Dagvattenstrategi – För en hållbar dagvattenhantering

För en hållbar dagvattenhantering.

Antagen av Kommunfullmäktige i Säter 2020-06-11.

1.1 Bakgrund

Det regn och smältvatten som avleds från byggnader, tomtmark, vägar och tätorternas övriga
hårdgjorda ytor kallas vanligen för dagvatten. Med dagvattnet följer föroreningar som till slut kan hamna i våra vattendrag. För att skydda våra vatten ställs allt hårdare krav.

Vid mycket nederbörd kan en större volym dagvatten genereras och det finns risk för att det kan orsaka skador genom exempelvis översvämning. Pågående klimatförändringar pekar mot att nederbörd framöver oftare kommer att komma i form av skyfall och därmed öka risken för översvämning. Parallellt med detta förtätar vi våra tätorter vilket ofta leder till att ytavrinningen och därmed dagvattenflödena ökar.

I takt med denna utveckling får dagvattenfrågan allt större uppmärksamhet och hanteringen av dagvatten har konstaterats ha stor betydelse för att säkerställa robusta och hållbara samhällen. För att inte dagvattnet ska orsaka skador på såväl kort sikt, genom exempelvis översvämning, som på lång sikt genom att sprida föroreningar, måste det hanteras på ett hållbart sätt.

Dagvatten är inte längre bara en ledningsnätsfråga utan en samhällsplaneringsfråga som kräver helhetssyn. För att uppnå en hållbar dagvattenhantering behöver bebyggelseplaneringen ta hänsyn till dessa nya förutsättningar och arbeta aktivt för att minska risken för skador och negativa effekter på bebyggelse och miljön. Dagvattenstrategins syfte är att möta dessa utmaningar.

Dagvattenfrågan ska samordnas i en tydlig process från tidiga planeringsskeden via genomförande till drift och underhåll där alla känner till sitt ansvar och sin roll.
I slutet av dokumentet återfinns en begreppslista.

1.1.1 Miljökvalitetsmål och Agenda 2030

Strukturerat miljöarbete sker såväl nationellt som globalt. Globalt finns Agenda 2030 som utgör en handlingsplan hållbarutveckling som antagits av FN. Arbetet med dagvattenfrågor i Säters kommun berör följande Agenda 2030 mål:

• Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla.
• Mål 11: Hållbara städer och samhällen Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.
• Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser*.
• Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.

I Sverige har regeringen beslutat om nationella miljömål som lyfter fram vad vi ska göra nationellt för att bidra till att genomföra den ekologiska dimensionen av Agenda 2030.

Dagvatten berörs framför allt i fem av Sveriges miljökvalitetsmål:

• Levande sjöar och vattendrag
• Giftfri miljö
• Ingen övergödning
• Grundvatten av god kvalitet
• God bebyggd miljö.

För att nå de globala målen och de nationella miljömålen behöver det ske en omställning av
samhället, både nationellt och globalt. Det krävs att de beslut som fattas såväl lokalt som globalt ska peka i riktning mot att begränsa klimatförändringar och bevara ekosystemens funktion. Dagvattenstrategin för Säters kommun arbetar med utgångspunkt i dessa mål.

1.2 Syfte och mål

Dagvattenstrategin ska underlätta kommunens arbete med att skapa en långsiktigt hållbar och
klimatanpassad dagvattenhantering. Detta betyder att miljömässiga, ekonomiska som sociala
behov ska tillgodoses. Strategin ska tydliggöra den gemensamma viljeinriktningen för
dagvattenhanteringen i kommunen och strategin fokuserar därför på ett antal övergripande
teman.

Strategin ska främst tillämpas för nya verksamheter och vid om- och tillbyggnad. I befintliga
miljöer ska en avvägning göras mellan problembilden hos utsläppet och kostnaden för möjliga åtgärder.

Dagvattenstrategin ska ge tydliga ramar för hur dagvattenfrågor ska hanteras i planering och
genomförande och ge en samsyn kring dagvattenhantering inom kommunen. Genom strategins formuleringar ska den kommunala organisationen ges bättre förutsättningar att planera och genomföra effektiva och långsiktigt robusta lösningar. Dagvattenstrategin ska vara ett stöd för att planera och utforma dagvattenhanteringen på ett driftsäkert och kostnadseffektivt sätt. Det är också ett mål att höja kunskapsnivån gällande dagvattenfrågor.
De strategier som kommunen tagit fram ska vara styrande för kommunens bebyggelseplanering och för arbetet med de allmänna anläggningarna. Dagvattenstrategin ska styra arbetet inom kommunen men ska även återspeglas i de krav som kommunen ställer på externa aktörer såsom fastighetsägare, exploatörer, konsulter och väghållare.

