Föreskrifter om avfallshantering

För kommunens avfallshantering gäller:

• Miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2011:927)
• regleringar om avfallshantering i förordningar utfärdade med stöd avmiljöbalken
• övriga författningar angående hantering av avfall, exempelvisarbetsmiljölagstiftning.

Vid sidan av nationella författningar och föreskrifter om avfallshantering gäller dessa kommunala föreskrifter.

Bemyndigande

1. § Föreskrifterna är antagna med stöd av 15 kap. 38, 39 och 41 §§ Miljöbalken (1998:808) och 74-75 §§ avfallsförordningen (2011:927).

2. § Kommunfullmäktige har via beslut (KF 2015-04-13) gett uppdraget för insamlingen och behandlingen av hushållsavfallet i kommunen till Samhällsbyggnadsnämndens enhet VA- och renhållning. (Fortsättningsvis benämnt SBN).

3. § För tillsyn av avfallshanteringen enligt dessa föreskrifter ansvarar Miljö- och Byggnämnden. (Fortsättningsvis benämnt MBN).

Definitioner

4. § Termer och begrepp som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i 15 kap.
Miljöbalken och avfallsförordningen.

För definitioner av olika avfallsslag se bilaga 1.

5 § SBN ansvarar för att hämtning sker vid fastighetsgräns, gemensamt hämtställe, annan
överenskommen plats eller av MBN anvisad plats.

6 § Avgift för avfallshantering tas ut i enlighet med gällande renhållningstaxa. Avgift för tillsyn tas ut enligt taxa med stöd av miljöbalken.

7 § Avfallsbehållare anskaffas och ägs av SBN om inte annat anges i föreskrifterna.

8 § Kommunfullmäktige ger uppdrag till SBN respektive MBN att utfärda råd och rekommendationer rörande:

A. Sorteringsguide (baserad på sorteringsanvisningar i bilaga 1) (SBN)

B. Avfall från små avloppsanordningar (SBN och MBN i samverkan)

C. Placering kärl, avfallsutrymmen och transportvägar (SBN)

D. Handläggning av ärenden kopplat till föreskrifterna (SBN och MBN i samverkan)

E. Guider för eget omhändertagande (MBN)

9 § Fastighetsinnehavaren ska säkerställa möjligheter att sortera ut och hålla åtskilda de avfallsfraktioner som enligt dessa föreskrifter ska överlämnas till SBN för borttransport. Borttransport ska ske så ofta att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår.

10 § Ansvarig gentemot SBN gällande abonnemang och avgifter är alltid fastighetsinnehavaren.

11 § Fastighetsinnehavare till fastighet där hushållsavfall generellt kan anses uppkomma, ska ha ett abonnemang. Fastighetsinnehavare är skyldig att anmäla abonnemang till SBN. Om en fastighet har flera innehavare ska dessa inom sig utse en huvudman som ansvarar för fastighetens renhållningsfrågor. SBN har annars rätt att utse huvudman.

Om en fastighet består av flera geografiskt skilda platser där hushållsavfall generellt kan anses uppkomma ska abonnemang finnas för varje sådan plats.

Ändring av ägandeförhållanden för fastighet som påverkar abonnemanget, avfallshanteringen eller annan ändring som berör abonnemang eller avfallshantering ska snarast meddelas SBN.

12 § Fastighetsinnehavare är skyldig att säkerställa att;

Sortering och information

a) Den eller de som bor i eller är verksam på fastigheten i erforderlig omfattning informeras om gällande föreskrifter och regler för avfallshantering.

b) Hushållsavfall sorteras enligt sorteringsanvisningar i bilaga 1, emballeras så att skada eller annan olägenhet inte uppkommer och lämnas till SBN eller annan ansvarig (exempelvis apotek, FTI, Elkretsen) på anvisat sätt om inte annat sägs i dessa föreskrifter.

Rengöring och tillsyn

c) Såväl behållare som inom fastigheten förekommande anläggningar, anordningar och
utrymmen för avfallshantering sköts så att kraven på god arbetsmiljö uppfylls och risken för olycksfall minimeras.

d) Behållare samt anläggning och anordning rengörs för att förebygga olägenhet såsom lukt och skadedjur.

Åtgärder inför hämtning

e) SBN och entreprenören har tillträde till de utrymmen i fastigheten där arbetet ska utföras.
Nycklar, portkoder och dylikt som endast ger tillträde till avfallsutrymme ska vid begäran om
hämtning lämnas till SBN.

Hämtnings- och transportvägar

f) Transport- och dragväg fram till behållarens hämtnings- och tömningsplats hålls i
lättframkomligt skick för de hämtningsfordon som normalt används i hämtningsområdet.
Transportvägen ska röjas från snö och hållas halkfri. Det är SBN som avgör när detta uppfyllts.

g) Väg och tomtmark som nyttjas vid hämtning dimensioneras och hålls i sådant skick att de är farbara för hämtningsfordon under av SBN planerad hämtningstid.

