, eller eventuell utökning av särskilt boende.

Näringsliv och service

Med fokus på det befintliga näringslivets behov och rörelsemönster har förslag på hur
nuvarande verksamhetsområden kan utvecklas tagits fram. För att uppnå en god planberedskap för framtiden har några nya verksamhetsområden lagts fram som komplement till de befintliga. Dessa överensstämmer nästan helt med nuvarande FÖP. Med tanke på att den blandning av bostäder och verksamheter som karaktäriserar planområdet är det viktigt att buffertzoner mellan verksamhetsområdena etableras för att minimera störningar mellan olika grupper.

Det är också viktigt för att kunna möta verksamheternas framtida behov. En annan viktig näringslivsåtgärd är att skapa fler lokaler som företagare kan hyra för olika verksamheter. Efterfrågan är hög på de lokaler som finns på marknaden och kommunen behöver arbeta för att fler lokaler tillskapas.

Utveckling av befintliga verksamhetsområden

När det gäller utveckling av befintliga verksamhetsområden finns följande möjligheter:

A Storhaga

Storhaga

Det finns möjlighet att förstärka Storhaga som centrum vad gäller service och tjänster. Området behöver utvecklas utifrån flera olika perspektiv och för att nå fram behövs ett helhetsgrepp där intilliggande markytor såsom andra sidan av ravinen (bakom förskolan) respektive länsväg 790 och baksidan av handelsområdet tas med i processen. Se även beskrivning under Boende och pendling, sid 39.

B Lisselhaga

Naglarby m.fl. byar

Idag finns en stor verksamhet i form av en handelsträdgård och mitt emot på andra sidan vägen finns en bystuga. Markområdet runt har identifierats som möjligt för blandad markanvändning, vilket ger verksamheterna möjlighet till expansion i framtiden alternativt komplettering av ny verksamhet. Stor hänsyn till byns karaktär måste tas med i kommande planering. Se även beskrivning under Boende och pendling, sid 40.

D Enbacka

Enbacka

I Enbacka har området runt pizzerian, gamla affären, missionskyrkan och second hand affären Pärlans fastigheter pekats ut som potentiella för utveckling av befintliga eller
nya verksamheter. Detta i kombination med viss förtätning av bostäder kan ge området
ett lyft och förstärka området som social mötesplats.

F Mora by norra

Mora By, norr om Dalabanan

Industriområdet som finns idag är det största och äldsta. Då trafiksituationen är komplicerad och framtiden oviss kring etablering av pendeltågsstation och fler samt längre spår ges endast befintliga verksamheter möjlighet att utvecklas. Den verksamhet som ligger längst söder ut) ges möjlighet att ta ytterligare jordbruksmark i anspråk för framtida behov. Etablering av nya verksamheter kan ske men ska prövas restriktivt för att inte ytterligare försvåra den trafiksituation som råder i området.

Området väster om där räddningstjänsten har sin station kan utvecklas ytterligare med
fler verksamheter. Området närmast Stationsvägen bör på sikt, med hänsyn till buller och riskerna med transporter med farligt gods på Dalabanan, omvandlas till verksamhetsområde för de delar som idag är bostäder. Området kan komma att behöva försörjas med ny vägförbindelse från Färdvägen. Se även beskrivning under Boende och pendling, sid 42.

Förslag på nya verksamhetsområden

H. Mora by västra

Verksamhetsområden i Mora by Västra och Storhaga

Utgångpunkten är att skapa mer sammanhållande områden för verksamheter där det innebär så lite störning för allmänheten som möjligt. Utifrån denna strategi har två helt nya verksamhetsområden identifierats i Mora by:

• Utbyggnad av befintligt industriområde vid Sprutarvägen
• Vid den gamla landningsbanan så kallade ”Bana C” som är resterna av en militär
  landningsbana finns ett skogsområde som kan användas till verksamheter med låg bemanning exempelvis lager, förvaring eller serverhall.

Vid en exploatering av dessa områden bör även möjligheterna att tillskapa värdefulla
insektsmiljöer via blomrika sandmarker övervägas. Vid utveckling av området vid Sprutarvägen måste hänsyn tas till kulturvärden vid den tidigare avrättningsplatsen
”Bohmans plats”. Stora delar av dessa två områden ligger i anslutning till grundvattenförekomsterna i Badelundaåsen, eventuellt inom kommande skyddsområde för vattentäkt i Frostbrunnsdalen samt inom Dala Airports inflygningsområde. Detta innebär att finns det begränsningar i vilken typ av verksamhet som är möjlig. Miljöfarlig verksamhet är till exempel inte möjlig att lokalisera här. En mer ingående bedömning av lämplig markanvändning i detta område ska göras i samband med detaljplaneläggning.

Dessutom föreslås ett helt nytt verksamhetsområde mittemot nuvarande handelsområde i A Storhaga eftersom läget är strategiskt viktigt för att utveckla Storhaga centrum.

Flexibla områden

A Storhaga, C Skolområdet, G Mora by Södra och H Mora by Västra

I områden A Storhaga, C Skolområdet, G Mora by Södra och H Mora by Västra kan icke-störande verksamheter tillåtas i kombination med andra funktioner såsom bostäder eller samhällsservice. De kan också ses som möjliga områden för att möta framtida efterfrågan på kombinerade bostäder och verksamheter. I takt med IT-utvecklingen och ökade kostnader för transporter kan framtiden betyda en ökad efterfrågan på så kallade ”bokaler” (bostad och lokal i ett), företagshotell eller liknande. Även hälsotrenden och ökad efterfrågan på miljövänligt boende kan leda till efterfrågan på så kallade ”aggrohoods” (agriuculture + neighbourhood), trädgårdsstad eller stadsodling. Vid eventuell planering av bostäder inom
område H ska särskilt eventuella bullerstörningar från Dala Airport utredas.

Transporter

Mötesspår, planskild korsning och industriinfart, område e

Det framtida behovet av transporter i och kring planområdet är stort. Näringslivets transporter består i stora drag av transporter till Mora By industriområden, jordbrukets
transporter och transporter till övriga verksamheter. Där speciellt de två förstnämnda kräver en positiv inställning vilket är en förutsättning för dess fortsatta utveckling.

I Mora by återfinns, som tidigare beskrivet, flera stora internationella industriverksamheter vars behov av transporter är stort. Verksamheterna ser att transportbehovet kommer att kvarstå inom överskådlig tid och har också under en lång tid påtalat behovet av bättre infrastruktur. Framförallt infarten till industriområdet i Mora By är i stort behov av förbättring. Under arbetet med fördjupad översiktsplan i Gustafs har tre möjliga alternativ identifierats:

Inledningsvis har tre alternativ studerats:

• Alternativ 1, förlängning av Soldatvägen
• Alternativ 2, ny infart till industrierna som ansluts till Soldatvägen och sedan
  går parallellt med järnvägen
• Alternativ 3, ny industriinfart från riksväg 70 i öster

Trafikverkets utbyggnad av mötesspår innebär att området kring järnvägen och Stationsvägen förändras. En ny gång- och cykeltunnel anordnas och kan kopplas samman med kommunens behov av att anordna en gång- och cykelväg utmed Morbyvägen och vidare till idrottsplatsen i Mora by.

Kommunen har meddelat Trafikverket att man vill att den fortsatta utredningen för
industriinfart inriktas på Alternativ 1. Det innebär att Soldatvägen antingen förlängs in
på området över den gamla hockeyplanen eller från Soldatvägen i korsningen med
Fabriksvägen. Lämplig utformning behöver studeras närmare i samarbete med de befintliga industrierna. Alternativet skapar en gen och snabb väg in där industritrafiken i så
liten omfattning som möjligt behöver interagera med annan trafik. De konfliktpunkter som uppstår är framförallt Soldatvägens korsning med Morbyvägen där en säker och framkomlig utformning behöver sökas. Alternativet innebär också att en lösning där trafiken färdas över privat mark på industriområdet behöver sökas.

