Granskning av bokslut och årsredovisning 2022

På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Säters kommun har KPMG granskat kommunens årsredovisning för räkenskapsåret 2022. Uppdraget ingår som en
obligatorisk del av revisionsplanen för år 2022. Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för revisionsberättelsen.

Kommunens revisorer ska enligt kommunallagen 12 kap bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Revisorerna ska
pröva om räkenskaperna är rättvisande. Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen.

Årsredovisningen

Vi har granskat årsredovisningen och vi har inte funnit några väsentliga felaktigheter. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med lagen om
kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och god redovisningssed. Vi rekommenderar att man omprövar bedömningen av avsikten med innehavet av de instrument man har inom ramen för pensionsförvaltningen.

Resultat

Årets resultat uppgår till 12,3 mnkr, vilket är 3,7 mnkr högre än budget. Det förklaras främst av nivån på skatteintäkterna.

Kommunens prognos vid delåret i augusti uppgick resultatet för helåret till 9,9 mnkr. Skillnaden mellan prognosen och utfallet uppgår till 2,4 mnkr. Främsta förklaringen mellan prognosen och utfallet är att verksamhetens intäkter är 10 mnkr lägre och verksamhetens kostnader är 13 mnkr högre än budget.

Balanskrav

Vår bedömning är att kommunen har uppnått balanskravet för helåret. Det har dock i vår granskning framkommit att den orealiserade värdeförändringen i värdepapper inte beaktats korrekt i balanskravsutredningen. Balanskravsresultatet borde presenterats till 23,6 mnkr, inte 7,8 mnkr.

Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål

Enligt bestämmelser i kommunallagen ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning.

Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för god ekonomisk hushållning.

Finansiella mål

Vår sammanfattande bedömning är att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de av kommunfullmäktige fastställda finansiella målen. Vi rekommenderar
dock att löpande arbeta med anpassning av målen utifrån ändrade förutsättningar.

Verksamhetsmål

Vår sammanfattande bedömning är att vi önskar en tydligare redogörelse för måluppföljning men att vi ändå kan göra bedömningen att resultatet i årsredovisningen är förenligt med verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning.

Vi har av Säters kommuns revisorer fått i uppdrag att granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2022. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2022.

Kommunens revisorer ska enligt 12 kap kommunallagen (KL) bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Revisorerna
ska pröva om räkenskaperna är rättvisande. Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen.

Syfte

Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för utlåtandet respektive revisionsberättelsen.

Syftet med granskningarna är att bedöma om kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, lag om kommunal bokföring och redovisning
samt god redovisningssed i kommuner och regioner.

Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor:

• Har årsredovisningen upprättats i enlighet med kommunallagen, lagen om kommunal bokföring och redovisning samt god redovisningssed i kommuner och
  regioner?
• Är resultatet i årsredovisningen förenligt med de mål som fullmäktige beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning?

Revisionskriterier

Bedömningsgrund för vår bedömning avseende huruvida årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad i enlighet med gällande lagar och regler bygger på följande
revisionskriterier:

•  Kommunallag (KL) och lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR)
• God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
• Interna regelverk och instruktioner
• Fullmäktigebeslut

Metod

Granskningen har genomförts genom:

• Verifiering av årsredovisning mot huvudbok samt underlag för denna.
• Intervjuer med berörda tjänstepersoner
• Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen

Avgränsning

Vår granskning omfattar årsbokslutet per 2022-12-31.

Vår granskning sker i den omfattning som följer av God revisionssed i kommunal verksamhet, främst såsom denna definieras genom fastställd normering av SKR (Sveriges kommuner och regioner) och Skyrev (Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer). Detta innebär att granskningen inte uppfyller de krav som ställs på en auktoriserad revisor eller ett auktoriserat revisionsbolag enligt revisorslagen eller internationella standarder för revision (ISA). Det innebär att vi inte uttalar oss över årsredovisningen så som vi gjort om dessa krav varit uppfyllda.

Vår granskning har varit inriktad på att hitta väsentliga fel (bedömda eller konstaterade) i årsredovisningen. Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, t ex förskingring.

I årsredovisningen har vi granskat de finansiella rapporterna samt tillhörande noter. Sidorna 1-26 har endast granskats utifrån om informationen är förenlig med de finansiella delarna. Vår granskning innebär att vi tar stickprov på de finansiella siffrorna och att informationen i förvaltningsberättelsen är förenlig med de finansiella delarna, dvs. vi granskar inte alla siffror på nämnda sidor. Övriga sidor i årsredovisningen omfattas inte av denna granskning.