13 § Om kraven i dessa föreskrifter inte uppfylls har SBN rätt att inte utföra ordinarie hämtning/tömning. Om fastighetsägaren inte åtgärdar bristerna, eller det finns risk att olägenhet för människors hälsa och miljön uppstår, har SBN rätt att hämta avfallet mot en extra avgift för fastighetsinnehavaren enligt taxa.

SBN har rätt att i behållare utföra kvalitetskontroll av sortering och emballering.

14 § Samfällighet kan iträda sig fastighetsinnehavarens ansvar om beslut dokumenterat i föreningens stadgar medger detta.

¹ Fastighetsinnehavare enligt Fastighetstaxeringslagen 1 kap. 5 §. Med fastighetsinnehavare likställs i dessa föreskrifter nyttjanderättshavare.

Hämtningsområden

15 § Kommunen är inte indelad i hämtningsområden.

Hämtningsintervall

16 § Hämtning utförs, i den ordning som SBN bestämmer.

17 § Matavfall hämtas minst en gång varannan vecka. Restavfall hämtas minst en gång var fjärde vecka.

Från permanentbostäder och verksamheter hämtas avfallet året om. För fritidshus är hämtningsperioden 1 maj till och med 30 september.

Hämtning utöver vad som anges i föreskrifterna utförs mot avgift enligt taxa.

Avfallsbehållare

18 § Avfallsbehållare får inte fyllas mer än att den lätt kan tillslutas och den får inte blir så tung att det blir uppenbart svårt att flytta den. Behållaren bör vara fri från snö och is vid hämtningstillfället.

19 § Behållare ska vara uppställda så att hantering med den utrustning som används i kommunens insamlingssystem kan ske och att hämtning underlättas. Kärl ska placeras och vändas så att de kan hämtas med sidlastande fordon där sådant används och baklastande fordon där sådant används.

20 § Behållare som anskaffas och ägs av fastighetsägare ska vara anpassade till aktuellt
hämtningssystem. Behållarens placering och utformning ska godkännas av SBN.

21 § Kompostering eller eldning av trädgårdsavfall på den egna fastigheten är tillåten i hela kommunen under förutsättning att det kan ske utan olägenhet för omgivningen och det i övrigt inte strider mot författning eller eldningsförbud.

22 § Fastighetsinnehavare ansvarar för avloppsanordningens och fettavskiljarens anskaffning,
skötsel och underhåll. Tömning ska ske så ofta att god funktion upprätthålls samt att olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppkommer.

Fastighetsinnehavaren är skyldig att vidta erforderliga åtgärder för att skydda sin anordning från skador vid tömning.

Anordningen ska vara tillsluten på ett barnsäkert sätt och försedd med de säkerhetsanordningar som behövs med hänsyn till anordningens beskaffenhet och belägenhet.

23 § Avstånd mellan uppställningsplats för slambil och anslutningspunkt för tömning får vid nyanläggning inte överstiga 10 meter, såvida inte särskilda skäl föreligger.
Höjdskillnaden mellan fordonets uppställningsplats och botten på anordningen ska vara mindre än 6 meter.

24 § Anordningar ska vara lätt tillgängliga för tömning enligt av SBN lämnade anvisningar i råd och rekommendationer.

Lock eller manlucka får inte vara övertäckt eller fastfruset när tömning ska ske.

Lock eller manlucka som lyfts manuellt får väga högst 15 kilogram. Om brunnen eller tanken öppnas genom att locket kan dras åt sidan får locket väga högst 35 kilogram. Viktbegränsningarna gäller om inte särskilda skäl föreligger.

Instruktioner som behövs i samband med tömning ska tillhandahållas av fastighetsinnehavaren.

Slamavskiljare och sluten tank

25 § Tömning av slam från slamavskiljare med ansluten WC ska ske minst en gång per år om inte annat anges i gällande tillstånd för anordningen.

Tömning av slam från slamavskiljare för bad-, disk- och tvättvatten (BDT) ska ske minst vart annat år om inte annat anges i gällande tillstånd för anordningen.

SBN har rätt att lämna kvar vattenfasen i slamavskiljaren efter verkställd slamtömning.
26 § Tömning av sluten tank ska ske minst vart tredje år om inte annat anges i gällande tillstånd för anordningen.

27 § Om anordningen tas ur bruk ska sluttömning ske. Sluttömning ska beställas av fastighetsinnehavaren.

Minireningsverk

28 § Slam från minireningsverk ska tömmas enligt intervall som föreskrivits i gällande tillstånd för anordningen.

Instruktioner som behövs i samband med tömning ska tillhandahållas av fastighetsinnehavaren.

Tömning ska ske genom SBN:s försorg om inte annat anges i gällande tillstånd för anordningen.

Fosforfällor

29 § Filter- och fällningsmaterial från fosforfällor och andra jämförbara filter ska hämtas enligt intervall som föreskrivits i gällande tillstånd för anordningen.

Anordningen ska placeras så att den är tillgänglig för hämtning.

Hämtning ska ske genom SBN:s försorg om inte annat anges i gällande tillstånd för anordningen.