Transporter är en förutsättning för jordbruket. De består av transporter till och från produktionsenheterna (framför allt till gårdarna) samt inom enheterna då det är vanligt att produktionsområden ligger utspridda. I dagsläget används främst befintliga gator och vägar och belastningen är därför hög på framförallt Naglarbyvägen och Morbyvägen. Exempelvis passerar en av lantbrukarna korsningen Naglarbyvägen och länsväg 790 mot Stora Skedvi minst nio gånger dagligen. Dessutom tillkommer transporter för gårdens anställda. Behovet
kommer att kvarstå inom överskådlig framtid varför det är viktigt att just jordbrukstransporterna tas i beaktande vid förändring av det befintliga gatunätets utseende och funktion. Jordbrukets transporter är ofta stora och breda och är därför i behov av de gatubredder som finns idag. I framtiden kan det vara bra om jordbrukstransporterna tydligare kan hänvisas till vissa huvudstråk där fokus läggs på att upprätthålla framkomligheten. Det är annars lätt att intressekonflikter uppstår mellan exempelvis säkra skolvägar och framkomliga stråk för transporter.

Den nya industriinfarten som diskuterats ovan skulle kunna möjliggöra ökad tillgänglighet till en del av jordbruksmarken och bidra till att det befintliga gatunätet i Mora by avlastas från större transporter. Den skapar dessutom möjlighet för jordbrukstransporterna att använda det övergripande huvudnätet för att ta sig till och från jordbruksmarken i öster.

Gustafs – en jordbruksbygd idag och i framtiden

Då förutsättningarna utmed Dalälven för jordbruksproduktion är optimala, till och med vid nationell jämförelse, har jordbruksmarken fram till idag och även i framtiden en stor betydelse i Gustafs. De investeringar som sker i branschen visar på framtidstro. Produktionsenheternas storlek blir större och kan bestå av flera gårdar med utspridda produktionsområden, vilket förutsätter funktionella transporter. Transporter är tillsammans med tillgång till mark en avgörande faktor för branschen och något som denna plan har tagit hänsyn till i så stor omfattning som det varit möjligt.

Styrkan med en aktiv jordbruksbygd är att odlingslandskapet ofta upplevs attraktivt för
boende. Eventuella intressekonflikter kan minimeras via en bra dialog och kommunikation om näringens behov och förutsättningar samt ömsesidig respekt.

Barn och fritid

Med utgångspunkt att det som planeras för barn har även vuxna glädje av har ett antal
utvecklingsförslag formulerats. Målet har varit att stärka möjligheterna till fritidsaktiviteter vilket leder till bättre folkhälsa. Sammanfattningsvis handlar det om fler och bättre ytor för lek och idrott, möjlighet att transportera sig utan bil samt skapa attraktiva mötesplatser.

G Mora by södra

Utveckling av Morbyvallens idrottsplatsområde, Det är viktigt med den fortsatta utvecklingen av Morbyvallen som ett centrum för aktiviteter av olika slag (sydvästra delen av område G). Den senaste tiden har området utvecklats kraftigt och möjligheten att utöva flera
olika sporter och aktiviteter har uppstått. Utöver detta angränsar Morbyvallen till många strövområden i skog och mark som är mycket populära bland befolkningen i Gustafs och tillresta besökare.

För att tillgodose den ökade efterfrågan på idrottsanläggningar finns här möjlighet att
utveckla området ytterligare exempelvis med idrottshall, gym eller fritidsgård. Vid en
utbyggnad måste hänsyn tas till de många kolningsgroparna i området. Se även beskrivning under Boende och pendling, sid 41.

Om Slättgärdet (norra delen av område A) bebyggs behöver det befintliga idrottsområde kompenseras med minst tre fotbollsplaner någon annanstans, förslagsvis på Morbyvallen. Eventuellt kan detta ske tidigare då omklädningslokalerna på Slättgärdet har mögelskador och tillfälliga baracker används för närvarande. På Morbyvallen saknas det omklädningsrum
eftersom fotbollsanläggningen används mera frekvent sedan ny konstgräsplan anlades. Detta betyder att en utbyggnad med minst fyra nya omklädningsrum behöver byggas.

Föreningarna och allmänheten har flera utvecklingsförslag för idrottsplatsområdet Morbyvallen. Några exempel är utökade parkeringsytor, utegym och hinderbana, ishockeyplan (vilken ersätter den befintliga i Mora By som eventuellt försvinner när
industriinfarten förändras) och en fullstor inomhushall med samlingslokal och eventuellt gym, ungdomslokal eller förskola. En stor utmaning i planeringen har varit att låta idrottsplansområdet utvecklas samtidigt som det i samma område ges plats för nya
bostäder. En utredning av Morbyvallen och framtida satsningar behöver göras för att
kunna fastslå hur stor ytaidrottsområdet kommer att behöva. Då även ny bebyggelse föreslås i närheten behöver möjligheterna att skapa nya rekreationsstråk på andra sidan vägen vid Gustafsfältet utredas.

Friluftsliv och strövområden

Planen föreslår exploatering av vissa områden som idag nyttjas som strövområden t.ex. Källberget. Då ny bebyggelse planeras i områden som idag nyttjas som rekreationsområden är det viktigt att kompensera och säkerställa tillgången till närbelägna grönområden.  Om möjligt bör vissa delar bevaras som naturmark för att skapa möjligheter för både rekreation och boende. Grönstrukturen ska särskilt beaktas vid detaljplaneläggning för att säkerställa en god tillgång till grönområden och rekreationsstråk.

Ett område som utnyttjas mycket av barnen och skolverksamheten är bäckravinen mitt emot skolan. Dock är området svårtillgänglig och skulle behöva utvecklas för att öka tillgängligheten på ett sätt som även tar hänsyn till naturen. Platsen har potential att stärka sin funktion som lek-och strövområde samtidigt som nya mötesplatser och kopplingar över ravinen skapas. Om tillgängligheten förbättrades skulle bäckravinen kunna bli en stor tillgång för skolverksamheten och boende i området Det är viktigt att både naturen och aktivitetsytorna används på ett hänsynsfullt sätt och att den fysiska miljön inbjuder och uppmuntrar till detta. Vid utredning av nya stråk för rekreation ska hänsyn tas så att befintliga
naturvärden kan bevaras och utvecklas. Se även under rubriken Naturområden och rörligt
friluftsliv.

Nya aktivitetsytor

Planen föreslår ytterligare satsningar på lekplatserna i Mora by och vid Enbacka skola. Inom planområdet bör det finnas minst två större attraktiva lekplatser med utrustning utöver grundutbudet. Det är viktigt att planera för varmare klimat både vad gäller nya och gamla aktivitetsytor och  skolområden. Tillgången till skugga är viktig och behöver tas med i ett tidigt skede i planeringen.

Skolgården i Enbacka föreslås utökas med en eller fler aktivitetsytor. En ny fotbollsplan
och/eller allväders multiarena, så kallad spontanidrottsanläggning, skulle behövas. Denna anläggning kan användas såväl dagtid som kvällstid för olika grupper. Satsningen är mycket viktig som kompensation om fotbollsplanerna vid Slättgärdet försvinner, men behö s redan idag då skolgården är för liten för antalet elever på skolan. Skolans anknytning till ravinlandskapet kring Spångbäcken, se nedan under Naturområden och rörligt friluftsliv.

