Taxa enligt plan- och bygglagen 2026

Denna taxa reglerar avgifter för Miljö- och byggnämndens handläggning och tillsyn enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL, plan- och byggförordningen (2011:338) samt anslutande föreskrifter.

Enligt PBL har kommunen rätt att ta ut avgifter för prövning av ärenden om lov, förhandsbesked och anmälan samt för tillsyn och andra åtgärder som normalt ingår i nämndens myndighetsutövning. Avgifterna ska sammantaget motsvara kommunens genomsnittliga kostnader för den verksamhet som finansieras genom avgifter.

Taxan gäller för Miljö- och byggnämnden i Säters kommun och är fastställd av kommunfullmäktige. Avgiftsnivåerna och beräkningsgrunderna utgår från rekommendationer från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och har anpassats till Säters kommuns organisation och kostnadsnivå.

Syftet med den reviderade taxan är att säkerställa långsiktig kostnadstäckning, rättssäker och likvärdig avgiftssättning samt en tydlig och förutsebar struktur för avgiftsuttag.

Handläggningskostnaden för 2026 uppgår till 1 125 kronor per timme för ärenden som avses i denna taxa. Minsta tid för debitering är en timme.

Avgiften för handläggningen av en ansökan avseende en viss ärendetyp framgår av taxetabell A1- A18.

Med ärendetyp avses typ av besked, beslut, handläggning eller serviceåtgärd. Särskilda föreskrifter om avgifter för kommunernas verksamhet inom Miljö- och byggnämndens ansvarsområde återfinns i 12 kapitlet plan- och bygglagen.

Enligt 12 kap. 8 § plan- och bygglagen får kommunen ta ut avgifter för:

1. beslut om planbesked, förhandsbesked, villkorsbesked, startbesked, slutbesked och ingripandebesked
2. beslut om lov
3. tekniska samråd
4. slutsamråd
5. arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen
6. upprättande av nybyggnadskartor
7. framställning av arkivbeständiga handlingar
8. expediering och kungörelse enligt 9 kap. 41–41 b §§ och
9. andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder.

Taxan omfattar även andra avgifter såsom:
1. ärenden angående strandskyddsdispenser enligt 7 kap. 13–18 §§ miljöbalken.

Kommunen tar med stöd av 12 kap. 9 § PBL även ut en planavgift i samband med lovansökan i de fall detaljplan eller områdesbestämmelse reglerar detta. Avgiften för de olika ärendetyperna beräknas genom att tillämplig handläggningskostnad per timme multipliceras med kommunens nedlagda tid för handläggning av ärendet. Med ärendetyp avses i detta dokument exempelvis besked, beslut, handläggning, produkter, tjänster eller serviceåtgärd. För ärendetyper där en genomsnittlig kostnad inte är möjlig att bestämma, anges timdebitering i tillämplig taxetabell.

Kommunallagen (KL)
Kommunernas rätt att ta ut avgifter allmänt sett framgår av 2 kap. 5 § KL.

Av paragrafen framgår kommuners och regioner rätt att ta ut avgifter. Den motsvarar huvudsakligen 8 kap. 3 b § i den äldre kommunallagen, med hänvisning till prop. 1993/94:188 s. 107 f.

”Kommuner och regioner får ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. För tjänster eller nyttigheter som de är skyldiga att tillhandahålla får dock avgifter endast tas ut om det följer av lag eller annan författning.”

Ovanstående ger kommuner rätt att ta ut avgifter inom hela den sektor som regleras i kommunallagen. Det enda kravet är att kommunen tillhandahåller en tjänst eller nyttighet som motprestation. Det gäller även frivilliga uppgifter som tillhandahålls inom ramen för en obligatorisk verksamhet (se prop. 1993/94:188 s.79–80 samt prop. 2016/17:171 sid. 301). Detta innebär att kommunerna har möjlighet att ta ut avgifter för frivillig uppdragsverksamhet.

Självkostnadsprincipen
För Miljö- och byggnämndens verksamhet reglerar 12 kap. 10 § PBL att en avgift inte får överstiga kommunens genomsnittliga kostnad för den typ av besked, beslut eller handläggning som avgiften avser. För all kommunal verksamhet gäller dessutom allmänt självkostnadsprincipen som uttrycks i 2 kap. 6 § KL.