Instruktioner som behövs i samband med hämtning ska tillhandahållas av fastighetsinnehavaren.

Fettavskiljare

30 § Livsmedelsverksamheter som hanterar fett ska ha en typgodkänd fettavskiljare dimensionerad efter mängden fett som uppkommer.

Fastighetsinnehavaren ansvarar för anordningens anskaffning, skötsel och underhåll och att den töms så att avsedd funktion upprätthålls.

Fett från fettavskiljare ska tömmas så ofta god funktion upprätthålls och att olägenhet för allmän VA-anläggning samt människors hälsa och miljö inte uppkommer.

31 § För latrin får endast behållare som godkänts av SBN användas. Latrinbehållare tillhandahålls av SBN mot särskild avgift.

Latrinkärl lämnas på anvisad plats på kommunens återvinningscentral.

Latrinbehållare ska vid avlämning vara försluten och rengjord på utsidan.

Hushållsavfall

32 § Hushållsavfall från verksamheter ska hållas skilt från annat avfall från verksamheten. För hushållsavfall från verksamheter gäller dessa föreskrifter

Annat avfall än hushållsavfall

33 § Den som bedriver en yrkesmässig verksamhet som ger upphov till annat avfall än hushållsavfall ska på begäran lämna de uppgifter till MBN i fråga om avfallets art, sammansättning, mängd och hantering av avfallet.

Generella regler

34 § Ändring av abonnemang hanteras av SBN. Begäran om ändring av abonnemang ska gälla fastighetsinnehavare och inkomma till SBN senast en månad innan avsedd start.

Om begäran om ändring avviker från angivna förutsättningar hänvisas kunden till att istället lämna in en anmälan eller ansökan till MBN.

SBN förbehålls rätten att vid behov ändra kundens abonnemang för att passa hämtning, avfallsmängd eller utsorteringsgrad.

Dela kärl för rest- och matavfall

35 § Två fastighetsinnehavare kan få dela kärl. För delade kärl krävs att parterna är överens, att bostadshusen är närbelägna, att avfallet ryms i ordinarie kärl för villahushåll/fritidshus, samt att parterna har samma typ av hämtningsabonnemang. Anmälan görs till SBN.

Gemensamma hämtställen för rest- och matavfall

36 § Fastighetsinnehavare kan efter SBN:s godkännande få rätt att ersätta kärlhämtning vid
fastighetsgräns med ett gemensamt hämtställe. Förutsättningarna är att samtliga fastighetsinnehavare är överens om detta. För att erhålla gemensamt hämtställe krävs ett skriftligt meddelande till SBN som redovisar områdets avgränsning, vilka fastigheter som
berörs samt intyg om att parterna är överens. Förutsättningarna för det gemensamma hämtstället regleras enligt avtal.

Uppehåll i hämtning rest- och matavfall

37 § Uppehåll i hämtning kan begäras om fastigheten inte kommer att nyttjas under en sammanhängande tid av minst fyra månader för permanentbostäder och minst hela hämtningssäsongen för fritidshus. Anmälan görs till SBN.

Uppehåll gäller upp till tre år.

Skyldighet att betala grundavgift kvarstår.

Generella regler

38 § Dispenser från föreskrifter kräver anmälan eller ansökan till MBN. Anmälan eller ansökan om dispens ska vara skriftlig och gälla fastighetsinnehavare och inkomma till MBN senast en månad innan avsedd start.

Beviljande av dispens kräver att ingen olägenhet uppkommer för människors hälsa eller miljön samt att det finns särskilda skäl för dispens.

Vid förfarande hos fastighetsinnehavare som avviker från beslutad dispens kan MBN upphäva meddelat beslut.

Eget omhändertagande

39 § Matavfall får efter anmälan komposteras på den  egna fastigheten om det kan ske utan olägenhet för människors hälsa och miljö. Komposten ska utföras enligt av SBN lämnade anvisningar i råd och rekommendationer. Kompostjorden ska kunna nyttiggöras på fastigheten. Anmälan görs till MBN.

40 § Latrinavfall får efter anmälan komposteras på den egna fastigheten om det kan ske utan olägenhet för människors hälsa och miljö. Anmälan görs till MBN.

41 § Avfall från små avloppsanordningar får efter ansökan omhändertas på den egna fastigheten om det kan ske utan olägenhet för människors hälsa och miljö. Anmälan görs till MBN.

42 § Dispens från förbudet enligt 15 kap. 24 § 1 st. miljöbalken att själv hantera allt avfall kan efter ansökan medges om det finns särskilda skäl och fastighetsinnehavaren kan hantera avfallet på fastigheten på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. Ansökan görs till MBN.

Dispens gäller upp till tre år.

Förlängt tömningsintervall slam

43 § Förlängt tömningsintervall för slam från små avloppsanordningar kan medges om belastningen är låg och slamavskiljaren är dimensionerad för detta och har en god funktion och det kan ske utan olägenhet för människors hälsa och miljö. Ansökan görs till MBN.