Fritidsgård

Då befolkningen inom planområdet växer innebär det även att satsningar på barn ungdomar behöver göras. Det har på flera håll under medborgardialogen framkommit att det saknas mötesplatser för äldre ungdomar. Möjligheterna till sportaktiviteter är goda i området. Desto sämre är utbudet för ungdomar som inte deltar i dessa aktiviteter. Troligtvis åker många äldre ungdomar till Borlänge eller Säter för underhållning. Frågan om att etablera en fritidsgård har
hittills inte kunnat lösas. Vid en utbyggnad av omklädningsbyggnad eller inomhushall på
Morbyvallen bör frågan utredas igen. Så länge utbyggnad av nya bostäder sker inom
planområdet kommer underlaget och behovet av en mötesplats för äldre ungdomar fortsätta öka. Bättre kollektivtrafik skulle även kunna lösa behovet. En sådan lösning skulle gynna alla som bor och verkar i området.

C Skolgårdsområdet, område 14

I och med att planen realiseras ökar befolkningen och därmed även fler elever på Enbacka skola. Där finns det redan ett stort behov av en större skolgård. I dagsläget är det trång vilket skapar konflikter om ytorna mellan olika grupper. Nyligen byggdes skolan ut för att klara den förväntade ökningen av elever och således måste även skolgården anpassas till fler elever. Eleverna har många önskemål och förslag på hur det vill att skolgården ska utvecklas. Denna
grupp bör vara delaktiga i planeringen av skolgården om möjligt.

För några år sedan flyttade second hand verksamheten ”Pärlan” som bedrivits i en lokal bredvid skolan. Kommunen äger numera fastigheten och ska utreda hur ytan ska användas. Ett förslag är att komplettera med en ny förskola i anslutning till skolan, ett annat förslag är att riva huset för att frigöra mer yta till skolgårdsområdet. Ett tredje förslag är att utveckla ytan vidare för det den kommit att användas till idag, nämligen som parkering för hämtning och lämning. Planen pekar ut området som utbredningsområde för skoländamål. Det är
viktigt att man i samband med utredningen tar ett helhetsgrepp om hela området, även
anslutningarna med övergångsställen till skolan och gräsytan på andra sidan vägen/busshållplatsen för att fånga upp alla behov som finns inom området.

Om det blir aktuellt med en flytta av fotbollsplanerna på Slättgärdet föreslås att skolgården kompletteras med en yta för spontanidrott eller liknande. Då avståndet till fotbollsplanerna ökar för de som bor i och omkring Naglarby och Enbacka är det viktigt att de får ett alternativ i närområdet eftersom flera barn inte kan ta sig till Morbyvallen på egen hand. Det har även framkommit under dialogfasen att gymnastiksalen Enbackahallen behöver renoveras och uppgraderas för att fylla den funktion som krävs. I dagsläget är lokalen hårt belastad av både skolverksamheten och idrottsföreningar på kvällstid. För att klara av det
växande behovet av inomhusidrott kommer det att behövas en fullstor idrottshall som lämpligen placeras på Morbyvallen. På detta sätt kan Enbackahallen avlastas och
användas mer enhetligt som det är tänkt, nämligen som undervisningssal.

Säkra gång- och cykelvägar

Som beskrivits tidigare är avstånden i små och från Storhaga centrum nås all samlad bebyggelse inom en 3 km radie. Förutsättningarna för en hög andel resor till fots eller
med cykel är därför stora. Det som saknas är framförallt ett sammanhängande gång- och
cykelnät som upplevs tryggt och är säkert. Detta nät ska även fungera som säkra
skolvägar inom planområdet.

I arbetet med fördjupad översiktsplan för Gustafs har en övergripande analys av gång- och cykelnätet tagits fram. Inom vissa delar av området finns relativt goda möjligheter att färdas medan det inom andra området krävs större utbyggnader för att skapa en säker infrastruktur. Ett övergripande huvudnät, som knyter samman de olika delarna av inom planområdet till bl.a. Enbacka skola, behöver utvecklas. Utöver detta behöver många felande länkar och
osäkra punkter åtgärdas för att skapa ett sammanhängande gång- och cykelnät.

I ett första läge behöver en plan för gångoch cykelvägar tas fram som tydligare utreder vilka åtgärder som behöver vidtas. Planen bör utgå från de ramar som den fördjupade översiktsplanen ger.

Naturområden och rörligt friluftsliv

J Bäckravin utmed Spångbäcken

Spångbäcken, som vanligen kallas enbart Bäcken, utgör gräns mellan Enbacka och
Våbäck.

Bäckravinen, som ligger i anslutning till skolområdet, nyttjas i dagsläget av många
barn som lekyta. Området föreslås få en tydligare funktion som rekreationsområde. Om området dessutom tillgänglighetsanpassas för rullstolar och rullatorer skulle det  kunna bli ett attraktivt besöksmål för de boende och besökande på Enbackagården. Även fler kopplingar över ravinen närmre kyrkan skulle kunna bryta barriärkänslan mellan Enbacka och området kring kyrkan samtidigt som möjligheterna till fysisk aktivitet ökar. Området är detaljplanelagt och ravinen är planlagd som parkmark.

K Älvstranden med raviner

Älven rinner här fram i jordbrukslandskapet. Stränderna är ofta höga med erosionsbranter
och bevuxna med lövskog av gråal, björk och hägg. Spångbäckens utvidgade mynning i älven är av stort värde för flyttfåglar. Niporna nyttjas till boplatser av backsvalor, som är en rödlistad art. Älvlandskapet norr om Fäggeby är av riksintresse för naturvården.

I medborgardialogen har framkommit önskemål om nya strövområden utmed älvkanten varför området i planen presenteras som utbredningsområde för rekreation. Kopplingen till Dalälven är en outnyttjad resurs. Det öppna landskapet vid älven är karaktäristisk för landskapsbilden inom planområdet. Dock bidrar de stora åkrarna längs med älven till en barriäreffekt som gör området svårtillgängligt för allmänheten. Kommunens plan är att värna om strandskyddet samtidigt som området kring älven tillgängliggörs som rekreationsområde. Hela eller delar av sträckan (beroende på hur långt som är möjligt med tanke på platsens
topografi) bör om möjlig utformas så att även funktionshindrade kan få uppleva älven
och strandmiljön. Vid utformning av vandringsleder m.m. ska hänsyn tas till häcknings- och rastplatser för fåglar. Ingrepp i nipor ska undvikas med hänsyn till ras- och skredrisker.

Vattnet har flera funktioner. Rent ekologiskt är det smala strandområdet mellan land och
fritt vatten en viktig miljö för många små ekosystem. Vad gäller framtida vattenanvändning vill kommunen att området bevaras och nyttjas för fiske och andra fritidsändamål. Vattenområdet och stränderna ska skyddas mot exploatering i form av industrianläggningar som kan skada grundvattnet och ytvattenområden. Särskilt stor hänsyn måste tas åt riksintresset och Natura 2000-området som gränsar till planområdet i norr.

L Vik av Dalälven

Strax öster om Spångbäckens mynning i älven finns en vik av Dalälven med låglänta
vassbevuxna stränder. Området utgör en viktig fågellokal för rastande fåglar. Området
är attraktivt för rörligt friluftsliv och dess naturvärden ska beaktas.

M Digerdalarna

Digerdalarna ar ett ravinsystem med lövskog av gråal, björk och hägg samt ett fältskikt av
fuktighets- och näringskrävande arter. Fågellivet i dalarna är rikt. Naturvärdena ska
beaktas.

N Gustafsfältet

Området är en mindre del av det mäktiga Gustafsfältet, som utgörs av ett åskomplex
av stort vetenskapligt intresse och av betydelse för förståelsen av inlandsisens
avsmältning och bildning av de formationer som då uppstod. Området är av riksintresse
för naturvården och ska skydda från täktverksamhet. Befintliga naturvärden bör bevaras och utvecklas.