För att bli mer heltäckande kommer dagvattenstrategin att behöva fördjupas genom
komplettering med en rad stöddokument i form av riktlinjer, rutinbeskrivningar, checklistor och övriga handläggarstöd. Detta fördjupningsarbetet sker i efterkommande processer.

Arbetet ska bedrivas systematiskt och fokuserat enligt ett antal teman. Temana, som listas nedan, har ingen inbördes rangordning utan ska ses som en helhet:

• Framtidssäkra och minimera risker
• Skydda vattentäkter och övriga recipienter
• Dagvatten som resurs
• Samordnad dagvattenhantering och ökat engagemang

Till respektive tema har strategier formulerats. Även dessa ska ses utan rangordning och ska
tillämpas parallellt i alla skeden i samhällsbyggnadsprocessen.

Strategin gäller vid all om- och nybyggnation, samt för åtgärder i den befintliga miljön. Störst fokus ligger på nybyggnation eftersom det där finns större möjlighet att skapa bra lösningar med hänsyn till vattnets förutsättningar.

2.1 Framtidssäkra och minimera risker

Dagvattenhanteringen ska anpassas till ett förändrat klimat och utformas så att skada på
byggnader, anläggningar, miljö och människor minimeras.

Dagvattenhanteringens primära syfte är att på ett kontrollerat sätt samla upp och avleda (normal) nederbörd så att skador och olägenheter inte uppkommer. Förutsättningarna för
dagvattenhantering förändras. Pågående klimatförändringar pekar mot att nederbörd oftare
kommer att komma i form av skyfall och översvämningar väntas blir vanligare.

Bebyggelseplaneringen måste ta hänsyn till dessa förutsättningar och arbeta aktivt för att minska risken för skador. Att bygga ut de befintliga dagvattenledningarna för att kunna ta hand om den ökade dagvattenavrinningen är dyrt och tidskrävande. Vid stora regn kan ledningarna bli överbelastade med risk för översvämningar och skador. Dagvatten som leds via ledning leds också delvis till våra reningsverk, vilka då belastas ytterligare. Genom att planera långsiktigt kan dagvatten som inte är förorenat infiltreras eller fördröjas nära uppkomstkällan eller möjligen avledas på annat sätt, vilket gör att flödestoppar undviks och risken för översvämning i våra ledningsnät minimeras.

Dagvattenhanteringen ska anpassas till ett förändrat klimat och utformas så att skada på
byggnader, anläggningar och människor minimeras. Instängda områden ska undvikas och ytor för kontrollerad översvämning skapas. Exempelvis kan lågområden användas för kontrollerad översvämning och utvecklas till så kallade multifunktionella ytor. Dagvatten ska hanterats på det sätt som är mest lämplig på respektive plats med hänsyn till kunskap om översvämningsrisker.

2.1.1 Strategier

• Genom en klok fysisk planering skapas utrymme för dagvattnets avrinningsvägar.
  Höjdsättning av mark och byggnader ska göras med hänsyn till risken för översvämning
  och skyfall. Befintliga avrinningsvägar och ytor som kan nyttjas som tillfälliga
  översvämningsytor bevaras.
•  I tidigt skede av planering ska behov och möjlighet till att fördröja dagvatten utredas.
• I samband med ombyggnad av befintlig bebyggelse där arbetet inte föregås av

detaljplanearbete, ska behov och möjlighet till förbättrad dagvattenhantering beaktas i ett
tidigt skede.

Andra lösningar än avledning av dagvatten via ledning ska prioriteras. I första hand ska
dagvatten hanteras nära uppkomsten genom lokala dagvattenlösningar på kvartersmark
och allmän mark. Andelen genomsläppliga ytor ska maximeras och infiltration
eftersträvas. Detta gäller så länge lösningsförslaget inte äventyrar dricksvattenkvalitet i
kommunens vattentäkt.