Tömningsintervall på dubbel tid mot ordinarie hämtningsintervall enligt föreskrifterna kan beviljas.

Förlängt tömningsintervall gäller upp till tio år.

Uppehåll i hämtning slam

44 § Uppehåll i hämtning kan medges om fastigheten inte kommer att nyttjas under en sammanhängande tid av minst ett år. Ansökan görs till MBN.

Slamtömning måste ske innan uppehåll inleds.

Uppehåll gäller upp till tre år.

45 § SBN har rätt att i samråd med MBN bedriva utvecklingsarbete för att uppfylla avfallsplanens intentioner vad gäller minskning av avfallsmängder och minskad miljöpåverkan.

Sortering ska ske enligt denna bilaga, aktuell sorteringsguide dalaavfall.se samt anvisningar på återvinningscentral. Tänk på att det som du tänker kasta kanske kan vara till glädje för någon annan. Lämna gärna till återbruk.

Avfallsslag: Restavfall
Hantering: Restavfall är hushållsavfall som inte är en förpackning, eller ingår i någon annan fraktion nedan, men som är brännbart och tillräckligt litet för att rymmas i soppåsen. Restavfall läggs i soppåse i kärlet för restavfall.

Varm aska, slagg, frätande ämnen eller ämnen som kan förorsaka antändning får inte läggas i kärl eller säck. Detsamma gäller jord, sten eller dylikt.

Avfallsslag: Matavfall
Hantering: Matavfall är matrester eller mat som har blivit förstörd och otjänlig som
föda. Matavfall är även bl.a. skal från frukt och grönsaker, kaffesump,
köttrester, fiskrens, ben från kött, fisk och fågel. Matavfall läggs i
papperspåsen och sedan i kärlet för matavfall.

Avfallsslag: Grovavfall
Hantering: Grovavfall är avfall som kan förekomma i ett hushåll men exempelvis är för stort eller tungt för att läggas i soppåsen. Grovavfall lämnas på återvinningscentral. På återvinningscentralen ska grovavfallet sorteras och lämnas enligt instruktion på plats.

Exempel på grovavfall är:

• möbler och mattor
• barnvagnar
•  pulkor och skidor
• gräsklippare och trädgårdsslangar
• isolering, porslin och keramik
• trädgårdsavfall som löv, ris- , ogräs, jord.

Avfallsslag: Farligt avfall
Hantering: Farligt avfall är sådant avfall som potentiellt utgör en risk för hälsa eller miljön genom att, i sig självt eller i kontakt med luft eller vatten, bära egenskaper såsom att vara frätande, toxiskt, radioaktivt, brandfarligt, explosivt eller liknande.

Farligt avfall är exempelvis kemiska produkter, färgrester, lösningsmedel, batterier och avfall som innehåller kvicksilver. Farligt avfall lämnas på återvinningscentral.

Avfallsslag: Producentansvarsmaterial
Hantering: Producentansvarsmaterial är exempelvis, batterier, bilar, däck, elektriska produkter, förpackningar, returpapper, läkemedel och radioaktiva produkter. Material som lyder under producentansvar sorteras och lämnas enligt producenternas och kommunens anvisningar (se övriga rader denna bilaga).

Avfallsslag: Förpacknings- och tidningsmaterial
Hantering: Förpackningar och tidningar ska lämnas i de insamlingssystem som
tillhandahålls av kommunen eller producenterna (återvinningsstationer).

Avfallsslag: Läkemedel
Hantering: Kasserade läkemedel ska lämnas till apotek.

Avfallsslag: El- och elektronikavfall
Hantering: El- och elektronikavfall är vitvaror, ljuskällor, sladdar och andra elektriska produkter, som drivs av el, batterier eller solceller. El- och elektronikavfall lämnas på återvinningscentral, på särskilda inlämningsplatser eller hos återförsäljare.

Avfallsslag: Fettavfall
Hantering: Fett och frityr- eller matolja får inte spolas ned i avloppet utan ska
lämnas enligt SBN:s anvisningar.

Avfallsslag: Animaliska biprodukter (ABP)
Hantering: För animaliska biprodukter hänvisas till Jordbruksverkets regelverk. Med animaliska biprodukter menas material från djurriket som inte är livsmedel och som ännu inte har bearbetats eller behandlats för att bli livsmedelsprodukter. T.ex. döda djur och biprodukter från slaktade djur.

Är du ägare till en fastighet med enskild avloppsanläggning måste du ha ett abonnemang för avfallet från anläggningen. Regler för förlängt hämtningsintervall, eget omhändertagande och uppehåll i hämtning framgår av föreskrifterna.

Förutsättningar för eget omhändertagande framgår av föreskrifterna. Eventuellt särskilt förtydligande framgår i dessa råd och rekommendationer.

Transportväg för slamtömningsfordon ska uppfylla samma krav som för övriga renhållningsfordon, se råd och rekommendationer placering av kärl, avfallsutrymmen och transportvägar. Avståndet mellan slamavskiljare/tank och transportväg bör inte vara längre än 10 m. Vid längre avstånd kan extra avgift tillkomma. Alternativt kan ombyggnad av väg, anläggning eller komplettering med sugledning ske.

