Uppföljning av tidigare genomförda revisionsrapporter

Vi har på uppdrag av Säters kommuns revisorer genomfört en uppföljning av tre granskningar genomförda åren 2016 till 2020.

Utifrån genomförd uppföljning framgår att kommunstyrelsen och granskade nämnder till viss del har vidtagit åtgärder utifrån de rekommendationer som lämnades i samband med tidigare granskningar.

De granskningar som ingått i uppföljningen är:

Granskning av loggkontroll inom socialtjänsten

Vi kan konstatera att socialnämnden inte har vidtagit åtgärder utifrån de rekommendationer som lämnades vid den tidigare genomförda granskningen vilket innebär att dessa rekommendationer kvarstår.

Granskning av målstyrningsprocessen

Vi bedömer att KS har vidtagit åtgärder utifrån de rekommendationer som lämnades vid förra granskningen. Då det framkom att det saknas ett övergripande styrdokument som reglerar målkedjan och årshjulet gör vi bedömningen att Säters kommun har behov av att upprätta ett sådant alternativt revidera de ekonomiska styrprinciperna så att de även innefattar målkedja och årshjul.

Granskning av bygglov

Vi bedömer att nämnden har vidtagit vissa åtgärder utifrån de rekommendationer som lämnades vid förra granskningen.
Avseende kvalitetsarbete och delegationsbeslut gör vi bedömningen att nämnden har behov av att upprätta riktlinjer för de delegationsbeslut som i dagsläget saknas. Vidare gör vi bedömningen att det finns behov av att förstärka introduktion av nyanställda i syfte att ge en tydlig bild av kommunens verksamhet och styrning.
Med anledning av att verksamheten ska veta vilka mål de ska arbeta mot är det nödvändigt för nämnden att årligen upprätta en verksamhetsplan.

Vi har av Säter kommuns revisorer fått i uppdrag att följa upp resultatet av tidigare genomförda granskningar. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2021.
Kommunrevisionen har i tidigare granskningar efter avslutad granskning lämnat ett antal rekommendationer efter att förbättringsområden identifierats. Styrelse och nämnder har därefter svarat kommunrevisionen. En uppföljning av tidigare genomförda granskningar är intressant bl.a. för att få en uppfattning om i vilken omfattning rapporterna och rekommendationerna i rapporterna tagits tillvara av de granskade nämnderna. Resultatet av en sådan uppföljning kan i sin tur ligga till grund för kommande riskanalysarbete.
År 2016 gav revisorerna i Säter KPMG i uppdrag att granska hanteringen av behörigheter och åtkomstkontroll i kommunens datoriserade verksamhetsstöd avgränsat till Procapita HSL vid socialförvaltningen. Granskningen avsåg kommunstyrelsen samt socialnämnden.
År 2018 gav revisorerna i Säter KPMG i uppdrag att översiktligt granska kommunstyrelsens beredning och uppföljning av mål. Syftet med granskningen var att se om kommunens målstyrningsprocess var ändamålsenligt utformad, implementerad i organisationen och effektiv i syfte att vara styrande mot de av fullmäktige fastställda målen.
År 2020 gav revisorerna i Säter KPMG i uppdrag att översiktligt granska kommunens rutiner kring bygglovshantering i syfte att konstatera om miljö- och byggnämnden har en ändamålsenlig verksamhet avseende bygglov.
Säter kommuns revisorer drar i sin riskanalys slutsatsen att efterlevnaden av kommunrevisionens lämnade rekommendationer behöver granskas.

Syfte och avgränsning

Det övergripande syftet med granskningen har varit att följa upp hur de rekommendationer som lämnats av kommunens revisorer i tidigare genomförda granskningar beaktats av berörda nämnder eller styrelse.
Granskningen har genomförts genom dokumentstudier samt avstämningar med berörda tjänstepersoner. Uppföljningen besvarar:

• vilka åtgärder styrelsen/nämnden har vidtagit med anledning av respektive fråga/rekommendation
•  vilken status eventuella förändringsarbeten har med anledning av lämnade frågor/rekommendationer

Uppföljningen omfattar följande rapporter:

• Granskning av loggkontroll inom socialtjänsten
• Granskning av målstyrningsprocessen
•  Granskning av bygglov

Granskningen avser kommunstyrelsen och de nämnder som omfattas av de tidigare genomförda granskningarna.