Dagvattenanläggning ska vid ny- och ombyggnation dimensioneras utifrån rådande
branschstandard. Hänsyn ska tas till klimatförändringar och planerad framtida bebyggelse.

Arbeta systematiskt för bortkoppling av dagvatten från spillvattenledningar

2.2 Skydda vattentäkter och övriga recipienter

Dagvatten ska hanterats på det sätt som är mest lämpligt på respektive plats med hänsyn
till dagvattnets föroreningshalt och recipienternas känslighet.

Med det regn och smältvatten som avleds från byggnader, vägar och andra hårdgjorda ytor följer föroreningar som till slut hamnar i sjöar, vattendrag och grundvatten. Detta medför risk för att vattenkvaliteten påverkas negativt av miljöfarliga ämnen och näringsämnen. För att inte öka belastningen av dessa ämnen i våra vattentäkter och recipienter måste dagvatten därför hanteras på ett hållbart sätt.

Våra samhällen består idag ofta av stor andel hårdgjorda ytor, där dagvatten avrinner snabbt och föroreningsämnen spolas med. Genom att bygga med material som inte avger miljöfarliga ämnen, och att anpassa bebyggelsen så att dagvatten renas nära uppkomstkällan, kan vi minska belastningen av föroreningar till våra recipienter. EU har tagit fram ett ramdirektiv för vatten med syfte att skydda samtliga vattenförekomster i Europa. Med stöd i Miljöbalken finns miljökvalitetsnormer med krav på att uppnå en god vattenstatus. Detta ställer ytterligare krav på en hållbar dagvattenhantering.

I Säters kommun finns grundvattenförekomster som utgör dricksvattentäkt för kommunens
invånare. För att skydda detta livsmedel är det extra viktigt att säkra att föroreningar inte påverkar vattentäkterna. Dagvatten ska inte utan reningsåtgärd tillåtas infiltrera till grundvattenrecipienten.

Generellt är infiltration av dagvatten ett positivt tillskott till grundvattenbildningen och
vattentillgången i en vattenförekomst. I Säter är vattenmagasinen stora och vi har god tillgång på vatten i relation till kommunens behov av dricksvatten Påfyllning i dricksvattenmagasinen i Säter sker också genom andra processer än infiltration. Infiltrerande vatten anses därför inte nödvändigt för att säkerställa dricksvattentillgången.

Genom kommunen passerar rekommenderade transportleder för farligt gods. Dessa ligger delvis i nära anslutning till grundvattenförekomster som anses viktiga för vattenförsörjning. I dessa områden är det extra viktigt för kommunen att bevaka sina intressen avseende
dricksvattenförsörjning av god kvalité.

2.2.1 Strategier

• För markanvändning som kan medföra risk för att förorenat dagvatten väsentligt
  påverkar dricksvattentäkten eller andra föroreningskänsliga recipienter ska behovet av
  särskilda skyddsåtgärder utredas. Detta gäller främst för nya verksamheter och
  tillkommande utsläpp. Särskild vaksamhet ska gälla vid etablering eller förändring av t.ex. större vägar, parkeringar och områden med miljöfarlig verksamhet.
• I första hand ska åtgärder vidtas vid källan så att dagvattnet inte förorenas genom att
  exempelvis välja bort byggnadsmaterial och aktiviteter som avger miljöfarliga ämnen via
  dagvatten.
• Vid om eller nybyggnad av transportled för farligt gods ska kommunen bevaka sina
  intressen gällande dricksvattenkvalitet och vara en aktiv samrådspart till Trafikverket.
• Plats ska ges till dagvatten genom att höjdsättning av mark och byggnader görs med hänsyn till risken för översvämning och skyfall. Befintliga avrinningsvägar och ytor som kan nyttjas som tillfälliga översvämningsytor bevaras.
• I tidigt skede av planering ska behov och möjlighet till att fördröja dagvatten utredas.

2.3 Dagvatten som resurs

Dagvatten ska användas som en resurs för att skapa attraktiva stadsmiljöer där vattnet får
en självklar plats och är en del i samhällets kretslopp.

Ett ökat behov av trögare bortledning av dagvatten, sekundära avrinningsvägar och lokalt
omhändertagande i syfte att klimatsäkra bebyggelsen ger nya möjligheter för utveckling av
stadens gröna och blå strukturer.