Vid fast sugledning bör slamsugningskoppling mot slamfordon och slamanläggning vara placerad minst 25 cm över mark (3,4). Den senare bör vara max 1 meter från slamanläggning. Den fasta sugledningen bör vara max 60 meter lång (2).

Påfrestningarna är mycket stora vid slamsugning eftersom sugslangen kastar när det kommer med luft vid slamsugningen. Förankringen i mark måste vara mycket god.

Botten på anläggningen ska inte ligga lägre än 6 meter under tömningsfordonets uppställningsplats. Gångvägen mellan fordonets angöringsplats och slamavskiljare/tank ska vara fri från hinder som staket, murar, planteringar och annat. Gångvägen ska vara lättframkomlig enligt samma krav som gångväg för avfallshämtning vad gäller snöröjning och sandning.

Slamavskiljare/tank ska vara utformad så den är lätt att tömma. Det ska inte behövas speciella verktyg eller redskap för att kunna komma åt att utföra tömningen.

Locket får inte vara övertäckt vid tömning. Det ska vara markerat med ex pinne eller flagga samt vara lätt åtkomligt. Locket ska lätt kunna öppnas av en person och vikten får vara max 15 kg. Vid tyngre lock uttas extra avgift.

Tänk på att säkra locket så att människor eller djur inte ramlar ner i brunnen, se Boverkets handbok ”Barnsäkra brunnar” på Boverkets webbplats.

I trekammarbrunnar ska slammet samlas i första kammaren. Finns slam i övriga kammare behöver avskiljaren tömmas oftare.

Endast latrinbehållare som tillhandahålls av VA- och renhållningsenheten ska användas.
Latrinbehållare är av engångstyp och får ej fyllas till mer än 4/5 av sin volym och väga max 15 kg.

Latrinbehållare ska förslutas av fastighetsinnehavare/nyttjanderättshavare.
Eget omhändertagande av latrin, t.ex. kompostering, får efter ansökan hos miljö- och byggenheten ske på den egna fastigheten under förutsättning att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Krav för kompostering av latrin är att komposten har en tät botten och tätt lock och att komposten lagras minst sex månader innan behållaren töms.

Fosforfällan är en del av en enskild avloppsanläggning. Uttjänt filtermaterial från fällan räknas som hushållsavfall om anläggningen betjänar mindre än 5 hushåll och filtermaterialet har en utbytestid under 5 år. Annars är det ett verksamhetsavfall.

Filtermaterial från fosforfällor och andra jämförbara filter ska hämtas i enlighet med det tillstånd som getts av kommunens tillsynsmyndighet för enskilda avloppsanläggningar och ska följa leverantörens anvisningar.

Filtermaterialet ska vara förpackat och tillgängligt på ett sådant sätt att hämtning kan utföras.
Eventuella instruktioner som behövs i samband med hämtning ska tillhandahållas av
fastighetsinnehavaren.

För hämtning eller tömning av filtermaterial i säck ska utrymme för tömning/hämtning med kranfordon finnas. Avstånd mellan kranfordonets angöringsplats och fosforfälla får vara högst 10 meter om filterkassett/storsäck om 500 kg används och högst fem meter om filterkassett/storsäck om 1 000 kg används. Den fria höjden ska vara minst sju meter över kranfordonet och mellan kranfordonets angöringsplats och fosforfällan.

Anläggningar med filter i lösvikt och som tillkommit innan dessa föreskrifter trätt i kraft är undantagna från kravet att filtermaterialet ska vara förpackat.

Filtermaterial i lösvikt ska vara sugbart, eventuellt efter vattentillförsel. För bestämmelserna om avstånd mellan slamsugningsfordonets angöringsplats och slambrunn eller motsvarande, samt sughöjd, hänvisas till avsnittet som gäller annan slamsugning.

Efter hämtning av uttjänt filtermaterial ska nytt filtermaterial snarast tillföras anläggningen genom fastighetsinnehavarens försorg.

Vid hantering av filtermaterialet krävs skyddsutrustning i form av skyddshandskar och
skyddsglasögon.

Eget omhändertagande av uttjänt fosforbindande material får efter ansökan hos miljö- och
byggenheten ske på den egna fastigheten under förutsättning att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Krav för eget omhändertagande är redovisning av vad fastighetsinnehavaren avser att göra med materialet. Filtermaterialet kan återanvändas på fastighetsinnehavarens åkermark, kompost eller som anläggningsjord.

Förlängt intervall mellan tömning/byte av filtermaterial får efter ansökan ske under förutsättning att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Dispens kan beviljas om regelbunden mätning av pH-värdet i fosforfällan redovisas, med pH-värden som ska vara minst 9. Kontroller av pH ska vara jämnt fördelade över året (varje kvartal) och två år bakåt.

Fastighetsinnehavaren ansvarar för anläggningens skötsel och underhåll, samt för att ev.
förberedelser inför slamtömning utförs enligt leverantörens anvisningar.