”Kommuner och landsting får inte ta ut högre avgifter än vad som motsvarar kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som de tillhandahåller.”

Självkostnadsprincipen som uttrycks i denna paragraf syftar på det totala avgiftsuttaget per verksamhet. Kostnaderna i det enskilda fallet eller ärendet har inte någon betydelse för tillämpningen av självkostnadsprincipen. Vid beräkningen av självkostnaderna får alla relevanta kostnader som verksamheten ger upphov till tas med. Exempel på kostnader är personalkostnader, material, utrustning, lokalkostnader, fordonskostnader med mera. Verksamhetens andel av kommunens centrala service- och administrationskostnader räknas också med i kostnaden.

Likställighetsprincipen
Plan- och bygglagen innehåller inte några särskilda regler om hur avgifternas storlek i det enskilda fallet ska bestämmas, dvs. hur de totala kostnaderna ska fördelas på dem som är avgiftsskyldiga. Av betydelse för avgiftsuttaget i enskilda fall i kommunal verksamhet är däremot den så kallade likställighetsprincipen, som uttrycks i 2 kap. 3 § KL.

”Kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat”.

Bestämmelsen innebär att särbehandling av vissa kommunmedlemmar eller grupper av kommunmedlemmar endast är tillåten på objektiva grunder. Likställighetsprincipen innebär vid fördelning av avgifter att lika avgift ska utgå för lika prestation eller att kommunmedlemmar som befinner sig i motsvarande läge ska betala samma avgifter.

Retroaktivitetsförbudet
Kommunfullmäktige ska ha fattat beslut om en specifik taxa innan den börjar tillämpas. Det anses därför otillåtet att ge avgiftsbestämmelser retroaktiv verkan – annat än i vissa speciella undantagsfall. Retroaktivitetsförbudet framgår direkt av 2 kap. 4 § KL, vilken har följande lydelse:

”Kommuner och landsting får inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft till nackdel för medlemmarna. Sådana beslut får dock fattas om det finns synnerliga skäl för det.”

Kommunfullmäktiges beslut om taxa
Enligt 12 kap. 10 § PBL är det kommunfullmäktige som ska fatta beslut om grunderna hur avgifterna ska beräknas. Kommunfullmäktige kan inte delegera rätten att besluta om taxan till nämnd.

Tillämpning av taxa
Handläggare med delegation och de nämnder som svarar för uppgiften äger rätt att besluta enligt taxa.

Avgift tas ut enligt den taxa som gäller vid tidpunkten då ärendet inkommer till den nämnd som svarar för uppgiften.

Om det finns särskilda skäl, som motiverar en höjning eller minskning av avgiften, får nämnden besluta detta för viss typ av ärenden eller för ett särskilt ärende. Vid två eller flera åtgärder debiteras i normalfallet den mest tidskrävande utav dem.

Indexjustering
Miljö- och byggnämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja avgiftsbeloppen (fasta avgifter och timtaxa) med den procentsats för Prisindex för kommunal verksamhet, PKV, som är publicerad på Sveriges Kommuner och Regioners webbplats för oktober månad året före avgiftsåret. Verkställighet av förändring sker i januari påföljande år.

Nedsättning av avgift vid tidigare beviljat, gällande lov
Avgiften för ett lov där det finns ett lov som gått ut, eller håller på att gå ut, är detsamma som för ett helt nytt lov. Lovpliktiga ändringar i ett beviljat och gällande lov hanteras också som ett nytt beslut och debiteras enligt taxan för åtgärden som ändras.

För en ansökan beträffande en åtgärd som innebär en förändring av motsvarande underlag tillhörande ett tidigare beviljat, gällande lov, kan byggnämnden om det är motiverat med avseende på arbetsinsatsen, reducera avgiften med 25 %, 50 % eller 75 %.

Avgift vid avslag, avskrivning och avvisning
Om en ansökan avslås, avskrivs eller avvisas tas avgift ut för den handläggning som vidtagits i ärendet enligt tillämplig tidsuppskattning.

