Orosanmälan – Misstanke om barn som far illa

Om du misstänker att ett barn eller en ungdom far illa ska du kontakta socialtjänsten i den kommun där barnet/ungdomen är folkbokfört och berätta om din oro. Du behöver inte vara säker på att något har hänt för att göra en orosanmälan.

• Vad oron gäller.
• Hur länge oron har funnits.
• Om situationen bedöms som akut.
• Om barnet eller vårdnadshavarna känner till anmälan.

Om du vill göra en anonym anmälan ska du inte uppge ditt namn när du kontaktar socialtjänsten. Om anmälarens namn är känt har socialtjänsten endast i undantagsfall möjlighet hemlighålla den uppgiften för den anmälan gäller. Om en anmälan görs anonymt är det viktigt att den är så utförlig som möjligt eftersom socialtjänsten då inte kan få mer information från den som har gjort anmälan.

Du behöver inte vara säker på att ett barn far illa för att göra en orosanmälan. Det räcker att du känner oro för barnets situation eller utveckling. Det är sedan socialtjänstens ansvar att bedöma om barnet behöver stöd eller skydd.

Exempel på oro kan vara att barnet:

• utsätts för våld eller andra övergrepp
• bevittnar våld i hemmet
• får bristande omsorg eller tillsyn
• lever i en miljö med missbruk, kriminalitet eller allvarliga konflikter
• visar tecken på psykisk ohälsa eller självskadebeteende
• använder alkohol, narkotika eller andra droger
• har hög eller långvarig frånvaro från skolan
• verkar må dåligt, vara rädd, nedstämd eller isolerad
• riskerar att på annat sätt fara illa.

När en orosanmälan kommer in till socialtjänsten registreras den och en skyndsam bedömning görs av de uppgifter som lämnats för att avgöra om barnet eller den unge kan vara i behov av stöd eller skydd.

Ja, vårdnadshavare får veta vem som gjort anmälan. Om du vill säkerställa anonymitet helt behöver du göra anmälan via telefon utan att uppge din identitet.

Om du är osäker på om din oro bör leda till en orosanmälan kan du kontakta socialtjänsten för råd och vägledning.

När du rådfrågar socialtjänsten beskriver du en situation och får stöd i hur du kan tänka kring din oro. En orosanmälan är däremot en formell anmälan till socialtjänsten om att ett barn kan vara i behov av stöd eller skydd. När en orosanmälan lämnas in är socialtjänsten skyldig att ta emot den och göra en bedömning av de uppgifter som lämnats.

Nej, vänd dig till den kommun barnet är folkbokförd i.

Nej. Ett ofött barn är inte en juridisk person och därför kan en orosanmälan inte göras innan barnet är fött. När barnet har fötts kan en anmälan göras. För yrkesverksamma gäller dock särskilda rutiner.

Om din oro även gäller de blivande föräldrarna
Om oron avser de blivande föräldrarnas situation, exempelvis missbruk, våld i nära relation eller annan problematik, kan socialtjänsten behöva uppmärksammas på detta. I sådana fall kan en orosanmälan göras avseende den vuxna personen.

Om ett barn befinner sig i omedelbar fara ska du ringa 112.

Om situationen är akut men inte kräver polis eller ambulans kontaktar du socialtjänsten i den kommun där barnet bor under ordinarie kontorstid. Under kvällar och helger efter kontorstid når du Säters kommuns socialjour via 112.

Du som arbetar i verksamheter som berör barn och ungdom, till exempel inom skolan, hälso- och sjukvården och inom socialtjänsten har anmälningsskyldighet enligt lag.

Anmälningsskyldigheten betyder att om du får kännedom om eller misstänker att barn far illa måste detta anmälas till socialtjänsten. Det går inte att vara anonym då på grund av anmälningsskyldigheten. Du kan heller inte ta tillbaka en anmälan. Om oron för barnet eller ungdomen kvarstår behöver du göra en ny anmälan.