Revisionskriterier

Vi har bedömt om förbättringsåtgärder verkställts utifrån de beslut som fattats i enlighet med de ursprungliga granskningarnas rekommendationer

Metod

Granskningen har genomförts genom dokumentstudier samt avstämning och kontakt med ansvariga tjänstepersoner inom berörda nämnder.
Rapporten är faktakontrollerad av de respondenter som har intervjuats inför granskningen.

Granskning av loggkontroll inom socialtjänsten

År 2016 gav revisorerna i Säter KPMG i uppdrag att granska hanteringen av behörigheter och åtkomstkontroll i kommunens datoriserade verksamhetsstöd avgränsat till Procapita HSL vid socialförvaltningen.

Granskningen avsåg kommunstyrelsen samt socialnämnden som av revisionen rekommenderades att:

• Alla som använder systemet över en given tidsperiod ska omfattas av kontroll, även chefer, controllers, verksamhetsextern personal, konsulter om sådana används etc.
• Urvalmetodiken ska vara sådan att analyserbara indikationer används så att även riskbeteenden ligger till grund för urvalet.
•  Om stickprov och slump ska användas som urvalsmetod ska den vara statistiskt säkerställda och representativ för populationen av loggade personer.
• Beakta vad Datainspektionen skriver på sin hemsida. ”Bestäm med vilken omfattning (antal och tidsintervall) logguppföljningen ska ske. Eftersom det inte enbart är antalet loggposter vid logguppföljningen som avgör om kontrollen blir verkningsfull, finns det inget generellt svar på hur många loggposter som bör granskas vid varje tillfälle. Varje vårdgivare måste ta hänsyn till verksamhetens omfattning (antalet patienter och personal med behörighet) samt vilket urval och vilken systematik som används vid uppföljningen.”

Bedömning av loggdata över tid ska göras på samma sätt och på samma grunder oavsett vem som utför den. Bedömningsgrunderna behöver vara detaljerade och finnas dokumenterade.

• Det ska framgå hur en kontrollerad användare kan få utförd kontroll överprövad.
• Dokumentation av loggkontroller är allmän handling, därför måste den sparas på ett sätt så att den hålls fullständig och oförändrad. Det ska även vara enkelt att identifiera och återfinna enskilda dokument. Detta innebär inte att förvaringen av dokumenten omedelbart ska vara tillgänglig för alla. Verksamhetsansvariga måste över tid kunna säkerställa att syftet med att få ta del av dokumentation överensstämmer med vad som får lämnas ut.
• Av ”SOFS 2008:14. Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården” framgår att loggar likaväl som loggkontroller ska sparas i 10 år. Det måste finnas dokumenterade processer/rutiner som säkerställer att så sker och att informationen under denna tid inte kan förändras eller förstöras. För att loggen i sin helhet ska vara tillgänglig under 10 år så måste det säkerställas att det löpande finns en säkerhetskopia som fullständigt och riktigt omfattar loggen. Det är systemägarens ansvar att så sker genom att detta förfaringsätt beställs av över tid ansvarig för driften av systemet. Eftersom en sådan beställning (en aktivitet i ett LIS) inte finns vid granskningstillfället ska den snarast upprättas. I den beställningen är det högst lämpligt att det kompletteras med instruktioner om hur den ska försvaras (Konfidentialitet) och att det säkerställs att den över tid är återläsningsbar (Tillgänglighet).

Iakttagelser

I kommunstyrelsens yttrande avseende den tidigare granskningsrapporten (2016-12-13 § 164) framgår att kommunstyrelsen ger sociala sektorn (tidigare förvaltning) i uppdrag att åtgärda de brister som fanns i åtkomstkontrollen. I kontakt med tjänstepersoner från sociala sektorn framgår att kommunens systemförvaltare under våren 2017 tog fram riktlinjer avseende uppföljning av loggkontroller. Det framgår även att i en uppföljande kontakt med KPMG under våren 2017 rekommenderades kommunstyrelsen i Säters kommun att upprätta ett kommunövergripande styrdokument avseende behörighetstilldelning och principer kring detta, då KPMG ansåg att det vid tidpunkten saknades ett sådant dokument. I intervjuer framgår att kommunstyrelsen i sin tur menade att ett sådant dokument redan finns upprättat.
Det dokument som kommunstyrelsen hänvisar till och som vi har tagit del av innehåller rutiner avseende behörighetstilldelning för personal och elever samt rutiner vid avslutning av konto. Av dokumentet framgår följande steg för behörighetstilldelning

Dokumentet är inte formellt antaget av kommunstyrelsen och saknar innehåll såsom attestering av behörighet samt ansvar för tilldelning av behörighet.
Sedan våren 2017 har arbetet med rutinerna för loggkontroll legat nere enligt tjänstepersoner på sociala sektorn. Det upprättade rutindokument avseende loggkontroller används inte av verksamheten men det framgår i intervjuer att kontroller genomförs kontinuerligt av verksamhetschefer.