För avslag tas ut 100% av bygglovsavgiften. Om ansökan avvisas på grund av ofullständiga handlingar eller uppgifter, eller om ansökan återkallas av sökanden och avskrivs, debiteras en avgift motsvarande två timmars handläggning, vilket inkluderar registrering, handläggning och arkivering.

Betalning av avgift
Betalning av avgift ska ske inom den tid som anges i faktura. Betalas inte avgift vid den förfallodag som anges i fakturan utgår dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) från förfallodagen tills betalning sker.

Säters kommun tillämpar normalt inte förskottsbetalning. Faktura skickas därför först efter att beslut i ärendet har fattats. Vid större åtgärder, där tekniska sammanträden är aktuella, kan avgift för bygglov och startbesked debiteras i samma faktura. Detta gäller endast i de fall där bygglov först beviljas och startbesked därefter tas, och avgiften för startbesked ingår i bygglovsbeslutets faktura.

Mervärdesskatt
Beloppen i taxetabellerna är angivna exklusive mervärdesskatt.
Mervärdesskatt utgår inte för avgifter i samband med myndighetsutövning.

Överklagande av avgiftsbeslut
Beslut om debitering kan överklagas genom förvaltningsbesvär. Den som vill överklaga ska lämna överklagan enligt besvärshänvisning varpå det följer en prövning om överklagandet har inkommit i rätt tid.

Härefter överlämnas handlingarna till överprövande myndighet, som har att pröva överklagandet.

Ikraftträdande
Denna taxa ska tillämpas från och med den 1 augusti 2026.
Uppräkning av grundbelopp i denna taxa sker årligen med PKV (prisindex för kommunal verksamhet).

Säters kommun tar med stöd av 12 kap. 9 § plan- och bygglagen ut planavgift i samband med beslut om bygglov när den fastighet som lovet avser har nytta av en detaljplan eller områdesbestämmelser.

Planavgift tas ut när bygglov medges och den aktuella åtgärden möjliggörs av, eller står i direkt samband med, gällande detaljplan eller områdesbestämmelser.

Planavgift inom detaljplanelagt område

Planavgift tas ut vid bygglov inom detaljplan när planen medför nytta för fastigheten, exempelvis genom att bland annat:

• medge ny bebyggelse,
• medge tillbyggnad eller påbyggnad,
• medge ändrad användning,
• medge komplementbyggnader,
• medge inredning av ytterligare bostad eller lokal,
• medge ökad byggrätt eller ändrad exploateringsgrad,
• medge ändrad markanvändning,
• upphäva tidigare byggnadsförbud eller annan inskränkning,
• möjliggöra fastighetsbildning eller utökad användning.

Planavgift tas ut även när bygglov beviljas med mindre avvikelse från detaljplan, under förutsättning att fastigheten har nytta av planen.

Planavgift inom område med områdesbestämmelser

Planavgift tas ut inom område med områdesbestämmelser när bygglov medges och områdesbestämmelserna har medfört en planmässig nytta för fastigheten.

Nytta kan föreligga när områdesbestämmelser:

• möjliggör ny bebyggelse eller kompletteringsbebyggelse,
• klargör eller fastställer byggrätt,
• möjliggör ändrad användning,
• ersätter tidigare byggförbud,
• reglerar bebyggelsens omfattning eller lokalisering på ett sätt som skapar förutsättningar för lov.

Planavgift tas inte ut enbart på den grunden att åtgärden inte strider mot områdesbestämmelserna. Det ska därför finnas ett konkret samband mellan områdesbestämmelserna och den beviljade åtgärden.

Planavgift inom områden med nyfastställda detaljplaner

Inom detaljplaner som antagits efter 2025 tas planavgift ut för samtliga lovpliktiga åtgärder som innebär:

• nybyggnad,
• tillbyggnad,
• påbyggnad,
• ändrad användning,
• inredande av ytterligare bostad eller lokal,
• annan åtgärd som utnyttjar den byggrätt eller markanvändning planen medger.

Planavgift tas ut i syfte att täcka kommunens kostnader för att upprätta eller ändra den detaljplan som möjliggjort åtgärden.