Vid installation av minireningsverk ansvarar fastighetsinnehavaren/nyttjanderättshavaren för att lämna tömningsinstruktioner gällande anläggningen till VA- och renhållningsenheten. Innan installation ska fastighetsinnehavaren försäkra sig om att det är möjligt att tömma minireningsverket genom VA- och renhållningsenhetens försorg.

Minireningsverk ska slamtömmas i enlighet med det tillstånd som getts av kommunens
tillsynsmyndighet för enskilda avloppsanläggningar och ska följa leverantörens anvisningar.

Minireningsverk ska vara lätt tillgängliga för tömning. Lock eller manlucka ska kunna öppnas av en person och får inte vara övertäckt när tömning ska ske. Det ska vara tydligt markerat på anläggningen var slamtömning ska ske, och tydliga slamtömningsinstruktioner ska finnas tillgängliga i direkt anslutning till anläggningen. Om man ska tömma till en viss nivå i anläggningen ska denna nivå vara tydligt markerad. Fastighetsägaren är skyldig att vidta omfattande åtgärder för att skydda sin anläggning från skador vid tömning med slambil.

Den som installerar fettavskiljare är skyldig att teckna abonnemang med normalt tömningsintervall. Tömningsintervall är satt enligt europeisk standard SS-EN 1825-1 och -2. För vissa säsongsbetonade verksamheter gäller tömningsintervallet under säsong. Fettavskiljaren ska tömmas i enlighet med tillhörande instruktion och så att god funktions upprätthålls. Efter tömning ska avskiljaren återfyllas med vatten.

Spillvatten från storkök, restauranger, konditorier, livsmedelsaffärer, gatukök, charkuterier m.fl. ska genomgå avskiljning i fettavskiljare.

För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 § Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan.

I Föreskrifter 2016-06-13 ges samhällsbyggnadsnämnden ansvaret för att utverka råd och
rekommendationer för placering kärl, avfallsutrymmen och transportvägar. Följande ska revideras utifrån gällande lagstiftning.

Gäller för Säters kommun fr o m 2016-07-01.

Inledning

Råd för avfallsutrymmen, gång- och transportvägar samt körvägar, gäller för hämtning av alla avfallstyper och förtydligar gällande renhållningsföreskrifter med avseende på tillgänglighet och arbetsmiljö.

För mer övergripande tekniska krav på avfallsutrymmen och transportvägar hänvisas till Boverkets byggregler, BBR och Arbetsmiljöregler som finns på av.se.

Se även Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi 2012:02.

Gällande arbetsmiljölagstiftning för renhållarens hämtningspersonal kan medföra begränsningar i vilken kärlstorlek som får användas och vilket avstånd mellan behållarplats och angöringsplats för hämtningsfordon som kan godtas.

Bestämmelser om brandskydd ska följas vid utformning och placering av avfallsutrymmen.
Transporter och användning av hjälpmedel ska kunna ske riskfritt (BFS 2002:19, 3:33)

Allmänt

Sortiment (storlek och typ) av behållare fastställs av VA- och renhållningsenheten och framgår av renhållningstaxa.

Behållare för uppsamling av avfall ska vara uppställd så att hämtning underlättas.

Generellt gäller att utrymmet ska vara tillgängligt för renhållningspersonal alla arbetsdagar kl. 06.00–20.00. I avfallsutrymmet får inte förvaras föremål som hindrar eller försvårar hantering av avfallsbehållare eller säckar. Utrymmet för avfallsbehållare ska vara så tilltaget att eventuella ökningar i uppkomna avfallsvolymer inte orsakar åtkomstproblem eller problem att hantera de behållare som finns. Fastighetsinnehavare är skyldig att se till att abonnemanget är så dimensionerat att behållarna inte blir överfulla.

I de fall avfallsbehållare/avfallsutrymmet blockeras eller det på annat sätt uppstår åtkomstproblem, hämtas inte avfallet. Fastighetsägare eller nyttjanderättshavare kan efter städning/röjning begära extra hämtning mot avgift.

Vid ny- och ombyggnad ska avfallsutrymme placeras och utformas så att hämtning underlättas och en god och säker arbetsmiljö uppnås. För nybyggnad och ombyggnad av avfallsutrymmen krävs bygglov och/eller anmälan till miljö- och byggenheten. Detta gäller även uppställning av containrar, bygge av skärmtak för sopkärl etc. Sopkärl bör inte placeras närmare än 4 m från byggnad ur brandskyddssynpunkt.

Innehavare av fastighet som ligger avsides i förhållande till hämtningsfordonets körväg eller som saknar väg- eller broförbindelse ska lösa sin renhållning genom samråd med VA- och
renhållningsenheten.

Avfallet ska sorteras samt vara väl emballerat i för avfallsslaget godkänt material.

Villahushåll

Kärl ska på hämtningsdagen placeras vid fastighetsgräns och på så sätt att hämtning underlättas. I tätbebyggda områden där renhållningsfordonet inte kan komma fram till fastighetsgränsen räknas den yttre gemensamma fastighetsföreningens (eller liknande) gräns som fastighetsgräns. Det kan innebära att kärl placeras på motsatt sida av vägen.