Denna rapport sammanfattar främst i avvikelseform våra väsentligaste iakttagelser från granskningen.

Ansvarig styrelse

Granskningen avser kommunstyrelsens årsredovisning som enligt kommunallagen ska behandlas av kommunfullmäktige.

Rapporten är faktakontrollerad av ekonomiavdelningen.

Förvaltningsberättelse

Enligt 4 kap. 1 § LKBR ska en årsredovisning innehålla en förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys, noter, driftredovisning, investeringsredovisning och sammanställda räkenskaper (om sådana upprättas enligt 12 kap 2 § LKBR).

RKR preciserar i RKR R15 vad förvaltningsberättelsen ska innehålla. Nämndernas förvaltningsberättelser regleras inte av LKBR, utan betraktas som underlag till kommunens förvaltningsberättelse. Vi har inte granskat nämndvis redovisning.

Vi noterar att kommunens förvaltningsberättelse uppfyller kraven vilka preciseras i RKR R15.

Bedömning av fullmäktiges mål med betydelse av god
ekonomisk hushållning

Kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom sådana juridiska personer som avses i KL 10 kap. 2-6 §§ (hel- och delägda kommunala bolag, stiftelser och föreningar).

I KL stadgas även att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att intäkterna enbart täcker kostnaderna, eftersom det på längre sikt urholkar kommunernas ekonomi.
Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen.

I den av kommunfullmäktige fastställda flerårsstrategin för åren 2020–2023 framgår att god ekonomisk hushållning uppnås genom kommunfullmäktiges fastställda finansiella och verksamhetsmässiga mål.

I vår granskning av fullmäktiges fattade beslut avseende finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning har vi inte funnit något avvikande. Vi noterar dock att måluppfyllelsen för de verksamhetsmässiga målen är svåra att bedöma utifrån den information som lämnas i årsredovisningen.

Något vi ser som positivt är att kommunstyrelsen i år har gjort en sammantagen bedömning av huruvida god ekonomisk hushållning har uppnåtts.

Vad gäller god ekonomisk hushållning hänvisar RKR till förarbeten till kommunallagen där det betonas vikten av att mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning utvärderas för hela den kommunala koncernen, d v s kommunen och dess kommunala koncernföretag gemensamt. I årsredovisningen presenteras kommunstyrelsens bedömning för kommunkoncernen som helhet och det är att ekonomisk hushållning uppnås för 2022.

Finansiella mål

De finansiella målen är:

• Mål 1 Resultatmål – Det justerade resultatet ska överstiga 2,0% av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning.
• Utfall 3,0%, vilket innebär att målet har uppnåtts.
• Mål 2 Självfinansiering av investeringar – Minst 60% av investeringarna ska vara självfinansierade.
• Utfall 83%, vilket innebär att målet har uppnåtts. Det kan tilläggas att investeringar i särskilt boende inte ingår i beräkningen av måluppfyllelse, men i
  årsredovisningen presenteras vad självfinansieringsgraden hade uppgått till om det hade ingått.
• Mål 3 Skuldsättning – Kommunkoncernens skuldsättning ska maximalt uppgå till 75 % av Kommuninvests limit. Dvs 107 250 kr per invånare.
• Utfall 88 081 kr/invånare, vilket innebär att målet har uppnåtts.
• Mål 4 Pensionsförvaltning – Avkastningen på pensionsförvaltningen ska uppgå till 1% per år och 1,2 mnkr för 2022.
• Utfall +2,4% (+2,3 mnkr) exklusive värdeförändring, vilket innebär att målet har uppnåtts. Det kan dock tilläggas att beaktat värdeförändring så är utfallet
  negativt.
• Mål 5 Ekonomiska mål Säterbostäder AB – Bolagets direktavkastning ska uppgå till lägst 3,5%. Bolagets soliditet ska uppgå till lägst 20%.
• Utfall direktavkastning 5,2% och soliditet 20,8%, vilket innebär att målet har uppnåtts.

Vi rekommenderar att löpande arbeta med anpassning av målen utifrån ändrade förutsättningar. Exempelvis att målnivån ändras utifrån beslut om investeringar i särskilt boende, eller ändring av krav på pensionsförvaltningens utveckling utifrån att man fr o m 2019 ska redovisa dessa till marknadsvärde.