Bevarande kulturmiljö

O Naglarby

Naglarby har ett strategiskt läge där vägarna från Torsång och Tuna möts. Norra delen
av Naglarby är en välbevarad oskiftad by med karaktär av radby. Byn domineras av
stora jordbruksgårdar. Uthusen ligger tätt längs vägen, vilken har karaktär av trång bygata. Bybebyggelsen har högt kulturmiljövärde och den gamla bondbykaraktären bör bevaras. En hel del modern bebyggelse har framför allt uppförts i de östra delarna av byn. Ny bebyggelse bör ej tillåtas på nya lägen i odlingslandskapet utan bör placeras som komplement till den befintliga byn och då anpassas till den befintliga bebyggelsen i materialval, utformning och färgsättning. Områdesbestämmelser med hänsyn till kulturmiljövärden, t.ex. höjning av lovplikten kan på sikt komma att tas fram.

Miljöbedömning

I arbetet med fördjupad översiktsplan för Gustafs har en miljöbedömning gjorts. Det
är en process där kommunen tagit ställning till om planen bedöms leda till en betydande
miljöpåverkan eller inte. Bedömningen bygger på resonemang kring nollalternativets
respektive planens konsekvenser vilka har identifierats, beskrivits och bedömts. I nollalternativet beskrivs den sannolika utvecklingen om planen inte genomförs, det vill
säga befintliga plan- och markförhållanden råder. Upplägget för planens konsekvenser
är baserat på samma tematiska struktur som presenterats i planförslaget. Avgränsningen
för miljöbedömningen har dragits vid väsentliga miljöförhållanden samt planområdets fysiska gräns.

Kommunens sammanvägda bedömning är att planen inte bedöms leda till en betydande
miljöpåverkan varför en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) inte har upprättats. För områden som kan bli aktuella för en MKB kommer varje enskilt fall att prövas i ett senare skede i planeringsprocessen.

Nollalternativet – utvecklingen utan ny FÖP

Om denna plan inte genomförs betyder det att Gustafs fortsätter utvecklas utefter de
förutsättningar som nuvarande FÖP anger och de behov som uppstår. Urbaniseringstrenden leder till att Falun Borlänge regionen fortsätter växa, vilket gör att även bebyggelsen inom planområdet bedöms utvecklas i nollalternativet. Ny bebyggelse planeras i nollalternativet utifrån nuvarande detaljplaner eller de som tas fram utifrån gällande beslut såsom bostadsförsörjningsplan och översiktsplan med mera.

Nuvarande FÖP skiljer sig inte allt för mycket mot den föreslagna FÖP:en vilket innebär att flera områden som finns med i planförslaget även kan bebyggas i nollalternativet. Något mer jordbruksmark kan tas i anspråk för bebyggelse än vad planförslaget föreslår. Detta bedöms leda till en negativ miljöpåverkan eftersom det råder brist på jordbruksmark. Det är mycket svårt att förutspå konsekvenserna av nollalternativet men det innebär kortfattat att utvecklingen sker utan den helhetssyn på olika samhällsintressen som planen fastslår. Exempelvis konflikten mellan jordbruksmark kontra bostadsförsörjning.

Då helhetsperspektiv och politisk förankring saknas i nollalternativet ökar risken för
kortsiktig, ekonomisk planering. En konsekvens av detta som förutspås är att gång-och cykelnätet prioriteras långt ner i genomförandet av planen. Nollalternativet innebär att det saknas en övergripande strategi för gång-och cykeltrafik. Avsaknaden av dessa fysiska kopplingar bedöms leda till en negativ miljöpåverkan då de genererar fler motorburna transporter. Kostnaderna för skolskjuts skapar dessutom en ekonomisk belastning för kommunen som ökar i takt med att bebyggelsen växer inom planområdet.

Vad gäller tunga transporter innebär nollalternativet att den trafikproblematik som råder i området, och då framförallt i Mora by och korsningen mellan Naglarbyvägen och länsväg 790 mot St. Skedvi, består. Problem med infrastrukturen och otydliga verksamhetsområden skapar konflikter. Konsekvenserna av detta bedöms som mycket allvarliga och leder till
ekonomiska konsekvenser för kommunen om företag flyttar för att situationen blir ohållbar. I värsta fall leder trafiksituationen även till personskador eller dödsolyckor. För miljön bedöms konsekvenserna som negativa när tunga transporter blir onödigt långa och avgaser från tung trafik släpps ut i bostadsområden.

Som nämnts tidigare är konsekvenserna av nollalternativet svåra att förutspå. Troligtvis
innebär det en liknande nivå av offentlig och kommersiell service då nya markområden
för serviceändamål i nuvarande FÖP är  begränsade. Platsbristen på idrottsplatsområdet Morbyvallen, fotbollsplanerna vid Slättgärdet, skolgården och i gymnastiksalen kvarstår. De ytor och stråk som idag nyttjas för fritid och rek rekerationsändamål fortsätter
att användas av de som har tillgänglighet dit.

Älvlandskapet och strandkanten samt Digerdalen lämnas mer eller mindre opåverkade
där naturen till stor del får sköta utvecklingen på egen hand. Bäckravinen och Källberget förblir ett naturligt men ganska påverkat område av barn och vuxna i området. Den fysiska barriären som bäckravinen utgör kvarstår. Området runtomkring Gustafsfältet och dess naturvärden får leva vidare. Det finns då en risk att graden av störning blir för liten och missgynnar sandmarksvärden. De äldre lövträden i områdets norra del står förhoppningsvis
kvar, men det är svårt att säga då de saknar skydd.

Fornlämningsområdet norr om Morbyvallen och området mellan skolan och Naglarbyvägen samt enstaka fornlämningar i Naglarby-området påverkas i nollalternativet. De n äldre bebyggelsen och gårdsmiljöerna riskerar att gå förlorade och eller förvanskas
eftersom de inte lyfts fram i nuvarande fördjupade översiktsplan.

Vad gäller VA så finns en ny vattenreservoar. Befintligt reningsverk blir kvar, vilket leder till negativ miljöpåverkan då anläggningen har brister och saknar kapacitet. Riskfaktorer i form av markradon, farligt gods, buller, förorenade platser, luftföroreningar, kraftledningar,
översvämningar med mera kvarstår i nollalternativet. Vidare utredningar behövs i flera fall för att kunna bestämma dess effekter på människors hälsa och säkerhet.

Tematisk konsekvensanalys

Bebyggelseutveckling

Konsekvenser av planen

Den stora skillnaden med planförslaget är att kommunen gått steget längre och arbetar mer strategiskt med att bebygga så lite som möjligt av jordbruksmarken. Den föreslagna FÖPen har en tydlig strategi för hur bebyggelseutvecklingen ska ske. Den specificerar övergripande detaljer kring vilka verksamheter som tillåts var och hur bebyggelse bör utformas för att smälta in i kulturmiljön. Bebyggelseutveckling planeras ske framför allt genom förtätning i redan befintliga områden men även genom att ta ny mark i anspråk. Då det råder en intressekonflikt mellan framför allt jordbruk och bebyggelseutveckling i Gustafs planeras främst skogsmark för nyetablering. Två mindre områden som används för jordbruk på ca två
respektive tre hektar i anslutning till Slättgärdets IP och Storhaga har föreslagits som utvecklingsområde för bostäder. Området närmast Storhaga är idag omgärdat av
bebyggelse. Totalt berörs ca 11 ha jordbruksmark av planförslaget.

Inga riksintressen för naturvård påverkas av de utpekade bebyggelseutvecklingsområdena. Storhaga utgörs av ett intresseområde för kulturmiljövård och utvecklingsområdet östra Folieraren gränsar mot ett område med fornlämningar.

