Grön infrastruktur

Det här är grön infrastruktur

Det är ekologiskt funktionella nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande.

Så arbetar kommunen med grön infrastruktur

Vi anlägger ängsmarker, bevarar viktiga lövträdsområden, bevarar och utvecklar vattenrelaterade miljöer, skapar faunadepåer och restaurerar naturområden som är värdefulla ur naturvårdssynpunkt. Genom att vi arbetar med grön infrastruktur bevarar vi biologisk mångfald och fungerande ekosystem i landskapet. Samtidigt gör vi kommunen attraktiv, ökar tillgängligheten till naturen och skapar förutsättningar för friluftsliv och en god folkhälsa. Att arbeta med grön infrastruktur är en viktig del i att nå Sveriges 16 miljökvalitetsmål.

Mer information om Sveriges miljömål.

Ängsytor där det tidigare funnits gräs

Att anlägga ängar kan bli en räddning för många ängsväxter och bidrar till ökad biologisk mångfald. Växterna lockar till sig fjärilar, humlor och bin och ger även föda för andra olika små djur. Kommunen har omvandlat ett flertal kortklippta gräsytor i kommunen till ängsmark eller så kallade ängsytor. Genom att anlägga ängar får kommunen också ner antalet skötselinsatser och därmed kostnaderna för klippning av gräsmattor. Dessutom får vi en inspirerande miljö med vackra blommande ytor istället för klippt gräs.

Därför är det så viktigt med ängar

En äng är en öppen gräsmark som inte är en åker eller en gräsmatta. På ängen växer mestadels stråväxter, främst gräs, samt örter och blommor. En äng kan vara mycket artrik både när det gäller växter och smådjur. Ordet äng syftar ursprungligen på öppna slåttermarker, där gräs och örter skördas som vinterfoder till djur. Ängar som inte gödslas, men som skördas år efter år kan få en mycket artrik flora och fauna.

En tredjedel av Sveriges vilda biarter är på väg att försvinna. En av anledningarna är att bina inte hittar mat, det vill säga att det finns för lite blommor. Det beror på att ängsmarker är en av våra mest hotade naturtyper och att många ängsväxter är på väg att bli ovanliga eller rent av utrotningshotade.

Insekter är en förutsättning för många ekosystem, bland annat genom sin roll som pollinatörer. När insekter får sin föda i form av nektar eller pollen från växter kan vi människor sedan skörda vår mat. Att det finns insekter är därför ovärderligt för människans överlevnad. Om insekterna försvinner kommer det inte heller att finnas mat till fåglar och många andra arter och hela ekosystemet blir rubbat. Ängen är därför livsviktig för att den biologiska mångfalden ska bevaras.

Information på naturskyddsföreningens webbplats om hur du själv kan anlägga en äng.

Vi är rädda om våra lövträd

Lövskogen rymmer ofta en större mångfald än barrskogen. När vi till exempel röjer gran och bevarar lövträd har det stor betydelse för biologisk mångfald. Många lövträd är viktiga som föda för många djurarter, inte minst insekter. En stor del av skogens hotade arter är knutna till lövskog och lövträd.

Omhändertagande av dagvatten

Det regn och smältvatten som avleds från byggnader, tomtmark, vägar och tätorternas övriga hårdgjorda ytor kallas vanligen för dagvatten. Med dagvattnet följer föroreningar som till slut kan hamna i våra vattendrag. För att motverka detta och för att undvika översvämningar har kommunen tagit fram en dagvattenstrategi. Arbetet ska bidra till förbättrad vattenrening, utjämning av höga flöden, ökad biologisk mångfald och attraktivare tätortsnära friluftsmiljöer.

Mer information om kommunens dagvattenstrategi.

Vad är en faunadepå?

Många arter i naturen – svampar, lavar, insekter med flera – är anpassade till att leva på och i död ved. När vi sköter våra skogar effektivt har sådana miljöer blivit en bristvara. Särskilt stor brist är det på riktigt gamla och grova träd. En faunadepå syftar vid skogsavverkning på kvarlämnad död ved med syfte att öka den biologiska mångfalden. En faunadepå är en jätteviktig livsmiljö för tusentals arter som skalbaggar, gråsuggor och tusenfotingar, mossor, svampar och lavar och en bostad och gömsle till både igelkottar och fladdermöss. Särskilt värdefulla är faunadepåer för vedlevande insekter som till exempel långhorningar.

Platser för faunadepåer

När vi behöver avverka gamla träd kan vi placera dem på bestämda platser i bra lägen för att därmed skapa så kallade faunadepåer. Då hjälper vi till att skapa viktiga livsmiljöer för många arter i skog och mark och hotade arter får chans att överleva. De park- och stadsträd som måste tas ner vill vi använda för att skapa livsutrymme för bland annat skalbaggar, guldbaggar, orange rödrockar, guldsteklar och svampar. I den skyddade miljön kan också arter som igelkott och gärdsmyg trivas och hitta en skyddad viloplats. En vedhög av detta slag blir snabbt både hotell och restaurang för en stor del av skogens innevånare.

Du som vill följa kommunens exempel kan gärna spara gamla träd, en hög med grenar eller kanske en rishög i din skog eller din trädgård. Du kan få många spännande gäster!