Vår sammanfattande bedömning är att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de av kommunfullmäktige fastställda finansiella målen.

Verksamhetsmål

I arbetet med Mål och Vision inför gällande mandatperiod beslutades om ett förändrat sätt att beskriva Mål och Vision för Säters kommun. Detta innebär att de numerärer som beslutats om av Kommunfullmäktige tidigare är borttagna och måluppfyllelse ska mätas med flera indikatorer som visar vilken riktning Säters kommun har i olika frågor, kopplat till de 6 strategiska mål som kommunfullmäktige beslutat om.

De strategiska målen och kommunens egen bedömda måluppfyllelse är:

• Mål 1 Ett rikare liv – Känsla av samhörighet och rik fritid. Fler människor ska kunna utöva och ta del av det ökande utbudet av aktiviteter
• Måluppfyllelsen bedöms som god.
• Mål 2 Ett miljöarbete på väg mot en hållbar kommun – Vi ska bidra till att öka kunskap, förmåga och motivation till ett miljö- och klimatmedvetet
  förhållningssätt.
• Måluppfyllelsen bedöms som god och ökande
• Mål 3 En omsorgsfull boendeutveckling – I Säters kommun ska det alltid vara möjligt att bo, i miljöer som är hälsofrämjande och som upplevs passa den
  egna levnadssituationen. Det är tryggt att bo och leva i Säters kommun.
• Måluppfyllelsen är god med en fortsatt positiv utveckling. Mål 4 En bra start i livet – Alla i Säters kommun ska ha en egen försörjning och ett liv med god hälsa. Unga ska ha förutsättningar för att göra val i livet
  baserat på förmågor och intressen. De unga årens upplevelser och lärande ska öka barn och ungas förmåga och motivation att delta i samhällslivet och den
  demokratiska processen.
• Måluppfyllelsen är god. Mål 5 En stimulerande tillväxt – I Säters kommun ska det vara möjligt att etablera, bedriva och utveckla många sorters företagande.
• Måluppfyllelsen bedöms som relativt god. Mål 6 En uppdragsbaserad kommun – Säters kommun ska erbjuda den kommunala service som människor behöver och vill ha nu och framöver. Det kräver att vi utvecklar en ännu mer kompetent organisation som anpassar sig, är innovativ och vågar prova nya metoder.
• Måluppfyllelsen bedöms som god trots stora utmaningar med pandemin.

Säters kommuns modell innebär att det inte på ett tydligt sätt går att mäta/avgöra när de strategiska målen är uppfyllda, istället finns flera indikatorer som visar vilken
riktning man rör sig i för respektive mål.

Enligt årsredovisningen är måluppfyllelsen ”god” alternativt ”relativt god” för samtliga delmål. Den sammantagna bedömningen är att Säters kommun uppnår en god ekonomisk hushållning under 2022 genom att de finansiella målen uppnås samt att måluppfyllelsen för verksamhetsmålen bedöms som god. Årsredovisningen innehåller också en bedömning för kommunkoncernen som helhet och det är att god ekonomisk hushållning uppnås för 2022.
Av årsredovisningen framgår förutsättningar för att arbeta mot de strategiska målen, samt exempel på genomförda aktiviteter som bidrar till måluppfyllelse. Utöver det känner vi till att varje målområde är nedbrutet på nämndmål och verksamhetsplaner. Av årsredovisningen framgår dock varken utfall av indikatorer eller jämförelse mot nationell statistik.
Vår sammanfattande bedömning är att vi önskar en något tydligare redogörelse för måluppföljning men att vi ändå kan göra bedömningen att resultatet i årsredovisningen är förenligt med verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning.

Balanskravsresultat

En kommun ska enligt kommunallagen göra en avstämning av balanskravet och redovisa denna avstämning i förvaltningsberättelsen. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt kommunallagen regleras inom tre år. Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat enligt KL 8 kap 5§. RKR har lämnat information om beräkning och redovisning av balanskravet utifrån tolkning av förarbeten till reglerna om balanskrav i LKBR och KL.

