Säkert mat i sommar
Man kan bli matförgiftad om man äter mat eller dricker vatten som innehåller bakterier, virus, parasiter eller gifter, det kan hända både av mat som tillagas i hemmet och av mat som äts på restaurang. Vanliga symtom på matförgiftning är diarré, ont i magen, illamående, feber och att man kräks.
Det finns flera saker som man kan göra och tänka på för att minska risken att bli matförgiftad.
Om man misstänker att man blir matförgiftad t.ex. ute på restaurang är det viktigt att man anmäler det till miljö- och byggenheten. Då kan det förhindras att flera människor blir sjuka.
Det här är alltid bra att göra:
- Sätt in kylvaror, till exempel färskt kött, fisk och mejerivaror, i kylen så fort som möjligt.
- Förvara kylvaror vid cirka 4 °C, då håller maten längre och risken för att bli matförgiftad minskar. Ha gärna en termometer i kylskåpet.
- Tvätta händerna innan du börjar laga mat, men också direkt efter att du rört rått kött och fågelkött.
- Laga inte mat till andra när du är eller precis har varit magsjuk.
- Undvik direkt kontakt med mat om du har infekterade sår eller eksem på händerna.
- Använd rena redskap, håll rent på arbetsbänken och diska knivar och skärbrädor noga när du skurit rått kött.
- Använd hushållspapper, inte disktrasan, för att torka upp köttsaft.
- Sätt in tillagad mat i kylen så snart som möjligt. Små mängder varm eller ljummen mat kan ställas in i kylen direkt. Större mängder kan delas upp i mindre behållare så att de svalnar snabbare, eller kylas i vattenbad eller utomhus, om det är kallt.
Att tänka på för vissa livsmedelsgrupper
Fisk och skaldjur
- Frys färsk vildfångad fisk som ska ätas rå, gravas, marineras eller kallrökas i -18 °C i minst tre dygn. Större hela fiskar kan behöva frysas ytterligare ett par dygn. Då dör eventuella parasiter som kan finnas i fisken.
- Ät inte musslor och ostron som plockats direkt från hav och strand. De kan innehålla skadliga mikroorganismer och algtoxiner.
- Att äta råa eller otillräckligt upphettade ostron eller musslor innebär en större risk att bli magsjuk än om du äter dem kokta eller värmebehandlade på annat sätt.
- Använd tillräckligt med ättika och salt när du gör fiskinläggningar, till exempel 1-2-3 receptet med en del 12-procentig ättikssprit, två delar socker och tre delar vatten eller annat beprövat recept. Förvara den färdiga fiskinläggningen i kylskåp.
Kött och fågel
- Genomstek fågel och köttfärs.
- Smaka inte på rå köttfärs.
- Genomstek kött av vildsvin, björn eller andra trikinbärande djur som säl och häst om du inte vet om köttet är testat för trikiner. Detta gäller inte kött som säljs i livsmedelsbutiker eller serveras på restaurang. Sådant kött är testat för trikiner.
Hur vet man om köttfärs är genomstekt?
- Det räcker inte att titta på köttfärsens färg. Köttfärs kan bli brun och se färdig ut innan den har blivit tillräckligt varm. För att vara genomstekt ska köttfärs ha nått 70 graders temperatur.
- Genomstekt köttfärs är inte trådig och har ofärgad köttsaft utan rosa inslag.
- Det säkraste är att mäta temperaturen i exempelvis en köttfärsbiff med en termometer.
Grönsaker och bär
- Skölj grönsaker.
- Koka frysta utländska hallon i en minut.
- Följ anvisningarna på förpackningar och i recept när det gäller blötläggning och kokning av torkade bönor och ärter.
Mjölk och mejeriprodukter
- Drick inte opastöriserad mjölk och ät inte färskost gjord på opastöriserad mjölk. Rådet är särskilt viktigt för små barn, gravida, äldre och personer med nedsatt immunförsvar.
Dricksvatten
- Om man har en egen brunn eller annan liten dricksvattenanläggning för privat bruk, sköt om din anläggning och kontrollera regelbundet att vattnet håller dricksvattenkvalitet.
För gravida, äldre och personer med nedsatt immunförsvar finns också särskilda råd om bakterien listeria och parasiten toxokplasma.
Läs mera om att anmäla misstänkt matförgiftning och företagares ansvar vid misstänkt matförgiftning på Säters kommuns hemsida.