Kontrollerna sker inte på ett systematiskt sätt. De kontroller som genomförs syftar till att se om de som varit inne är behöriga. Kontrollerna kan visa om en person endast har varit inne och läst eller om denne även har gjort justeringar. Avseende grupper med behörighet genomförs kontroller var tredje månad i syfte att se om de anställda i gruppen stämmer överens med behörighetstilldelning.

Av socialnämndens protokoll (2017-02-09 § 20) framgår att förvaltningen fick i uppdrag att utreda om det fanns behov att lägga ut verksamhetssystemet Procapita på olika servrar i syfte att säkerställa att uppgifter som rör individer inte är tillgängliga för personal i fel förvaltning. Detta berörde sociala sektorn samt barn- och utbildningssektorn som hade tillgång till varandras uppgifter. I kontakt med tjänstepersoner från social sektorn framgår att leverantören har åtgärdat det problemet samt att kommunen även har vidtagit åtgärder med att tilldela så lite behörighet som möjligt till de anställda. Det framgår att systemet har en automatisk spärr som tar bort möjligheten för en anställd att logga in om denne inte har loggat in på 120 dagar.

I intervjuer framgår att ett nytt verksamhetssystem ska upphandlas och det finns en förhoppning om att systemet ska bidra till förenklade processer avseende genomförande av loggkontroller.

Av intervjuerna framgår att det upplevs som att frågan avseende rutindokumentet för loggkontroller inte längre drivs inom kommunen och det upplevs finnas en otydlighet angående vem som har ansvaret att driva arbetet vidare.

Bedömning

En övergripande behörighetspolicy kan bidra till att beskriva och reglera hur behörighetstilldelning ska hanteras inom kommunen samt syfta till att säkerställa att hantering sker i enlighet med annan reglering, som exempelvis krav på sekretess.
En policy kan även fördjupa förtroendet för kommunen hos medborgare kring hur kommunen på ett ansvarsfullt sätt och med stor fokus på personlig integritet hanterar den datamängd som kommunen har tillgång till.

Vi bedömer att nuvarande rutindokument avseende behörighetstilldelning bör revideras för att på ett tydligare sätt reglera behörighetstilldelning inom kommunen.

Ytterligare skäl för revidering kan vara att uppnå en tydligare styrning från kommunens sida och visa sin viljeriktning inom området.
Vidare gör vi bedömningen att det finns behov av att upprätta alternativt implementera de redan upprättade rutinerna avseende loggkontroller. Detta för att säkerställa att kontroller av att behörigheter inte används på olämpligt sätt sker på ett systematiskt sätt.

Rekommendationer

Med anledning av att socialnämnden inte har vidtagit åtgärder utifrån de rekommendationer som lämnades anser vi att de tidigare rekommendationerna kvarstår och blir därför de som vi lämnar till socialnämnden:

