fredag 28 april 2017
Translate

Translate site

Till startsidan Till startsidan

Skilsmässa

Beskrivning

Många har föräldrar som har skilt sig eller som ska skilja sig. Meningen med en skilsmässa är att en situation som inte har varit bra ska bli bättre. Ofta blir det bra, även om det kan ta tid.

Hur det känns när ens föräldrar skiljer sig är olika. Man kan känna både oro, ilska, lättnad och sorg. Ibland kan man känna skuld över att föräldrarna skiljer sig och tänka att det är ens eget fel för att man har varit jobbig eller så. Det är aldrig sant. Det är aldrig barnens fel att föräldrarna skiljer sig och det är alltid föräldrarnas uppgift att ordna sina egna och barnens liv.

Om föräldrarna bråkar mycket under skilsmässan kan det kännas jobbigt, men det blir förhoppningsvis bättre med tiden. Om föräldrarna skiljer sig utan att man har sett att de bråkat och varit osams, kan det ibland kännas svårt att förstå varför de ändå måste skilja sig. Oavsett om det är bråkigt eller inte, kan det vara svårt att acceptera att ens föräldrar inte längre ska bo ihop. Att man kanske måste flytta, byta skola eller att behöva bestämma med vem man ska bo och när. Man kan lätt känna sig ensam med sina problem när föräldrarna är upptagna med sina egna och då är det bra att prata med någon om hur man själv har det. 

Även om ens föräldrar skiljer sig, har de fortfarande ansvar för att man har det bra. De ska lyssna på vad man tänker och tycker om olika saker, till exempel om hur man ska bo. Ju äldre man är, desto mer har man rätt att vara med och bestämma. Om föräldrarna bråkar om var man ska bo eller vem som ska ha vårdnaden, kan socialtjänsten hjälpa till med en lösning. Om föräldrarna fortfarande är oense, kan tvisten avgöras i en domstol. Man har rätt att få tycka om båda sina föräldrar och att fortsätta träffa dem.

Även om det kan kännas jobbigt om ens föräldrar skiljer sig kan det också innebära bra saker. Man kan till exempel få fler vuxna i ens närhet som bryr sig om en eller mer tid till att umgås med en förälder i taget. Man kan också få en större familj med bonussyskon som man tycker om.

Vad kan man göra?

  • Prata med din förälder en i taget. Fråga dem om vad som händer.
  • Prata med en annan vuxen, en lärare, en kompis förälder, andra släktingar eller någon annan vuxen i ens omgivning som man känner förtroende för.
  • Skriva ett brev, mejl eller sms till sin förälder.
  • Prata med en kompis. Det är bra att prata om saker man grubblar över och inte hålla det inom sig.
  • Om man vill prata med någon anonymt kan man ringa en telefonjour.

Om man mår dåligt kan man kontakta en ungdomsmottagning, en skolsköterska eller skolkurator, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), en vårdcentral eller socialtjänsten.

Vad kan man få hjälp med?

Alla vuxna som jobbar med barn och unga är skyldiga att hjälpa en om man inte har det bra. Om man själv eller någon annan inte har det bra är det därför bra att prata med någon vuxen. Det kan vara någon på en ungdomsmottagning, elevhälsan, studenthälsan eller en vårdcentral. I varje kommun finns det personer som kan hjälpa en och ens familj med bland annat stödsamtal, familjeterapi och kontaktpersoner om man behöver det. Om det till exempel inte funkar bra att bo hos ena föräldern men hos den andra, kan man få hjälp med att bo mer hos den föräldern där det funkar bra. Om det trots sån hjälp ändå inte funkar att man bor kvar hemma kan man få hjälp att bo någon annanstans, till exempel i ett familjehem.

Källa

UMOlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sidan uppdaterad 2015-06-02 av Marie-Louise Snell
Säters kommun
Rådhuset
783 27 Säter
Tel: 0225-55 000