Rosh Hashana – det judiska nyåret firas 11 september

Den 11 september inleds Rosh Hashana, det judiska nyåret. Rosh Hashana är en av judendomens viktigaste högtider och markerar början på ett nytt år i den judiska kalendern.

Högtiden firas under två dagar och är för många en tid för gemenskap och reflektion över året som gått och det kommande året. En tradition är att äta söta livsmedel, som äpplen och honung, som en symbol för önskan om ett gott och sött nytt år.

Rosh Hashana infaller den första och andra dagen i den judiska månaden Tishré, som infaller i september eller oktober. Datumet varierar från år till år eftersom den judiska kalendern skiljer sig från den gregorianska kalender som används i Sverige. År 2026 inleds Rosh Hashana vid solnedgången den 11 september och avslutas på kvällen den 13 september.

Judar i Sverige

Judar har levt i Sverige sedan åtminstone 1600-talet. Under senare delen av 1700-talet fick judar möjlighet att bosätta sig i Sverige utan att konvertera till kristendomen. År 1782 infördes det så kallade judereglementet, som reglerade var judar fick bo och vilka yrken de fick utöva.

Under 1800-talet avskaffades flera av dessa begränsningar. År 1870 fick judiska medborgare i Sverige samma medborgerliga rättigheter som andra svenska medborgare. Samma år stod Stora synagogan i Stockholm klar.

I Sverige finns fem nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De nationella minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli.

De nationella minoriteternas rättigheter regleras bland annat i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Minoriteterna har särskilda rättigheter att bevara och utveckla sina språk och kulturer.

Gemensamt för de nationella minoriteterna är bland annat att de har en långvarig historisk närvaro i Sverige och en uttalad samhörighet.