Kommunstyrelsen redovisar en avstämning av balanskravet i förvaltningsberättelsen. Kommunens överskott för året uppgår till 12,3 mnkr. Vid avstämning av balanskravet korrigeras för reservering av medel till resultatutjämningsreserv -4,5 mnkr varvid balanskravsresultatet enligt förvaltningsberättelsen presenteras som 7,8 mnkr.

Det finns inget balanskravsresultat att återställa från tidigare år. Resultatutjämningsreserven, RUR, uppgår till 10,4 mnkr.

Det har i vår granskning framkommit att den orealiserade värdeförändringen i värdepapper inte beaktats korrekt i balanskravsutredningen. Nedgången i värde för kommunens obligationer har under året uppgått till -15 779 tkr och balanskravsresultatet borde således ha varit (7,8 + 15,8) 23,6 mnkr. Detta är inget nytt för 2022 utan man har tillämpat samma princip som de senaste åren. Dock har effekten tidigare år varit avsevärt mindre.

Det faktum att det inte finns något balanskravsresultat att återställa från tidigare år, samt att årets felaktigt presenterade balanskravsresultat inte är negativt, mildrar effekten av felet. Vi rekommenderar ändock starkt att se över presentationen av balanskravsutredningen framåt.

Resultaträkning

En kommunens långsiktiga utveckling är beroende av att intäkterna ökar mer än kostnaderna för att inte urholka det egna kapitalet.

Årets resultat uppgår till 12,3 mnkr vilket är 3,7 mnkr bättre än det budgeterade resultatet på 8,6 mnkr och 2,4 mnkr bättre än det prognostiserade resultatet på 9,9 mnkr. Det är en betydligt bättre träffsäkerhet i både budget och prognos än förra året. Skillnaden jämfört med budget förklaras främst av ökade skatteintäkter medan skillnaden jämfört med prognosen beror på lägre kostnader än väntat.

Verksamhetens intäkter för 2022 ligger på samma nivå som fg år medan kostnaderna har ökat med ca 3 % (25,7 mnkr). Kostnadernas ökning är främst hänförliga till ökade lönekostnader. Därtill finns i resultatet en relativt stor negativ effekt av värdeförändring av pensionsmedel, till största delen orealiserad sådan. På nämndnivå återfinns den största budgetavvikelsen hos Socialnämnden med ett nettounderskott på 12,8 mnkr till följd av ökade personalkostnader främst inom särskilt boende och hemtjänsten.

Balansräkning

Säters kommuns balansomslutning per bokslutsdag 2022 är nästan 150 mnkr högre än vid samma tidpunkt förra året. Det förklaras främst av investeringar i byggnader och mark, vilket på skuldsidan motsvaras av högre lån och då framförallt från Kommuninvest.

Säters kommun har ett stort investeringsbehov och höga investeringsanslag. 2022 har 156 mnkr aktiverats som tillkommande investeringar varav Särskilt boende är den i särklass enskilt största (ca 84 mnkr).

Årsredovisningen innehåller en investeringsredovisning som specificerar utfall mot budget både för under året färdigställda projekt, och för pågående projekt.

Investeringsredovisningen omfattar inte de kommunala koncernföretagens investeringar, vilket bör göras enligt RKR R14. Vidare är investeringsredovisningen liksom tidigare uppställd utifrån de olika nämnderna, dvs på den nivå som budget är lagd. Det saknas information om, och särredovisning av, större specifika projekt.

Vi har granskat balansräkningen och har inte funnit några väsentliga felaktigheter.

Kassaflödesanalys

Enligt LKBR 8:1 ska kassaflödesanalysen innehålla information om kommunens in- och utbetalningar under året. Kassaflödesanalysen beskriver hur verksamhet och investeringar finansierats och hur de har inverkat på verksamhetens likvida ställning.

Den tillämpade modellen synes överensstämma med RKR R13 Kassaflödesanalys.
Vår bedömning är att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansieringar och investeringar och att kassaflödesanalysen har upprättats i enlighet med gällande rekommendation.

Sammanställda räkenskaper

Sammanställda räkenskaper för en kommunal koncern avser enligt LKBR 12:1 en sammanställning av kommunens och de kommunala koncernföretagens resultaträkningar, balansräkningar och kassaflödesanalyser samt noter.

De sammanställda räkenskaperna innehåller förutom primär-kommunen följande kommunala koncernföretag som redovisas i årsredovisningens koncernstruktur:

• Säterbostäder 100%
• Säters Kommuns Fastighets AB 100%

Konsolidering har skett enligt proportionell konsolideringsmetod, vilket innebär att belopp som inkluderats i den sammanställda redovisningens resultat- och balansräkning motsvarar ägd andel i företaget.