Istället för att koppla dagvatten till ledningsnätet och därmed belasta reningsverk eller leda det orenat ut i sjöar och vattendrag kan dagvatten användas som resurs. Dagvatten som hanteras i genomtänkta öppna lösningar bidrar till vackra och rekreativa närmiljöer som samtidigt gynnar den biologiska mångfalden och skapar ekosystemtjänster.

2.3.1 Strategier

• Vid planering av gårdsmiljöer, villatomter, offentliga rum och allmänna platser ska
  dagvatten nyttjas som resurs för att skapa ekosystemtjänster och attraktiva miljöer för
  människa, flora och fauna. Dessa dagvattenlösningar ska även utformas så att de bidrar
  till rening och utjämning av dagvattenflödet.
• Dagvattnets möjlighet att nyttjas för bevattning av planteringar och träd i stadsmiljö samt
  som släckvattenresurs ska beaktas.
• Vid ny- och ombyggnad av kommunägda bostäder och andra anläggningar (exempelvis
  allmänna platser, såsom gång- och cykelvägar, vägar, parkeringsplatser, parker och
  lekplatser) ska kommunen föregå med gott exempel när det gäller hållbar
  dagvattenhantering och att använda dagvatten som en resurs.

2.4 Samordnad dagvattenhantering och ökat engagemang

Dagvattenfrågan ska samordnas i en tydlig process från tidiga planeringsskeden via
genomförande till drift och underhåll där alla berörda aktörer känner till sitt ansvar och
sin roll.

Det är viktigt att kommunen, i sina roller inom bland annat planering, projektering, markägande, VA, myndighet inom miljöområdet, naturvård, gata och park, samverkar med många andra aktörer i samhället för att uppnå en hållbar dagvattenhantering. Fastighetsägare,
verksamhetsutövare, väghållare och medborgare behöver veta hur de bidrar till en långsiktigt
hållbar dagvattensituation. För ett samordnat och välfungerande dagvattenarbete krävs kunskap om frågan och en känsla av ansvar hos alla berörda. En förutsättning för att
dagvattenhanteringen ska vara hållbar är att den uppfyller aktuella miljökrav och övriga
funktionskrav samt att dess investerings- och driftkostnader är proportionerliga med nyttan.
En stor del av de beslut och ansvar som påverkar dagvattenhanteringen ligger utanför
förvaltningens/kommunens räckvidd. Säters kommun ska arbeta med att implementera strategins ambitioner och informera om dagvattnets påverkan och möjligheter i våra bebyggda miljöer.

Genom information skapas förståelse och ansvarskänsla för vårt gemensamma vatten.

2.4.1 Strategier

• Kommunen ska kontinuerligt arbeta för att dagvattenfrågor bevakas i samverkan mellan
  kommunens berörda förvaltningar/enheter/avdelningar och övriga berörda.
• Fastighetsägare, verksamhetsutövare och väghållare ska tydligt informeras om sitt ansvar
  för en hållbar dagvattenhantering vid bygglov, markanvisning, exploateringsavtal,
  tillsynsärenden mm.
• Kommunen ska arbeta aktivt med att öka den allmänna kunskapen och engagemanget för
  en hållbar dagvattenhantering i kommunen.
• Kommunen ska verka för att synliggöra genomförda dagvattenåtgärder för att höja
  medborgarnas förståelse för dagvattnets del i samhällets kretslopp.

Det formella ansvaret för olika dagvattenfrågor delas mellan olika aktörer. Kommunen och VAhuvudmannen1 är en central aktör, men även privata fastighetsägare, verksamhetsutövare och väghållare har del i ansvaret. För effektiv hantering måste olika ansvarsområden samverka för att genomföra dagvattenstrategins intentioner.

För att uppnå detta behöver samarbetet med dagvattenfrågorna utvecklas och dagvattenarbetet ordnas på ett sådant sätt att ansvarsfördelningen är tydlig för alla berörda aktörer.

Inom kommunens organisation har Samhällsbyggnadsförvaltningens enheter ansvar för olika
frågor som hanteras av dagvattenstrategin.

3.1 Planenheten

Planenheten ansvarar för att dagvattenfrågan utreds och beaktas i tidiga skeden av
samhällsplaneringen, till exempel i detalj- och översiktsplaner. Hänsyn behöver tas till ett brett spektrum av förutsättningar som rör exempelvis såväl miljö- som klimatfrågor, men också geoteknik, hälsa och befintlig byggd miljö. För att dagvattenfrågan ska få en bra helhetslösning måste berörda aktörer involveras tidigt i planprocesserna.