• Alla som använder systemet över en given tidsperiod ska omfattas av kontroll, även chefer, controller, verksamhetsextern personal, konsulter om sådana används etc.
• Urvalmetodiken ska vara sådan att analyserbara indikationer används så att även riskbeteenden ligger till grund för urvalet.
• Om stickprov och slump ska användas som urvalsmetod ska den vara statistiskt säkerställd och representativ för populationen av loggade personer.
• Beakta vad Datainspektionen skriver på sin hemsida. ”Bestäm med vilken omfattning (antal och tidsintervall) logguppföljningen ska ske. Eftersom det inte enbart är antalet loggposter vid logguppföljningen som avgör om kontrollen blir verkningsfull, finns det inget generellt svar på hur många loggposter som bör granskas vid varje tillfälle. Varje vårdgivare måste ta hänsyn till verksamhetens omfattning (antalet patienter och personal med behörighet) samt vilket urval och vilken systematik som används vid uppföljningen. ”
• Bedömning av loggdata över tid ska göras på samma sätt och på samma grunder oavsett vem som utför den. Bedömningsgrunderna behöver vara detaljerade och finnas dokumenterade.
• Det ska framgå hur en kontrollerad användare kan få utförd kontroll överprövad.
• Dokumentation av loggkontroller är allmän handling, därför måste den sparas på ett sätt så att den hålls fullständig och oförändrad. Det ska även vara enkelt att identifiera och återfinna enskilda dokument. Detta innebär inte att förvaringen av dokumenten omedelbart ska vara tillgänglig för alla. Verksamhetsansvariga måste över tid kunna säkerställa att syftet med att få ta del av dokumentation överensstämmer med vad som får lämnas ut.
• Av ”SOFS 2008:14. Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården” framgår att loggar likaväl som loggkontroller ska sparas i 10 år. Det måste finnas dokumenterade processer/rutiner som säkerställer att så sker och att informationen under denna tid inte kan förändras eller förstöras. För att loggen i sin helhet ska vara tillgänglig under 10 år så måste det säkerställas att det löpande finns en säkerhetskopia som fullständigt och riktigt omfattar loggen. Det är systemägarens ansvar att så sker genom att detta förfaringsätt beställs av över tid ansvarig för driften av systemet. Eftersom en sådan beställning (en aktivitet i ett LIS) inte finns vid granskningstillfället ska den snarast upprättas. I den beställningen är det högst lämpligt att det kompletteras med instruktioner om hur den ska försvaras (Konfidentialitet) och att det säkerställs att den över tid är återläsningsbar (Tillgänglighet).

Granskning avseende målstyrningsprocessen

År 2018 gav revisorerna i Säter KPMG i uppdrag att översiktligt granska kommunstyrelsens beredning och uppföljning av mål. Syftet med granskningen var att se om kommunens målstyrningsprocess var ändamålsenligt utformad, implementerad i organisationen och effektiv i syfte att vara styrande mot de av fullmäktige fastställda målen. I samband med granskningen lämnades följande rekommendationer:

• Säkerställa att alla nämnder och kommunstyrelsen på ett likvärdigt sätt arbetar med att bryta ner kommunfullmäktiges områden och mål till sin verksamhet.
• Ta fram styrande dokument som tydliggör kommunens målstyrningsprocess och uppföljningsrutiner.
• Säkerställa att medarbetarnas kunskap om fullmäktiges mål och kommunens målstyrningsprocess ökar.
• Säkerställa att det, i tillämpliga delar, finns system för regelbunden uppföljning för de strategiska målen. Men också utveckla prognoser och analysen av måluppfyllelsen i delårsrapporten.

Iakttagelser

Av dokumentet Ekonomiska styrprinciper för Säters kommun (antaget av kommunfullmäktige 2017-10-19) framgår att kommunfullmäktige fastställer en vision och strategiska mål för mandatperioden. Kommunfullmäktige fastställer även finansiella mål för kommande treårsperiod. De finansiella och strategiska målen är överordnade andra kommunala mål. Nämnderna och förvaltningarna ska enligt de ekonomiska styrprinciperna utarbeta förslag till budget utifrån tilldelad rambudget och övriga anvisningar samt en plan för följande år. Förslaget ska även innehålla strategier som skall utgå från antagen vision och strategiska mål.
I syfte att säkerställa att nämndernas budgetarbete sker parallellt har Säters kommun upprättat ett årshjul. Av årshjulet framgår vilken tid på året som vilken aktivitet ska utföras. I intervjuer framgår att årshjulet är en del av målstyrningsprocessen och något som samtliga nämnder ska följa. För att ytterligare möta behovet av en tydlig målstyrning har kommunen formulerat en målstyrningskedja.

Av vad som framgår i intervjuer har Säters kommun inte upprättat ett övergripande styrdokument där årshjulet och målkedjan regleras.
Det framgår i intervjuer att samtliga nämnder inte har anpassat sitt målarbete utifrån målkedja och årshjul vid tiden för den uppföljande granskningen, men att det ska vara klart inför år 2022. Bland annat arbetar kommunen mot att samtliga nämnder ska använda sig av verksamhetssystemet Hypergene i arbetet med de verksamhetsspecifika målen.

