Detaljplanering
Det här är en detaljplan
Exakt hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska se ut inom ett visst område specificeras i en detaljplan. Detaljplaner upprättas när det ska byggas nytt i en stad eller ett område med samlad bebyggelse och omfattar ofta ett eller några kvarter. Planen ger på så vis en samlad bild av hur miljön är tänkt att förändras eller bevaras, på ett mer detaljerat sätt än vad som är möjligt i översiktsplaner. I detaljplanen går det att utläsa vad som är så kallad kvartersmark, exempelvis småhus eller flerbostadshus, lokaler för handel och kontor. Vidare redovisas också vad som är allmän platsmark , så som parker eller gator. Dessutom anges också vattenområden om sådana finns inom planområdet.
Det här består en detaljplan av
En detaljplan består av en plankarta om visar ett specifikt område i kartformat. Till detaljplanekartan hör en planbeskrivning, som exempelvis beskriver planens syfte, konsekvenser, de avvägningar som gjorts och övrigt innehåll. Ibland ingår även andra handlingar, så som illustrationer, trafikutredning, eller en miljökonsekvensbeskrivning.
Detaljplan – planen med bindande rättigheter och skyldigheter
En detaljplan kan reglera exploateringen mer i detalj exempelvis för att värna om kulturmiljön eller skydda människor mot risker eller ohälsa. Detta kallas planbestämmelse och kan handla om var nya byggnader ska eller får placeras, hur stora eller höga de får vara, eller om ledningar kan dras över någon annans mark. Det som anges i detaljplanen blir juridiskt bindande och är avgörande vid prövningen av till exempel bygglov. Den kan också fungera som ett underlag för till exempel fastighetsregleringar. Med detaljplanen kommer ofta en så kallad byggrätt eftersom planen inte får ändras under genomförandetiden. Ofta är genomförandetiden mellan 5–15 år i Säters kommun. Detaljplanen gäller tills den upphävs, ändras eller ersätts av en ny detaljplan.
Kommunen har så kallat planmonopol
Detaljplanen tas fram enligt Plan- bygglagens (PBL) bestämmelser. Det är bara kommunen som kan bestämma om att ta fram och anta detaljplaner. Kommunen tolkar också de detaljplaner som finns. Detta kallas med ett annat ord för planmonopol. När en ny detaljplan ska tas fram samlar kommunen in synpunkter från till exempel myndigheter, organisationer, företag och invånare under så kallat samråd eller granskning. När planen är färdig antas den, men börjar gälla först tre veckor efteråt då planen vunnit så kallad laga kraft. Under denna tid kan planen överklagas till domstol.