3.2 Exploatering/ Fastighetsenheten/Säterbostäder AB

Dagvattenfrågan ska beaktas vid försäljning och avstyckning av mark. Finns detaljplan ska
planens intentioner följas. Saknas detaljplan, eller om detaljplanen inte utrett dagvatten i tillräcklig grad, kan nya utredningar behövas. I samråd med VA-huvudmannen och Miljö- och byggenheten diskuteras möjliga lösningar för omhändertagande av dagvatten.

3.3 Miljö- och byggenheten

3.3.1 Bygg

Miljö- och Byggenheten ansvarar för att dagvatten beaktas i bygglovsärenden och
förhandsbesked. Markanvändningen ska vara lämplig även ur ett dagvattenperspektiv. Där det finns detaljplan ska planens bestämmelser och intentioner följas upp. Dagvattenhanteringen ska beaktas i bygglovshandläggningen.

3.3.2 Miljö

Miljö- och byggenheten ansvarar också för prövning och tillsyn av dagvattenanläggningar och hantering av dagvatten vid miljöfarlig verksamhet. Även i övrigt ska enheten handlägga frågor om föroreningsinnehåll och vidare hantering av dagvatten enligt miljöbalken, samt vara bollplank gentemot kommunen i övrigt.

3.4 VA/renhållningsenheten

VA-huvudmannen ansvarar för kommunens Va-anläggningar. Upp till stora regn har VA-huvudmannen ansvar för att avleda dagvattnet från fastigheter i områden där
dagvattenhanteringen behöver lösas i ett större sammanhang (verksamhetsområden).

1 I Säters kommun ligger det kommunala huvudmannaskapet för VA på samhällsbyggnadsnämnden.

Utanför ett verksamhetsområde tillfaller ansvaret fastighetsägare, verksamhetsutövaren eller
samfälligheten. I ansvaret ingår att se till att det dagvatten som släpps ut inte orsakar skada på egendom eller miljön.

3.5 Gatuenheten

Gatuenheten ansvarar och är huvudman för den allmänna platsmarken där kommunen är
huvudman. I detta ingår planering och drift av gator, parker och annan allmän plats.
Huvudmannen för allmän platsmark har, på samma sätt som ägare till enskilda fastigheter, ansvar för avvattning av allmän platsmark.

Gatuenheten har ansvar för avledande och fördröjande funktioner, när den allmänna platsmarken är belägen inom verksamhetsområde. Gatuenheten ska i samverkan med
VA/renhållningsenheten vara delansvarig för gestaltning av dagvattenanläggningar som ingår i den allmänna dagvattenanläggningen och är belägen på allmän platsmark.

I de fall kommunen äger marken har Gatuenheten en viktig uppgift att säkerställa en hållbar
hantering av dagvatten i egenskap av exploatör. Om annan exploatör än kommunen ska nyttja
marken ska en hållbar dagvattenhantering regleras via avtal, exempelvis exploateringsavtal eller markanvisningsavtal.

3.6 Väghållare

Väghållaren (statlig, kommun eller enskild) ansvarar för avledning och eventuell rening av
dagvatten som uppkommer inom vägområdet. I områden där dagvattenavledningen behöver
lösas i ett större sammanhang (verksamhetsområden) erbjuds väghållaren en anslutning till det allmänna dagvatten-nätet.

3.7 Fastighetsägare

Fastighetsägare har ansvar för att hantera det dagvatten som uppstår inom den egna fastigheten.

Vid ny- och ombyggnation ska marken planeras och byggas för en väl fungerande
dagvattenhantering.

För en fastighet inom verksamhetsområde för dagvatten har fastighetsägaren ansvar för att
avvattna fastigheten fram till en anvisad förbindelsepunkt. Fastighetsägaren har ansvar för att
dagvattnet är kopplat till rätt ledning samt att anordningar på fastigheten inte har några brister.

Fastighetsägaren ansvarar även för att säkerställa att dagvattnet från fastigheten inte orsakar
översvämningsskador eller annan åverkan på närliggande fastigheter och övriga fastigheter
nedströms utsläppspunkterna. Detta gäller även vid extrema regn.

