Om krisen kommer – så klarar äldreboendet matlagningen
Under krisberedskapsveckan som MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) ordnar varje år för att öka medvetenheten om Sveriges beredskap och totalförsvar, testade det särskilda boendet Enbackagården i Gustafs att laga mat direkt på plats i köken.
I vanliga fall lagas all mat till de särskilda boendena i kommunen centralt på det särskilda boendet Prästgärdet i Säter, och körs sedan ut till Enbackagården samt Skedvigården i Stora Skedvi. Men vid en kris kan transporter försvåras. Då behöver verksamheterna själva kunna stå för matlagningen.
Närproducerad mat i fokus: Raggmunk som krismat
Matvalet för övningsdagen föll på raggmunk – en rätt som både är uppskattad, enkel att laga med få ingredienser som kan fås lokalt, i det här fallet kom till exempel äggen från Catharinas sprätthönseri i Stora Skedvi, mjölken från Grådö mejeri och potatisen från Roslunds potatis i Stora Skedvi. Att använda närproducerad mat kan bli livsnödvändigt om det inträffar en allvarlig kris, då kanske inte transporter fungerar som vanligt. Raggmunk är också möjlig att anpassa om elen skulle försvinna, eftersom det teoretiskt sett går att steka över öppen eld. Resultatet av övningen blev både lärorikt och uppskattat av de boende.
– Det har varit fantastiskt att öva, jätteroligt att se och nyttigt för personalen, säger enhetschef Jennica Nyhlén, enhetschef på Enbackagården.
Matlagning på plats istället för leveranser
Undersköterskorna Björn Grahn och Marcus Hammarström var två av flera kockar som lagade mat, och all personal i tjänst gjorde en suverän insats med positiv inställning. Det tog ungefär två timmar att laga mat till avdelningarna. Övningen visade snabbt vilka hinder som kan uppstå i ett eventuellt krisläge.
– Det var lite som att komma hem till någon annans kök, svårt att hitta och ont om bunkar och stekpannor, berättar Marcus Hammarström, undersköterska på Enbackagården.
Kryddor och redskap var en annan utmaning.
– Vi saknade smaksättning. Det är något vi måste tänka på att ha här, om det skulle bli kris på riktigt, säger Jennica Nyhlén.
Man upptäckte också att maten tog lång tid att laga och servera, att porslin kanske inte kommer att räcka till alla, att man kanske måste diska mellan man serverar, och att hygienfrågan blir känslig.
Positiva effekter – aptiten väcktes
Trots utmaningarna blev övningen en succé för de boende. Doften av nystekt raggmunk spred sig i korridorerna och väckte aptiten.
– Att få in god matdoft i korridorerna startar igång hjärnan och ökar aptiten, säger Jennica Nyhlén.
De boende fick också vara med i köket, läsa recept och prata om mat. På gårdens egen innergård kunde man plocka tomater och gräslök till en chutney som serverades till raggmunkarna. Till efterrätt blev det äppelkaka på boendets egna äpplen – och tallrikarna blev soprena.
Nyttigt inför framtiden
Övningen gav viktiga insikter om vad som behövs vid en kris: mer utrustning, fler basvaror som till exempel kryddor, och odling av tåliga grönsaker som klarar förvaring utan kylskåp.
– Det här gav oss massor av lärdomar. Nu vet vi bättre vad vi behöver förbereda för att klara oss vid en kris, säger Jennica Nyhlén.