I intervjuer framgår att det är sektorcheferna som ansvarar för att kommunicera mål och målstyrningsprocess till medarbetarna och att det finns en förväntan att detta genomförs. Det framgår även att särskilda åtgärder inte har vidtagits i syfte att säkerställa att informationen delges de anställda. Målstyrningskedjan, årshjulet och de ekonomiska styrprinciperna finns tillgängliga på intranätet.

Kommunstyrelsen får månatlig återkoppling avseende ekonomi och verksamhet, antingen skriftligt eller muntligt. Som tidigare nämnts pågår det ett kommunövergripande arbete där upprättade mål ska läggas in i verksamhetssystemet Hypergene. Det framgår i intervjuer att systemet ska bidra till att förenkla arbetet med att följa upp vilka aktiviteter som genomförts samt att det ska förenkla möjligheten att få en tydlig rapport på det som genomförts.
Det framgår även att det pågår ett kommunövergripande arbete avseende att göra målen mätbara genom nyckeltal. Nämnderna har kommit olika långt i arbetet med mätbara mål, men det framgår att samtliga nämnder i årsredovisningen ska presentera mätbara mål.
I intervju med kommundirektören framgår att det pågår ett arbete med att kartlägga befintliga styrdokument i syfte att revidera alternativt upprätta nya styrdokument utifrån behov, exempelvis med anledning av den omorganisation som genomförts där förvaltningar har ersatts av sektorer.

Bedömning

Av det som framkommit i den uppföljande granskningen gör vi bedömningen att KS har vidtagit åtgärder utifrån de rekommendationer som lämnades vid förra granskningen. Då det framkom att det saknas ett övergripande styrdokument som reglerar målkedjan och årshjulet gör vi bedömningen att Säters kommun har behov av att upprätta ett sådant alternativt revidera de ekonomiska styrprinciperna så att de även innefattar målkedja och årshjul.

Rekommendationer

Utifrån vår bedömning lämnar vi följande rekommendationer till kommunstyrelsen:

• Säkerställa att målkedja och årshjul regleras i ett kommunövergripande styrdokument.
• Att det i styrdokumentet avseende målkedjan även ingår hur det ska säkerställas att medarbetarna har kunskap om fullmäktiges mål och kommunens målstyrningsprocess.

Granskning avseende bygglov

År 2020 gav revisorerna i Säter KPMG i uppdrag att översiktligt granska kommunens rutiner kring bygglovshantering i syfte att konstatera om miljö- och byggnämnden har en ändamålsenlig verksamhet avseende bygglov.

• Förbättra målformuleringen i verksamhetsplanen för byggenheten
• Följa upp målen i verksamhetsplanen
• Förbättra funktionen på byggenhetens systemstöd så att den tillåter statistikuttag på ett enkelt sätt
• Överväg behovet av att utforma skriftliga rutiner för handläggning av bygglov
• Förbättra kvalitetsarbetet avseende delegationsbeslut

Iakttagelser

I kontakt med tjänstepersoner inom miljö- och byggenheten framgår att 2020–2021 har varit en ansträngd period för enheten. Enheten har haft svårigheter med kompetensförsörjningen samtidigt som enheten har haft ett kraftigt ökat antal ärenden. I syfte att komma ikapp med handläggningen och fullgöra sitt uppdrag tillsattes en tillfällig organisation. Den tillfälliga organisationen fick även i uppdrag att genomföra en genomlysning av miljö- och byggenhetens verksamhet i syfte att identifiera vilka åtgärder som behöver vidtas för att utveckla införandet av E-tjänster och effektiva processer.

Miljö- och byggnämnden har vid uppföljningstillfället inte färdigställt en uppdaterad verksamhetsplan för 2021 men det pågår ett arbete för att korrigera detta till år 2022. På grund av rådande arbetsbelastning har nämnden beslutat att prioritera annan verksamhet. Av gällande nämndplan för mandatperioden framgår att nämnden har fastställt fem övergripande mål samt fyra strategier för att nå målen. Målen i nämndplanen är formulerade mer som aktiviteter som ska genomföras än som mätbara indikatorer.

Det pågår ett arbete inom kommunen att målstyrningsprocessen ska implementeras i verksamhetssystemet Hypergene. I dagsläget sker uppföljning av mål i exceldokument och implementeringen i Hypergene uppges kunna förenkla arbetet med att följa vilka aktiviteter som är vidtagna för att få en ökad måluppfyllelse. Arbetet väntas vara klart så att målen för 2022 kan föras in i verksamhetssystemet.