Vi har inte funnit några avvikelser i vår granskning avseende de sammanställda räkenskaperna.

Redovisningsprinciper

I årsredovisningen anges under Not 1 ”Tillämpade redovisningsprinciper” att årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal bokföring och
redovisning samt rekommendationerna från RKR.

Vid vår granskning har vi stickprovsvis granskat kommunens redovisningsprinciper, genom intervjuer och översiktlig kontroll, mot RKRs gällande rekommendationer.

Av principerna framgår att ”Pensionsmedel värderas till marknadsvärde” vilket också överensstämmer med hur man redovisar pensionsmedel och effekterna av löpande värdeförändringar. Pensionsmedlen utgörs i Säters kommun av räntebärande obligationer utgivna av Svenska staten. Dessa slags värdepapper nämns särskilt i RKR R7 som exempel på sådana värdepapper som kan utgöra undantag från marknadsvärdering om de ”hålls till förfall” och om motparten förväntas kunna infria sina åtaganden.

Vi rekommenderar att man omprövar bedömningen av avsikten med innehavet av de instrument man har inom ramen för pensionsförvaltningen. I övrigt är vår bedömning att kommunen i huvudsak efterlever RKRs rekommendationer.

Driftredovisning

Enligt LKBR 10:1 ska driftredovisningen innehålla en redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som har fastställts för den löpande verksamheten.

Enligt RKR R14 Drift- och investeringsredovisning ska utfall kunna stämmas av mot årsredovisningens övriga delar och fullmäktiges sist beslutade budget.

Vår bedömning är att informationen kring driftredovisningen i årsredovisningen i stort sett uppfyller kraven i enlighet med lagstiftningen. Det saknas redovisningsprinciper för driftredovisningen och även om det finns en skrivelse under tabellen kring interna poster, så är det inte möjligt att stämma av utfall enligt driftredovisningen mot resultaträkningen.

Investeringsredovisning

Enligt LKBR 10:2 ska investeringsredovisningen innehålla en samlad redovisning av kommunens investeringsverksamhet.

Enligt RKR R14 Drift- och investeringsredovisning ska utfallet kunna stämmas av mot årsredovisningens övriga delar och fullmäktiges budget samt plan för investeringsverksamheten. Vidare framgår det att fleråriga pågående och under året avslutade investeringar ska kunna stämmas av samt ska investeringsredovisningen även ska omfatta kommunala koncernföretags investeringar som fullmäktige tagit ställning till.

Nytt i RKR R14 Drift- och investeringsredovisningen är att i investeringsredovisningen ska även inkluderas under årets genomförda investeringar som finansierats via finansiell leasing eller som erhållits genom gåva. Ett förtydligande i rekommendationen är att i de fall principerna för investeringsredovisningen avviker från externredovisningsprinciperna ska detta kommenteras och avvikelserna anges.

Säters kommuns budget för investeringar under 2022 uppgick till 90,7 mnkr. Därtill beslutade kommunstyrelsen i början av 2022 att föra över 31,8 mnkr icke förbrukade investeringsmedel från 2021 till 2022 vilket resulterade i en total investeringsbudget för 2022 på 122,5 mnkr. Årets utfall uppgår till 71,4 mnkr (eftersom investeringar i nytt särskilt boende ligger utanför budgetram). Det är en avvikelse på 51,1 mnkr. Avvikelsen hänförs främst till samhällsbyggnadsnämnden och förklaras i årsredovisningen av förseningar för olika projekt.

Kommunen redovisar investeringarna per nämnd men inte per investering i den ekonomiska redovisningen.

Vår bedömning är att informationen kring investeringsverksamheten i årsredovisningen delvis uppfyller kraven på en samlad investeringsredovisning i enlighet med lagstiftningen men saknar redovisningsprinciper för investeringsredovisningen och information om kommunens bolags investeringar samt att kommentarer till de stora avvikelserna är vaga.

Investering i särskilt boende ligger, som framgår av årsredovisningens förvaltningsberättelse, utanför årets budgetram. Vi rekommenderar dock liksom tidigare att man ändå redovisar utfallet för investering i särskilt boende mot den plan som finns för satsningen.