Bedömning

Skillnaden med att låta bebyggelseutvecklingen ske naturligt mot att anta en ny fördjupad översiktsplan som vägledning är att i den nya FÖP:en har intressekonflikter diskuterats och vägts mot varandra i ett tidigt skede. I och med den stora efterfrågan på såväl jordbruksmark som mark för bostadsbebyggelse kommer FÖP:en att peka på den för samhället mest önskvärda utvecklingen.

Den föreslagna bebyggelseutvecklingen anses inte medföra någon betydande miljöpåverkan då det främst är förtätning i befintlig bebyggelse som föreslås. Viss miljöpåverkan kommer dock att ske när produktiv jordbruks- och skogsmark tas i anspråk för nyexploatering.

Kommunikationer

Konsekvenser av planen

I föreslagen FÖP presenteras idéer om hur framtida kommunikationer kan ske. Om FÖP:en realiseras innebär det att fler personer kan röra sig inom planområdet till fots eller med cykel antingen på separerade GC-vägar eller på vägar som anpassats till både bil-och gång-och cykeltrafik. När fler väljer att gå eller cykla ökar folkhälsan och känslan av gemenskap och säkerhet stärks.

För företagen i Mora by ger de föreslagna alternativen till industriinfart en viktig signal om att deras verksamhetsområden är säkrade i framtiden och att kommunen  kommer att gå vidare med föreslagen dragning (alternativ ett) så snart som möjligt.

Det finns goda möjligheter att resa kollektivt till och från Gustafs. I FÖP:en föreslås att en
förbättrad utformning av hållplatsen Storhaga samtidigt som en bättre pendlarparkering anläggs. Fokus finns i planen på att utveckla gång- och cykelvägnätet vilket är en viktig del för att förbättra möjligheterna att välja kollektivtrafik för arbetspendling.

Bedömning

Planen anses vara både bättre för miljön, plånboken och den sociala sammanhållningen för boende och verksamma i området. När fler väljer hållbara transporter skapas möten mellan olika individer och grupper. Detta kan i sin tur leda till stärkt identitet och samhörighet vilket bidrar till ett mer tolerant och jämställt samhälle. FÖP:en kan bidra till att bilberoendet minskar och färre barn-och ungdomar behöver skjuts för att ta sig till skola, aktiviteter och vänner. En ny pendeltågstation i kombination med utbyggd kollektivtrafik kan möjliggöra för
flera hushåll att klara sig med endast en bil eller ingen alls. För det är först när alternativ
till bilen finns som andelen hållbara transporter kan öka.

De förändringar som föreslås angående kommunikationer i FÖP Gustafs anses inte medföra betydande miljöpåverkan. En ökad inflyttning och nyexploatering av verksamheter i Gustafs innebär sannolikt ett ökat behov av fordonstransporter som oftast ger utsläpp till luft av växthusgaser. En god planering för kommunikationer och satsningar på gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik kan förhoppningsvis dämpa det ökade behovet av fordonstransporter
något.

Tillgänglighet

Konsekvenser av planen

Planering av gång-och cykelnätverk kräver ett helhetsperspektiv där målpunkter knyts
samman med så få konfliktzoner som möjligt. FÖP:en föreslår ett antal nya länkar som utgångspunkt i kommande planering. Det vill säga de mest angelägna stråken för
att alla, inklusive barn, äldre och personer med funktionsnedsättning ska kunna ta sig
mellan olika målpunkter på ett tryggt och säkert sätt. Föreslagna åtgärder i FÖP:en har
satt fokus på att tillgänglighetsperspektivet ska genomsyra planering och genomförande
från början.

Idag saknas gång- och cykelvägar som binder ihop de olika tätbebyggda områdena och samhällsservicen. Med ett utbyggt och fungerande gång- och cykelvägnät mellan de
olika byarna kan behovet av fordonstrafik minska.

Bedömning

Planen främjar valmöjligheter både vad gäller färdmedel och rörelsemönster. Den utgår från olika invånare och aktörers perspektiv på tillgänglighet och där fokus varit att öka tillgängligheten för de med störst behov.

Planen leder till att den offentliga miljön blir mer anpassad till grupper som idag har lägre
tillgänglighet alternativt saknar tillgänglighet helt till dessa miljöer. Barn, äldre och funktionsnedsatta är exempel på dessa grupper. Det leder i längden till ökad jämställdhet och
ett mer inkluderande samhälle. Fokus på tillgänglighet inom planområdet bedöms vara positivt ur miljösynpunkt.

Näringsliv

Konsekvenser av planen

Planen ger möjlighet för viss typ av nyetablering samtidigt som befintliga verksamhetsområden fortsätter att fungera. Utvecklingsmöjligheter för befintliga verksamhetsområden tillgodoses i första hand genom redan ianspråktagen mark genom förtätning och komplettering. I andra hand finns möjlighet att expandera på ny mark i anslutning till befintliga verksamhetsområden. Planen skapar möjligheter för ett breddat
näringsliv då olika typer av verksamhetsområden finns att tillgå.

Utpekade områden för verksamheter och områden för blandad verksamhet ligger till stora delar inom områden som är känsliga för föroreningar på grund av närheten till grundvatten som skyddas. Det ställer krav på vilka typer av verksamheter som kan etableras inom området, miljöfarlig verksamhet är inte lämplig.

De norra delarna av skogsområdet söder om Mora By som föreslås för nyetablering av verksamheter är till stora delar intresseområde för kulturmiljövård. Enstaka fornlämningar gränsar till de utpekade områdena.

Delar av utvecklingsområdena som föreslås kan vara förorenade sedan tidigare, vid nyetablering kan utredning av eventuell föroreningssituation krävas. De stora utvecklingsområdena för verksamheter utgörs idag av produktiv skogsmark, inga utpekade
naturvärden berörs men områdena angränsar mot Gustafsfältet som utgör riksintresse för
naturvård.

Etablering av nya verksamheter leder sannolikt till ett ökat transportbehov med fler
tunga transporter och en ökning av utsläpp till luft som följd.

Bedömning

Planen anses vara gynnsam för näringslivet generellt sett. Den stora skillnaden mot
nuvarande FÖP är att planen tillåter blandad markanvändning i vissa områden. Detta gör
planen mer flexibel än nuläget och skapar möjlighet för framtida etableringar samtidigt
som bostadsförsörjningen säkras. I och med att fler verksamheter etableras i området kan
detta leda till ökad konkurrens inom vissa branscher. Å andra sidan innebär det också
ökat antal arbetstillfällen och stärkt kommunal ekonomi.

Den föreslagna utvecklingen av verksamheter anses inte medföra någon betydande miljöpåverkan då det främst är förtätning i befintlig bebyggelse som föreslås. Viss
påverkan på näringslivet/jordbruket kan dock ske om produktiv jordbruksmark tas i anspråk för nyexploatering.

Jordbruk

Konsekvenser av planen

Planen tillåter att ca 11 hektar åkermark bebyggs. Den innehåller vissa förbättringar  jordbrukarna i form av separerade gång- och cykelvägar och en utpekad infart till Mora by och jordbruksmarken mitt emellan riksvägen och järnvägen. Arbetsprocessen med fördjupad översiktsplan för Gustafs har lett till att lagrummet som reglerar när jordbruksmark får tas i anspråk har diskuterats och konkretiserats. Dessa diskussioner har även lett till att kommunen
tagit med förtydligat ställningstagande i sin nya bostad-och lokalförsörjningsplan. En utvidgning av bebyggelsen på jordbruksmark påverkar landskapsbilden och möjligheterna
till ett rikt odlingslandskap och djurhållning.

