Detaljplaneprocessen

Processens olika steg

Planbesked

Ansökan om att påbörja ett detaljplanearbete kan till exempel komma från en exploatör, fastighetsägare, enskild person eller kommunen själv. Det är också samma tillvägagångssätt om man vill upphäva eller ändra en detaljplan. Kommunen svarar på om ett detaljplanearbete ska startas genom ett så kallat planbesked. Kommunen ger ett positivt eller negativt planbesked. Om ett positivt planbesked lämnas anges också när planarbetet kan förväntas börja och när detaljplanen preliminärt kan antas. Om kommunen lämnar ett negativt planbesked redovisas samtidigt anledningen för detta. Kommunen är skyldig att lämna sitt besked inom fyra månader från den dag en komplett ansökan om planbesked inkommit. Planbeskedet godkänns av samhällsbyggnadsnämnden eller av kommunstyrelsen.

Planbeskedet är inte bindande och kan inte överklagas. Beslutet är inte heller ett slutgiltigt ställningstagande från kommunen. Detaljplaneprocessen är nämligen ett så kallat prövningsförfarande som innebär att det under planarbetets gång kan komma fram information som innebär att detaljplanen får en annan inriktning eller utformning än det ursprungliga förslaget. Ett beslut om att starta en detaljplanprocess är därför inte någon garanti för att detaljplanen kommer att bli antagen. Precis som andra kommuner tar Säters kommun ut en avgift för planbeskedet och upprättandet av detaljplanen.

Samråd

När ett förslag till detaljplan är framtaget ska kommunen ta in synpunkter från bland annat länsstyrelsen, lantmäteriet, föreningar, företag och privatpersoner som berörs av den detaljplaneförslaget. Detta kallas för samråd. Samrådets syfte är att samla in information, önskemål och synpunkter i ett tidigt skede i detaljplanearbetet. Kommunen måste också redovisa syftet med detaljplanen och de underlag som är mest betydande för planarbetet. Förslaget till detaljplanen läggs ut på kommunens webbplats sater.se, på biblioteken och Rådhuset i Säter så att alla kan se och läsa det. De som är särskilt berörda får informationen hemskickad med vanlig post. Det anordnas också vanligtvis minst ett offentligt samrådsmöte. I Säters kommun pågår samrådet alltid runt sex veckor. Har du synpunkter så ska du lämna dessa skriftligen inom den avsatta samrådstiden.

Samrådsredogörelse

När samrådet är slut samlar kommunen alla synpunkter i ett dokument som heter samrådsredogörelse. Här kan kommunen beskriva om och hur man ändrar planförslaget med hänsyn till synpunkterna eller förklara varför synpunkterna inte ledde till förändring.

Granskning

Efter att kommunen har gått igenom alla synpunkter från samrådet och eventuellt förändrat förslaget är det på nytt dags att visa upp detaljplaneförslaget och hämta in nya synpunkter, detta tillfälle kallas granskning. Tillsammans med detaljplanen skickas också samrådsredogörelsen ut så att alla kan se hur kommunen svarat på inkomna synpunkter och information under samrådet och vad som har ändrats utefter dem. Granskningen pågår i ungefär tre veckor och innefattar oftast inte något allmänt granskningsmöte, men går i övrigt till så som under samrådet. För att senare i processen ha rätt att överklaga beslut om att anta detaljplanen ska du ha lämnat in dina synpunkter skriftligen senast under granskningstiden.

Granskningsutlåtande

Efter granskningen arbetar kommunen med att sammanställa alla synpunkter i det som kallas för granskningsutlåtande. Om mindre förändringar i detaljplanen blir aktuella så redovisas de också här. Vid större förändringar skickas detaljplaneförslaget ut på en ny granskning. När granskningsutlåtandet är färdigt skickar kommunen så snart som möjligt det till dem som inte fått sina synpunkter tillgodosedda. Vid det utökade förfarandet tar samhällsbyggnadsnämnden ställning till förslaget och beslutar om det är redo för antagande i kommunfullmäktige.

Antagande

Kommunfullmäktige ansvarar för antagandet av detaljplaner, men har i Säters kommun lämnat över antagandet av detaljplaner som tas fram genom det så kallade standardförfarandet till samhällsbyggnadsnämnden. I kommunfullmäktige antas bara de större planerna som tagits fram genom det utökade förfarandet. Beslutet om att anta en detaljplan kan, inom tre veckor efter antagandet, överklagas till Mark- och miljödomstolen. Överklagandet skickas till kommunen som sedan vidarebefordrar det till domstolen.

Det går bara att överklaga planen om man är sakägare och har lämnat skriftliga synpunkter under samrådet eller granskningen som inte har blivit tillgodosedda. Sakägare är du om du till exempel bor i planområdet, äger fastighet, har andra rättigheter inom planområdet eller om du är granne till området. Det är domstolen som slutgiltigt avgör vilka som är sakägare. Du kan också överklaga om du anser att själva planprocessen har varit felaktigt genomförd, så kallat formaliafel. En sådan överklagan kan göras av alla till Förvaltningsrätten.

Laga kraft

Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla normalt tre veckor efter antagandet när tiden för överklagande har gått ut och ingen har överklagat antagandet. En lagakraftvunnen detaljplan är juridiskt bindande, vilket betyder att går att söka bygglov och det finns möjlighet att exempelvis anlägga gator och ledningar enligt detaljplanen.