Kärl får inte placeras så att trafik och snöröjning på gångbana/väg/körbana hindras.

Avståndet från körbanan får vara max 1,6 m med fritt utrymme om ca 0,5 m runt behållare. Behållare ska vara placerade i gatunivå. Vintertid ska uppställningsplats för behållare som ska tömmas vara snöröjd. Högt placerad behållare (exempelvis i snödriva) eller behållare placerad lågt (exempelvis i dike) kan inte tömmas.

Flerbostadshus och verksamheter

Fastighetsägare som avser att placera kärl utomhus där allmänheten har insyn bör samråda med kommunens bygglovsmyndighet om placering och utformning.

För avfallsutrymmen i flerbostadshus och verksamheter samt fristående sophus gäller att alla ytor ska vara lätta att rengöra. Det bör även finnas möjlighet att rengöra behållarna vid behov.

Dörr till avfallsutrymme ska gå att öppna även från insidan och vara försedd med fast monterad godkänd uppställningsanordning så att den kan ställas i öppet läge vid hämtning av avfall (ej lösa kilar, krokar och dylikt).

Nyckel till avfallsutrymmet får inte passa till andra lås i fastigheten.

Tabell 1. Specificerade krav för god arbetsmiljö i avfallsutrymmen

• God belysning: Minst 100 lux
• God ventilation: Minst 5 l/s per m2
• Dörr, fri bredd: (karmdragmått) 1,1 m
• Dörr, fri höjd: (karmdragmått) 2,0 m
• Fri takhöjd: 2,1 m
• Trösklar :Max 2 cm för säckkärra, 0 cm för kärl med hjul

Som hjälp vid planering/utformning av avfallsutrymme finns tabell 2. Den anger den golvyta som plastkärl av olika volymer behöver. För att kunna göra en fullständig bedömning av erforderlig yta, krävs också en bedömning av den förväntade volymen avfall av olika fraktioner.

Tabell 2. Ytmått som krävs för enskilda avfallskärl

• Volym i liter: 140, 19,0 240, 370, 660
• Bredd i cm: 50, 60, 60, 80, 130
• Djup i cm: 60, 75, 75, 9,0 90

Utrymme och placering av djupbehållare

Djupbehållaren måste vara placerad så att bilen kan komma åt denna utan att behöva lyfta
behållaren/påsen över parkerade bilar eller byggnationer. Vi rekommenderar att behållare för
matavfall inte är större än 2 m3 eftersom den då kan bli för tung för kranen att lyfta. Brännbart avfall är dock inte lika tungt som matavfall. Behållaren ska vara utrustad med låsning som öppnas via krok eller rep, enkrokslösning accepteras ej av säkerhetsskäl.

Behållaren ska vara utrustad med lyftöglor som är anpassad för krokar som används inom branschen. Totalvikten för behållare och avfall får ej överstiga 2000 kg.

Fastighetsägaren bör beakta risken med hängande last vid val av placering. Lyft över cykelbana och trottoar bör undvikas.

Godkänt fallskydd ska finnas under tömning.

Utrymme och placering av storbehållare och container

Container placeras i markplan och uppställningsytan ska vara hårdgjord med ex. grus eller asfalt för att klara hanteringen av containern.

Utomhus ska container placeras så att spridning av eventuell brand till närliggande byggnader undviks. Rekommenderat avstånd mellan byggnad och täckt container är minst 4 m. För öppen container rekommenderas minst 6 m.

För container som placeras inomhus gäller att det ska finnas tillräckligt utrymme runt den för att säkert kunna vidta åtgärder för tömning.

Tabell 3. Minsta mått på uppställningsplats för container

• Fri yta framför container, tömning med baklastande bil: 15 m
• Fri yta framför lastväxlarflak, tömning med containerbil: 4 * 15 m
• Yta för container: 2,5 * 5 m
• Tömning med baklastande bil, fri höjd: 5,5 m
• Minsta avstånd mellan rumsvägg och container 1 m

Utformningen av drag- och gångvägar är viktig för renhållarens arbetsmiljö. Därför ställs krav på de vägar som nyttjas av kommunens entreprenörer.

Det är fastighetsinnehavarens eller nyttjanderättshavarens ansvar att se till att nedskräpning inte sker i anslutning till hämtningsplatsen på grund av att gällande bestämmelser inte följts, till exempel att avfall har ställts utanför behållaren, inte är tillräckligt väl inslagna, eller att behållaren har överfyllts.

Fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren ska se till att kärl står upprätta och inte orsakar hinder eller nedskräpning.

Cykelställ, papperskorgar och annat får inte placeras så att de inkräktar på angivna mått för
transportvägar.

Drag- och gångvägar får inte ingå som en del av biluppställningsplats.

Drag- och gångväg ska vara hårdgjorda med asfalt, betongplattor eller liknande så att kärl på hjul eller transportkärror kan användas utan hinder. Trappa, trappsteg, kalk- eller kullersten får inte förekomma.