Bedömning

Den näringsgren som klart missgynnas av planförslaget är lantbruket. Dessa företagare
har signalerat att delar av planområdet redan är för utbyggt för att de ska kunna bedriva
ett rationellt jordbruk samt att de är i behov av mer åkermark. I framtiden finns dessutom behov av större produktionsenheter i nära anslutning till varandra. Deras intresse har inte kunnat tillgodoses och får även miljökonsekvenser då markytor som tidigare varit gröna bebyggs och asfalteras. Å andra sidan skapas förbättrad infrastruktur i form av en industriinfart i Mora by samt färre konflikter mellan jordbruksmaskiner och fotgängare och cyklister då GC-nätet binds ihop och andra trafiksäkerhetshöjande åtgärder införs.

Planförslaget anses inte medföra en betydande miljöpåverkan även om 11 ha jordbruksmark skulle bebyggas vilket bland annat påverkar miljömålet Ett rikt odlingslandskap. De ytor som föreslås angränsar till befintlig bebyggelse och är i vissa fall svåra att nå för lantbrukarna. Planen lyfter fram att hänsyn ska tas till jordbruk i samband med nyetablering.

Service

Konsekvenser av planen

I och med att flexibiliteten höjts med var verksamheter kan etableras stärker planförslaget möjligheterna för ökad service. Förutsättningarna för underlag och utbud stärks i och med att kommunen kan fortsätta arbeta strategiskt med bebyggelseutvecklingen.

Bedömning

En ökad grad av service är bra för miljön på så vis att färre persontransporter till större
tätorter behövs. Särskilt ombudstjänster är viktiga att bevara på landsbygden så att det
inte krävs bilburna resor för att hämta paket etc. Att utöka möjligheten för skolgång på
orten medför också ett minskat behov av transporter särskilt i kombination med förbättrade gång- och cykelvägar för skolbarn. De föreslagna åtgärderna för ökad service inom planområdet bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

Fritid och rekreation

Konsekvenser av planen

Det finns ett fokus i planen på att öka tillgänglighet till framförallt två naturområden: Dalälven och bäckravinen i Enbacka. Möjligheterna att uppleva naturlivet kring
älven stärks. Fler möjliga rekreationsstråk av varierande längd skapas antigen genom nya
gång-och cykelvägar eller promenadstigar. När fler människor är ute och rör på sig
bidrar det till ökad folkhälsa och sociala mötesplatser samt ökad trygghet.

Då en större utbyggnad föreslås och flera grönområden som används för rekreation försvinner, som till exempel Källberget, är det viktigt att de resterade kan bevaras och
göras lättillgängliga. När rekreationsområden förvinner ökar slitaget för de områden som
finns kvar och kommunens kostnader för underhåll stiger. När orörda naturområden tillgängliggörs finns det risk att naturvärden störs och i värsta fall går förlorade.

Bedömning

De fördelar som planförslaget ger i form av bättre folkhälsa är ovärderliga och svåra att
uppskatta. Ökade möjligheter till rekreation gynnar allt ifrån skolverksamheten till
äldreomsorgen och handels-och besöksnäringen. Dock kan det även få negativa konsekvenser i form av att naturlivet störs och nedskräpningen ökar. Den fördjupade översiktsplanen anger dock riktlinjer för hur utvecklingen ska ske så att hänsyn till miljön tas.

Flera befintliga grönområden som främst utgörs av skogsmark tas i anspråk för att i sin tur lämna åkermarken i fred. Tillgängligheten till natur- och strövområden enligt planförslaget anses vara acceptabel jämfört med nollalternativet. Det finns dock en stor risk att när ny bebyggelse etableras inom befintliga grönområden och att kompensationsåtgärderna som planen föreslår glöms eller prioriteras bort.

Planförslaget anses inte medföra betydande miljöpåverkan då det främst är produktiv
skogsmark som planeras för exploatering.

När nya grönområden planeras och tillgängligheten till skyddade naturområden förbättras ska detta ske med stor hänsyn till de naturvärden som bör bevaras.

Naturvård

Konsekvenser av planen

Utpekade naturvärden och skyddade naturområden berörs inte av några fysiska ingrepp men planeras att göras mer tillgängliga genom till exempel nya anslutande gång- och cykelvägar eller rekreationsstråk. Vid utredning av nya gång- och cykelvägar eller rekreationsstråk ska hänsyn så att befintliga naturvärden kan bevaras och utvecklas. Det påpekas i planen att i samband med förtätningar inom vissa områden med äldre gårdsmiljöer och lövträd, bör
dessa skyddas och bevaras.

I planen lyfts även fram att vid exploatering i södra Mora by bör möjligheterna att bevara
samt även tillskapa ny värdefulla insektsmiljöer via blomrika sandmarker övervägas

Strandskydd

Konsekvenser av planen

I granskningshandlingen berör delar av fyra utpekade utvecklingsområden av strandskydd. Det är dels förtätningsområdena B Lisselhaga och D Enbacka, dels utvecklingsområdena A Storhaga och C Skolområdet. Vid detaljplaneläggning kan planbestämmelse införas om att strandskyddet upphävs inom del av planområdet. För sådant upphävande krävs alltid särskilda skäl enligt bestämmelserna i miljöbalken 7 kap. 18c-d §§.

För enstaka komplettering av bebyggelsen kan i stället ansökan ske om dispens från
strandskyddsbestämmelserna. Även då krävs särskilda skäl.

Vid upphävande av strandskyddet eller när dispens ges ska alltid säkerställas att det finns
ett område mellan strandlinjen och bebyggelsen för fri passage för allmänheten. Och att goda livsvillkor för djur- och växtlivet bevaras.

Genom B Lisselhaga går ett mindre vattendrag mellan befintlig bebyggelse och åkermarken. I några fall bedöms kompletteringar kunna ske med stöd av särskilda skälen att området redan är ianspråktaget som tomtmark (7 kap. 18c § punkt 1 miljöbalken) eller att det är avskilt från strandlinjen (7 kap. 18c § punkt 2 miljöbalken). För att öka möjligheterna till komplettering kan området på sikt behöva utpekas som LIS-område.

Område D berörs delvis av strandskydd från vik av Dalälven i öster. I samband med den
ovan beskrivna gränsjusteringen med hänsyn till översvämningsrisk justeras gränsen så att
inte heller strandskyddet mer berörs. Område A Storhaga berörs till del av samma vattendrag som nämnas för område B Lisselhaga. För enstaka komplettering bedöms samma särskilda skäl kunna utnyttjas. För utveckling av centrumdelen bedöms det särskilda skälet angeläget allmänt intresse kunna nyttjas (7 kap. 18c § punkt 5 miljöbalken) eller utvidgning av pågående verksamhet (7 kap. 18c § punkt 4 miljöbalken). Här bedömer kommunen att det finns specifika planeringsförutsättningar med särskilt goda kommunikationer samt tillgång
till servicefunktioner.

För område C Skolområdet anges i texten att kommunen bedömer att delar av strandskyddet kunna hävas med stöd av 7 kap. 18d§ miljöbalken (LIS-område). Kommunen anser att denna redovisning är en komplettering av den redovisning av LIS-områden som finns i Översiktsplan för Säters kommun 2013.

Bedömning

Planen anses ge en acceptabel påverkan på naturmiljön förutsatt att de åtgärder som planeras genomförs med respekt och omsorg om naturen. Särskilt stor hänsyn måste tas åt riksintressena i planområdets norra och södra del. Genom planen skapas ett helhetstänk där olika naturvärden synliggörs redan innan ny bebyggelse planeras. Detta kan leda till att den tillkommande bebyggelsen placeras på platser där den gör minst negativ påverkan på naturmiljön.

Ingen betydande miljöpåverkan anses uppstå av planförslaget om föreslagna försiktighetsåtgärder vidtas avseende naturmiljön i samband med exploatering och utbyggnad.