Med anledning av implementering av målstyrningsprocessen i Hypergene pågår en processkartläggning inom miljö- och bygglovsenheten. I det arbetet ingår även att ta fram skriftliga rutiner för handläggning av bygglov.
För delegationsbeslut så ser processen och rutinerna ut som följande:
1. Handläggaren tar beslut utifrån delegationsordningen.
2. Handläggaren expedierar ärendet till sökande.
3. Arkivassisten annonserar i Post- och Inrikes Tidningar*
4. Arkivassistenten skicka meddelande om kungörelse till berörda grannar.

Målet är att varje steg i processen ska ha dokumenterade rutiner. Rutiner för annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt ”Meddelande om kungörelse” finns upprättade. Det finns även framtaget rutiner för en del av delegationsbesluten där målet är att samtliga delegationsbeslut ska ha skriftliga rutiner. De rutindokument som vi tagit del av är detaljerade och går igenom varje steg i den berörda beslutsprocessen. I intervjuer framgår att rutinerna är en del av det fortsatta kvalitetsarbetet.
Vid beslutsfattandet har tjänstepersoner tillgång till ett bibliotek med motiveringar som används i besluten. På miljö- och byggenheten finns även en kontrollfunktion där delegationsbesluten undertecknas av handläggaren och tjänsteskrivelsen undertecknas av handläggaren och chef.

Ytterligare aktivitet som bidrar till kvalitetsarbetet är en förstärkning av introduktion av nyanställda. Enligt samhällsbyggnadschefen saknar många av miljö- och byggenhetens nyanställda kunskap om hur en kommun styrs vilket kan innebära en risk i att kvaliteten i delegationsbesluten sjunker. En förstärkt introduktion uppges kunna bidra till att försöka eliminera denna typ av risk.

I syfte att mäta kundnöjdhet och på så vis förbättra servicen har miljö- och byggenheten fattat beslut om att medverka i Sveriges Kommuner och Regioners insikt. Insikt är en servicemätning av kommuners myndighetsutövning. I första hand mäts servicen för gruppen företagare men kommunerna har även möjlighet att mäta nöjdheten hos privatpersoner, ideella föreningar och offentliga organisationer. Undersökningen genomförs genom en enkät som skickas ut till kunder som har ett avslutat myndighetsärende med kommunen under mätåret. Ett av de områden som mäts är bygglov. I intervjuer framgår det att undersökningen kommer kunna bidra till utveckling av verksamheten och på så sätt öka kundnöjdhet.

Det framgår i kontakt med tjänstepersoner att det i dagsläget pågår ett arbete med att tillhandahålla nämndens tjänster som e-tjänster i samverkan med kommunens e-kontor. Det framgår att Säters kommun bedömer att e-tjänster är en viktig del i syfte att utveckla handläggningen av bygglov och anses bli till nytta för både medborgarna och enhetens verksamhet.

Avseende statistikuttag ur systemet använder sig miljö- och byggenheten av ett ärendehanteringssystem som saknar funktionen att kunna söka fram efterfrågad statistik. Uttag av statistik måste göras manuellt genom att gå igenom ärendena var för sig och sedan räkna fram statistik. I kontakt med tjänsteperson framgår att det skulle behövas ett nytt ärendesystem för att kunna ta fram statistik på ett enkelt sätt, därav har inga åtgärder vidtagits inom detta område.

Bedömning

Av det som framkommit av den uppföljande granskningen gör vi bedömningen att nämnden har vidtagit vissa åtgärder utifrån de rekommendationer som lämnades vid förra granskningen.
Avseende kvalitetsarbete och delegationsbeslut gör vi bedömningen att nämnden har behov av att upprätta riktlinjer för de delegationsbeslut som i dagsläget saknas. Vidare gör vi bedömningen att det finns behov av att förstärka introduktion av nyanställda i syfte att ge en tydlig bild av kommunens verksamhet och styrning.
Med anledning av att verksamheten ska veta vilka mål de ska arbeta mot är det nödvändigt för nämnden att årligen upprätta en verksamhetsplan.

Rekommendationer

Utifrån vår bedömning lämnar vi följande rekommendationer till miljö- och byggnämnden:

• Säkerställa att verksamhetsplan upprättas
• Säkerställa att nyanställda får en grundlig introduktion av verksamheten
• Säkerställa att samtliga delegationsbeslut har skriftliga rutiner