Drag- och gångväg ska vara så kort som möjligt. Högst 10 meter rekommenderas.

Drag- och gångväg bör inte ha någon lutning. Om lutning inte kan undvikas bör den inte överstiga 1:20 för att belastningen ska vara acceptabel och får inte överstiga 1:12.

Transportband bör undvikas.

Hiss bör undvikas men får användas vid avfallstransport om den är besiktigad och godkänd för transport av skrymmande gods och om den har korgdörr.

Vintertid ska drag-/gångväg vara snöröjd och sandad för att eliminera halkrisk.

Tabell 4. Av Arbetsmiljöverket rekommenderat maximalt drag- och skjutmotstånd för avfallsbehållare

• Max dragkraft för igångsättande av hjulförsedd avfallsbehållare: 300 Nm
• Därefter maximalt för kontinuerlig rörelse: 200 Nm

Tabell 5. Ramper och fri bredd i gångvägar

• Ramp från lastkaj: Om lutning inte kan undvikas bör den inte överstiga 1:20 för att belastningen ska vara acceptabel och får inte överstiga 1:12.
• Fritt utrymme mellan ramp och dörr samt framför dörr (vilplan): 1,5 m
• Fri bredd i korridor vid rak passage: 1,2 m
• Fri bredd vid riktningsändring: 1,35 m
• Fri bredd i dörröppning: 1,1 m
• Fri höjd i dörröppning: 2,0 m

Fyllda avfallsbehållare kan ha höga vikter. Vid planering av avfallsutrymmens utformning och placering är kännedom om detta nödvändigt. Tabell 6 åskådliggör viktförhållanden. Genom att beakta detta kan undermålig utformning och placering av avfallsutrymmen samt olämplig behållarvolym undvikas. Vid överskridande av maxvikter har VA- och renhållningsenheten rätt att i samråd med fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren byta kärlstorlek.

Tabell 6. Max. totalvikter för fyllda kärl och säckar

Behållartyp: 2-hjuliga kärl

• Storlek (volym i liter): 130, 190, 240, 370
• Maxvikt i kg: 75, 75, 75, 75

Behållartyp: 4-hjuliga kärl

• Storlek (volym i liter): 400, 660
• Maxvikt i kg: 140, 140

Behållartyp: Säckar

• Storlek (volym i liter): 160
• Maxvikt i kg: 15

Källa: RVF Utveckling rapport 02:12 Hushållsavfall, Råd och anvisningar för Dimensionering, Förvaring Transport.

Observera att vid manuellt lyft av avfall i säck får vikten endast i undantagsfall överstiga 15 kg.

Inga komprimerande kärl godkänns.

Vägen är chaufförens arbetsplats och denne måste kunna kliva ur fordonet för att hämta avfallet. Framkomligheten och sikten ska därför vara god. Det är alltid chauffören som avgör om en väg är farbar eller inte. Chauffören kan aldrig tvingas att ta risker eller köra på en väg som han/hon bedömer inte är framkomlig.

Körning på gång- och cykelväg är inte tillåten. Dispens kan sökas hos SBN eller fastighetsägaren om det inte finns, eller går att anordna, andra lösningar.

Backning ska inte behövas annat än i undantagsfall och aldrig på gång- och cykelvägar, i bilfria områden, intill lekplatser, bostadsentréer, skolor, förskolor eller äldreboenden. Väghållaren är ansvarig för vägens utformning, skyltning, skötsel och framkomlighet. Vägverket, kommunen, vägförening, samfälligheter, eller enskild fastighetsägare kan vara väghållare.

Transportväg ska ha en bärighet motsvarande kraven för minst bärighetsklass 2 (BK2)1 och

• ha en hårdgjord körbana
• ha fri sikt och god framkomlighet
• vara snöröjd och halkbekämpad vintertid. Snövallar får inte inkräkta på vägbredden.

Portiker, garage och andra ställen med begränsad höjd måste ha en fri höjd anpassad till de fordon som ska köras där.

I områden där fordonstrafik inte är tillåten eller inte kan ske på grund av utrymmesbrist eller där vägen inte uppfyller kraven, placeras avfallsbehållare på annan godkänd plats.

Tabell 7. Körvägar och vändplatser

Information kan hämtas på transportstyrelsens webbplats.

• Minsta vägbredd vid enkelriktad trafik: 3,5 m
• Minsta vägbredd vid dubbelriktad trafik²: 5,5 m
• Väg ska vara fri från hinder utanför vägbana: 1 m
• Minsta kurvradie: 8 m
• Minsta vägbredd i kurva: 4 m
• Fri höjd³: 4,5 m
• Radie på vändplats: 9 m
• Vändplats ska vara fri från hinder utanför vägbana: 1,5 m
• Uppställningsplats för renhållningsfordon: 4,2 * 12 m

² Framkomligheten kan också lösas med mötesplatser
³ Träd och växtlighet får inte begränsa den fria höjden