Kulturmiljövård

Konsekvenser av planen

Största delen av den nya bebyggelsen har placerats på platser med få eller inga kända
fornlämningar alls. I Mora by planeras ett större bostadsområde inom område G Mora
by södra nära ett område med fornlämningar vilket kan komma att kräva arkeologiska
utredningar. Fornlämningar är skyddade kulturmiljölagen enligt 2 kap. 12§
kulturmiljölagen ska den som vill rubba, ändra eller ta bort en fornlämning ansöka
om tillstånd hos länsstyrelsen.

Förutsättningarna för att ta tillvara och skydda kulturmiljöerna ökar genom planen då kommunen får ett helhetsgrepp om området. Vid förtätning av gamla kulturmiljöer lyfts vikten av hänsyn till kulturmiljöerna fram. Försiktighet och hänsyn präglar den nya bebyggelsen i dessa områden som kommer utgöra en kontrast till den äldre, innan träden och annan vegetation vuxit upp.

Bedömning

Planen har en viss negativ påverkan på kulturmiljön. Den föreslagna bebyggelsen i de äldre kulturmiljöerna, framförallt i Storhaga och Naglarby, kan komma att störa områdets historiska och landskapsmässiga värden om den inte anpassas till den befintliga skalan och karaktären. Ingen betydande miljöpåverkan anses uppstå av planförslaget om föreslagna försiktighetsåtgärder avseende kulturmiljön vidtas i samband med exploatering och utbyggnad.

Energi och teknisk försörjning

Konsekvenser av planen

Den förtätning- och kompletteringsstrategi som planen arbetat utifrån bidrar till hög
resurseffektivitet och rationellt utbyggande av tekniska system. Den skapar ytterligare
incitament för att åtgärder för reningsverket och återvinningsstationerna tas.

Befintliga system för vatten och avlopp är i stort behov av renovering. Om ny bebyggelse etableras inom planområdet krävs ökad kapacitet och förbättrad rening i reningsverket som har Dalälven som recipient. Även dagvattenhanteringen regleras i den nya planen, både takavlopp och dräneringar ska anslutas till dagvattennätet för att minska belastningen vid t ex. regn och snösmältning.

Bedömning

Planen anses vara positiv ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv då VA och tekniska system integreras redan i översiktsplaneringen vilket bedöms ha en positiv påverkan på miljön och samhällsekonomin. Planen anses inte medföra betydande miljöpåverkan förutsatt att tekniska system uppgraderas innan eller i samband med att exploatering med ny bebyggelse eller verksamheter sker.

Hälsa och säkerhet

Konsekvenser av planen

Planen tar hänsyn till kända hälso-och säkerhetsrisker som finns inom området genom bland annat ökade skyddsavstånd och buffertzoner mellan riskkällan och den nya bebyggelsen. Olika områden där ny bebyggelse tillkommer har i ett tidigt skede vägts mot varandra för att klargöra riskerna.

Trots markens goda möjligheter för lokal infiltration av regnvatten ökar översvämningsrisken då grönytor ersätts av hårdgjorda ytor. Framtida effekter av klimatförändringarna såsom ökad nederbörd har tagits med i planeringen, men är svåra att be döma. Planförslaget leder även till ökad trafik i området och därmed hälsostörande effekter i form av buller och luftföroreningar. En ökad trafik innebär dessutom ökade olycksrisker
för oskyddade trafikanter.

Bedömning

Konsekvenserna av planen bedöms ur hälso- och risksynpunkt som sammantaget acceptabla i jämförelse med nollalternativet. Nollalternativet innebär liten risk för översvämning, medan risken anses förhöjd i planförslaget genom ökad mängd hårdgjord yta och ny bebyggelse i Enbacka och Storhaga. Vid kommande detaljplaneläggning ska riskhantering för översvämning göras i enlighet med länsstyrelsens vägledning Översvämningar ras och skred. Riskhantering i fysisk planering. Samtliga utpekade utvecklingsområdena ligger dock inom så kallade zon 1, dvs över nivån för högsta beräknade flöden.

Effekterna av de ökade trafikflödena som är att vänta på järnvägen och riksvägen ger negativa konsekvenser såväl i nollalternativet som i planförslaget. Den ökade trafikolycksrisken bedöms dock minskas genom en utbyggnad av gång och cykelvägnätet som planen föreslår.

Förankring

Kommunen ska verka för att de förslag och strategier som föreslås implementeras genom att planen får en vägledande roll i kommande beslut som rör utvecklingen inom planområdet. Om planen används ofta är sannolikheten större att den framtid som målas upp i planen blir verklighet.

För att de förslag som planen presenteras ska kunna realiseras krävs samverkan och dialog mellan berörda parter. Eftersom kommunen har ett begränsat markinnehav och en begränsad ekonomi förutsätts och uppmuntras privata initiativ. För att resultatet ska bli så bra som möjligt är engagemanget från privata aktörer som fastighetsägare, näringsidkare och
medborgare en grundförutsättning.

Identifierade projekt

Inom arbetet med den fördjupade översiktsplanen har lämpliga projekt identifierats för att påbörja genomförandet av planen. Nedan beskrivs projekten kortfattat.

• Slättgärdets framtid och Morbyvallens utveckling behöver utredas så snart
  som möjligt
• Utpekade gång- och cykelstråk utreds och byggs ut.
• Funktionsutredning för Storhaga centrum (förarbete påbörjat)
• Lokaliseringsutredning för industriinfart till Mora By
• Grönstrukturplan för Säters kommun, där även framtida rekreationsområden
  utreds
• Identifiera lämpliga lägen för förtätning av bebyggelsen
• Formulera en utvecklingsplan för lekplatserna
• Utreda möjligheterna att gräva ner kraftledningen i Enbacka
• Förstora Enbacka skolgård och åtgärda brister i Enbackahallen

Uppföljning och revidering

För att planen ska hållas aktuell krävs regelbunden uppföljning av de insatser som genomförs i Gustafs. Varje mandatperiod ska ett aktualitetsbeslut tas för att säkerställa att planens strategier och intentioner är relevanta och aktuella. Avsteg kan komma att göras i takt med att mer djupgående utredningar och förstudier färdigställs. I fall där större ändringar föreslås kan planen komma att revideras.

Följande material utgör underlag för den fördjupade översiktsplanen. Listan ingår i
ajourhållningen av planen.

Nationella mål, planer och program

Sammanställning av nationella mål, planer och program av betydelse för fysisk samhällsplanering som bör beaktas i kommunens planering, www.boverket.se

• Sveriges nationella miljömål, www.miljomal.se
• Preciseringar av miljökvalitetsmålen och etappmål i miljömålssystemet, www.miljomal.se
• Plan- och bygglagen, www.notisum.se
• Miljöbalken, www.notisum.se
• Miljökvalitetsnormer www.naturvardsverket.se
• Jordbruksverkets databas TUVA, www.sjv.se/tuva
• Landsbygdsprogram för Sverige 2014-2020, Jordbruksverket, www.jordbruksverket.se
• Naturvårdsverkets underlag till en färdplan för ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser 2050 www.naturvardsverket.se/fardplan2050
• Mål för kulturmiljöarbetet www.riksdagen.se
• Mål för friluftspolitiken www.riksdagen.se
• Nationell plan för transportsystemet 2014- 2025 www.trafikverket.se
• Riktlinjer för arbete med grön infrastruktur www.naturvardsverket.se

Med fokus på unga – en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande.