Beslutet att anta denna strategi innebär starten på ett långsiktigt och strukturerat arbete för en
hållbar dagvattenhantering i Säter.

För att bli mer heltäckande kommer dagvattenstrategin att behöva utvecklas och fördjupas.
Strategiarbetet bör därför följas av ett arbete med att ta fram förtydligande dokument som
beskriver hur dagvattenstrategin konkretiseras och implementeras genom de många stora och
små beslut som fattas dagligen i det vardagliga arbetet.

För det fortsatta arbetet med dagvattenfrågor bör en kommunövergripande arbetsgrupp etableras där dagvattenfrågor bevakas i samverkan mellan kommunens berörda
förvaltningar/enheter/avdelningar och övriga berörda.

Den arbetsgrupp som jobbar med dagvattenfrågan ska bedriva aktiv omvärldsbevakning för att hålla sig uppdaterad om hur lagstiftning och myndighetvägledning utvecklas inom
dagvattenområdet.

• Allmän VA-anläggning:  En va-anläggning över vilken en kommun har ett rättsligt bestämmande inflytande och som har ordnats och används för att uppfylla kommunens skyldigheter enligt lagen om allmänna vattentjänster.
• Avrinningsvägar: De vägar i som avrinnande vatten tar på väg mot recipient.
• Dagvatten: Vatten i form av nederbördsvatten, framträngande grundvatten och spolvatten som tillfälligt rinner eller lägger sig på markytan inom områden med sammanhållen bebyggelse. (I mark utanför bebyggda områden talar man om ytavrinning). (Sammanfattning av olika definitioner hämtade ur kapitel 5.1.1 i SOU 2017:42).
• Dagvattenanläggning: En dagvattenanläggning är en anordning för hantering av dagvatten. Det kan vara ledningar för avledning, men även anordningar med andra funktioner så som renande och fördröjande. Delarna kan vara underjordiska eller öppna och kan vara en kombination av olika anläggningsdelar.
• Ekosystemtjänster: Funktioner hos ekosystem som upprätthåller eller förbättrar människans välmående (Naturvårdsverket).
• Infiltration: Process när regn eller smältvatten tränger ner i mark eller i sprickor i berg.
• Instängda områden: Område varifrån dagvatten inte kan avledas på markytan med självfall.
• Multifunktionella ytor: Platser som utgör funktionella ytor i stadsmiljön när det inte regnar, så som parker, idrottsplatser och vattendrag osv men som kan nyttjas för att ta emot och fördröja kraftiga regn vid exempelvis skyfall.
• Recipient: Sjö, vattendrag, kustvatten eller grundvatten som är mottagare av dagvatten.
• VA-huvudman: Den som äger en allmän VA-anläggning. I Säters kommun innehar kommunen denna funktion.
• Vattenförekomst: Inom vattenförvaltningen har grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten delats in i enheter. Enheterna kallas vattenförekomster och indelningen har bland annat skett utifrån storlek.
• Verksamhetsområde för dagvatten: Det geografiska område inom vilket vattentjänst för dagvatten har ordnats eller ska ordnas genom en allmän VA-anläggning.
• Återkomsttid: Beskriver hur pass vanlig eller ovanlig en händelse är. Med återkomsttid menas att en specifik händelse i genomsnitt inträffar eller överträffas en gång under den angivna tidsperioden. Används för att beskriva hur ofta ett regn av en viss storlek statistiskt sett återkommer.

Regndefinitioner

• Mindre regn – är de första 10 mm, dvs frekvent ”vardagsregn” med låg intensitet och en återkomsttid på 1–2 år.
• Stora regn – regn med återkomsttid upp till 10–30 år som den allmänna dagvattenanläggningen dimensioneras för. Miniminivåer beror på bebyggelsetyp, enligt gällande branschriktlinjer.
• Extrema regn – regn större än stora regn med återkomsttid upp till minst 100 år och som ofta kallas skyfall i folkmun. De innebär stora regnmängder som kan orsaka översvämningar.
• Katastrofala regn – mycket stora regn med återkomsttid utöver ett extremt regn. Konsekvenser som uppstår vid katastrofala regn kan även uppstå vid stora och extrema regn, till följda av bebyggelsens och infrastrukturens utformning.