• Proposition 2013/14:191 www.riksdagen.se
• Åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015, www.vattenmyndigheterna.se

Regionala mål, planer och program

• RUM – Regionalt underlagsmaterial, www.lansstyrelsen.se/dalarna
• Dalarnas miljömål 2013, Länsstyrelsen Dalarna, http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/Sv/miljo-ochklimat
• Energi-och klimatstrategi för Dalarna 2012, Länsstyrelsen Dalarna, http://www.lansstyrelsen.se/dalarna
• Dalastrategin – Dalarna 2020, Region Dalarna, www.regiondalarna.se/verksamhet
• Strategi för miljöanpassade transporter i Dalarna, Region Dalarna 2009, www.regiondalarna.se/verksamhet
• Dalarnas landsbygdsprogram 2014-2020, Länsstyrelsen Dalarna,
  www.lansstyrelsen.se/dalarna/Sv/lantbruk-ochlandsbygd
• Landsbygdsprogram för Sverige 2007-2013 Genomförandestrategi för Dalarna 2013,
  www.lansstyrelsen.se/dalarna
• Länstransportplan 2014-2025, Region dalarna, www.regiondalarna.se
• Materialförsörjningsplan – Dalarnas län, www.lansstyrelsen.se/dalarna
• Dalarnas regionala serviceprogram 2014-2018, www.lansstyrelsen.se/dalarna
  Regionalt trafikförsörjningsprogram för Dalarnas län 2015-2019, Region Dalarna,
  www.regiondalarna.se
• Klimatanpassningsstrategi, Länsstyrelsen Dalarna, www.lansstyrelsen.se/dalarna
• Vattenförsörjningsplan-Dalarnas län, Länsstyrelsen Dalarna, 2012,
  www.lansstyrelsen.se/dalarna
• Materialförsörjningsplan-Dalarnas län, Länsstyrelsen Dalarna, 2012, www.lansstyrelsen.se/dalarna
• Bredbandsstrategi för Dalarna, Länsstyrelsen Dalarna, 2013, www.lansstyrelsen.se/dalarna
• Regional risk-och sårbarhetsanalys, Länsstyrelsen Dalarna, 2015 www.lansstyrelsen.se/dalarna
• Åtgärdesvalstudie. Trafiksäkerhets- och tillgänglighetsbrister väg 789 och 806. Trafikverket 2016.12-22.

Kommunala mål, planer och program

• Översiktsplan för Säters kommun 2013, Kommunfullmäktige 2013, samt fördjupade
  översiktsplaner för Säter, Mora-Enbacka och Stora Skedvi Kyrkby, www.sater.se
• Lagakraftvunna detaljplaner och områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (PBL)
• Energi- och klimatstrategi, Kommunfullmäktige 2010, www.sater.se
• Naturvårdsplan för Säters kommun, Kommunfullmäktige 2004, www.sater.se Naturinventering av några tätortsnära områden, Miljö- och byggnadsnämnden 1994 Miljövårdsplan för Säters kommun, Kommunfullmäktige 1992
• IT-strategi, Kommunfullmäktige 2005, www.sater.se
• Kommunalt handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande verksamhet
  i Säters kommun 2013-2014, Kommunfullmäktige 2013, www.sater.se
• Handlingsprogram för räddningstjänst i Falu, Borlänge, Säter och Gagnefs kommuner 2011-2014, www.sater.se
• Barnplan för Säters kommun, Kommunfullmäktige 2014, www.sater.se
• Jämställdhets- och mångfaldsplan för Säters kommun, Kommunfullmäktige 2016, www.sater.se
• Risk- och Sårbarhetsanalys 2014, www.sater.se
• Skyltprogram för Säters kommun – råd och anvisningar för skyltning i Säter, Kommunfullmäktige 2006
• Plan för social hållbarhet, 2016, www.sater.se
• Utvecklingsplan för Näringslivs- och Utvecklingsenhetens arbete åren 2011-2014, www.sater.se

Övrigt kommunalt underlagsmaterial

• Vision och mål för Säters kommun, Kommunfullmäktige 2004
• Va-utredning framtida Va-verksamhet, Sweco VIAK AB 2005

Övriga underlag

• Översvämningar ras och skred. Riskhantering i fysisk planering. Vägledning för Dalarnas län. Länsstyrelsen i Dalarna 2017-06-19.
• PM: Väsentligt samhällsintresse? Hantering av jordbruksmarken i den kommunala fysiska planeringen, Jordbruksverket, 2013, www.jordbruksverket.se
• Planeringsunderlag för jordbruksmark i tätortsnära lägen, Borlänge kommun, 2010.
• Farligt gods- riskhantering i fysisk planering, Länsstyrelsen Dalarnas län 2012, www.lansstyrelsen.se/dalarna
• Framtidens översvämningsrisker, SMHI 2006, www.smhi.se
• Varning av allmänheten vid dammbrott – En studie av behov och möjligheter kompletterad version 2011, Elforsk, www.elforsk.se
• Bygg ikapp, Boverket, www.boverket.se
• Så får vi Den Goda Staden, Trafikverket, Publikationsnr: 2010:108, www.hallbarastader.gov
• Läget på bostadsmarknaden i Dalarnas län 2015, Länsstyrelsen Dalarna,
• Biosfärområdet Älvlandskapet Nedre Dalälven, www.neda.se
• ÖP-resan, utvecklar dialogen om miljömålen. Boverket och Länsstyrelserna 2014, www.boverket.se
• Tågpendling i Dalarna. Förutsättningar och förslag till trafikupplägg, TFK och Region Dalarna 2008
• LIKA- en checklista för jämställs samhällsplanering, Länsstyrelsen 2013, www.lansstyrelsen.se/dalarna
• Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014-2016, Länsstyrelsen Dalarna, www.lansstyrelsen.se/dalarna Är Dalarna jämställt? Rapport 2014:04, Länsstyrelsen Dalarna, www.lansstyrelsen.se/dalarna
• Energi-och klimataspekter i översiktsplanering. Riktlinjer för hur Länsstyrelsen i Dalarnas län kommer att granska kommunala översiktsplaner, www.lansstyrelsen.se/dalarna
• Dalabanans intressenter 2011 respektive 2012; idéer för utveckling av stationsorter och goda exempel på stationsnära stadsutveckling, www.dalabanan.se
• Vägledning för kommunal VA-planering, rapport 2014:1, Havs- och vattenmyndigheten, www.havochvatten.se
• Geologi för kommunal planering, SGU 2015, www.sgu.se
• Förorenade områden i den fysiska planeringen, vägledning från Länsstyrelsen i Östergötland, www.lansstyrelsen.se/ostergotland Strategi för formellt skydd av skog i Dalarnas län, rapport 2006:02, www.lansstyrelsen.se/dalarna
• Elektroniska kommunikationer i planeringen, Boverket 2010, www.boverket.se
• Redovisning av riksintressen för totalförsvarets militära del enligt 3 kap. §9
• Miljöbalken i Dalarnas län, Försvarsmakten, www.forsvarsmakten.se

Minnesanteckningar från möten med arbetsgruppgruppen, styrgrupperna och referensgrupperna.

Skalenliga kartor

1. Utvecklingsförslag
2. Temakarta: Befintlig markanvändning
och detaljplanelagda områden
3. Temakarta: Kommunikationer
4. Temakarta: Service och näringsliv
5. Temakarta: Jordbruk
6. Temakarta: Fritid och rekreation
7. Temakarta: Kulturmiljövård
8. Temakarta: Naturvård
9. Temakarta: Strandskydd och topografi
10. Temakarta: Energi-och teknisk
försörjning
11. Temakarta: Hälsa och säkerhetnaturrisker
12. Temakarta: Hälsa och säkerhetmiljörisker

Resultat medborgardialog

13. Medborgardialog: synpunkter på hur olika platser upplevs
14. Medborgardialog: sammanställning av dagligt rörelsemönster
15. Medborgardialog: synpunkter på gång- och cykeltrafik
16. Medborgardialog: synpunkter på bebyggelse- och serviceutvecklingen
17. Medborgardialog: lantbrukarnas rörelsemönster
18. Medborgardialog: lantbrukarnas utvecklingsförslag
19. Medborgardialog: elevrådets upplevelser av platser
20. Medborgardialog: elevrådets utvecklingsförslag