torsdag 25 maj 2017
Translate

Translate site

Till startsidan Till startsidan

Krisberedskapsveckan: Vad skulle du göra om din vardag vändes upp och ner?

Någon gång händer det - frågan är bara när. Har du då tillgång till vatten, värme, mat och kommunikation?

  1. Om krisen kommer

Vi har alla ett gemensamt ansvar för krisberedskapen, men du har också ett personligt ansvar. Det offentliga ska se till att bland annat el- och telekommunikationer, vattenförsörjning, transporter och sjukvård fungerar. Du som enskild ska göra vad du kan för att skydda dig och dina närmaste mot olyckor och större händelser.

När något allvarligt inträffar har alla som befinner sig i närheten skyldighet att larma, varna och att hjälpa till. Naturligtvis kan man aldrig vara helt förberedd på en kris eftersom vi inte säkert kan veta hur och när den kommer att uppstå eller vilka följder den får. Däremot går det att förbereda sig. Både individ och samhälle ska alltså vara förberedda på oväntade, större händelser.

Källa:https://www.krisinformation.se/detta-gor-samhallet/din-krisberedskaplänk till annan webbplats

  1. Elavbrott

Samhället är beroende av elektricitet. Det svenska elsystemet är driftsäkert, men ändå sårbart för olyckor, sabotage, tekniska fel och extremt väder.

Utan el slutar vattenförsörjning och avlopp att fungera. Även system för tele- och datakommunikation påverkas. Det kan leda till att det till exempel inte går att ta ut pengar i uttagsautomater eller använda mobiltelefon eller dator.

I Sverige har det inträffat flera omfattande strömavbrott. Ett exempel är när stormen Gudrun drog in över Sydsverige 2005 då 730 000 abonnenter blev utan el.

Omfattande elavbrott förekommer sällan, mindre avbrott uppstår då och då. När ett strömavbrott inträffar är det viktigt att du är väl förberedd för att hantera detta.

Källa: https://www.krisinformation.se/detta-kan-handa/elstorningarlänk till annan webbplats


Din beredskap vid större elavbrott
Vid större elavbrott påverkas inte bara belysningen och elektriska apparater i hemmet, utan i vissa fall även värme, vatten, telefoni och datakommunikation. Här hittar du information om vad du bör tänka på vid större strömavbrott.

  • Kontrollera om någon säkring eller jordfelsbrytare har löst ut i ditt proppskåp. Om omgivningen inte heller har el beror detta på ett större elavbrott. Kontakta då din elleverantör.
  • Lyssna på Sveriges Radio P4. Vid större elavbrott informerar kommunen, räddningstjänsten och elnätsföretagen om hur drabbade kan få hjälp. Sveriges Radio P4länk till annan webbplats
  • Det är bra att ha en batteridriven eller solcellsdriven radio och extra batterier till hands. Du kan också använda bilradion.
  • Ha ficklampor och reservbatterier hemma och lättillgängliga.
  • Det är bra att ha nödladdare till mobiler, surfplattor och andra enheter (powerbank).
  • Stearinljus och värmeljus ger värme, men se upp med brandfaran och tänk på ventilationen. Det finns också värmekuddar som kan ge värme i ett par timmar (finns i fritidsbutiker).
  • Vid längre elavbrott bör du tappa upp vatten i flaskor, kastruller och andra behållare eftersom vattnet kan sluta rinna i kranen.
  • Värmen kan försvinna i din bostad om du använder elburen värme eller fjärrvärme. Avdela ett rum där familjen vistas så bevarar ni värmen längre.
  • Om det är vinter och kallt kan du tömma frysen och lägga känsliga matvaror utomhus, exempelvis på uteplatsen eller balkongen.
  • Om många hushåll har hög elförbrukning när elen kommer tillbaka utsätts elnätet för överbelastning. Då kan det bli obalans i hela systemet och bli svart igen. Dra därför inte på all el och värme på en gång.
  • Ta reda på var närmaste brandstation finns. Elavbrott kan leda till teleavbrott och svårigheter att nå 112. På brandstationen kan du få hjälp att larma.
  • Krislåda kommunikation vid ett långvarigt elavbrott. https://www.youtube.com/watch?list=PLnfJX1S5HrypG7Uqwwxb-Ac9qTyUbOHnJ&v=uNvLUnzzIAclänk till annan webbplats

Källa: https://www.krisinformation.se/detta-kan-handa/elstorningar/din-beredskap-for-elstorningarlänk till annan webbplats

  1. Hot mot dricksvatten

Dricksvatten brukar kallas vårt viktigaste livsmedel. Bra dricksvatten är också en förutsättning för att övrig livsmedelsindustri ska fungera, till exempel bryggerier, mejerier och slakterier.

Bakterier, parasiter och virus kan spridas genom infekterat dricksvatten. I krissituationer är förorenat vatten en av de vanligaste smittspridarna av mag- och tarmsjukdomar.

Sverige har tidigare erfarenheter av hot mot dricksvatten. I början av år 2016 fick vattentornet i Köpings kommun en läcka. Kommunen blev helt utan vatten och var tvungna att stänga ned det lokala sjukhusets verksamhet. Skolor, äldreomsorg och tandläkarmottagningar påverkades också under avbrottet.

Krav på dricksvattnets kvalitet och andra regler tas fram gemensamt av EU:s medlemsstater. Reglerna gäller för storskalig dricksvattenförsörjning, till exempel kommunalt dricksvatten, och för dricksvatten som används i kommersiell och offentlig verksamhet, till exempel på skolor, sjukhus och livsmedelsföretag.

Källa: https://www.krisinformation.se/detta-kan-handa/hot-mot-livsmedel-och-dricksvattenlänk till annan webbplats och http://www.expressen.se/nyheter/koping-utan-vatten-efter-en-stor-lacka/länk till annan webbplats

Din beredskap om dricksvattnet är hotat

Tappa upp vatten
Det är en stor fördel om du kan ha vatten upptappats i förväg, både till familjen och husdjuren. Rent vatten som förvaras i rena dunkar i mörka och svala utrymmen kan sparas många dagar. Om vattnet förvaras varmare blir förvaringstiden kortare. Ett smart sätt är att frysa in vatten i PET-flaskor. Flaskorna fungerar då både som reservdricksvatten och kylklampar i frysen under längre strömavbrott. Fyll inte flaskorna ända upp bara, då spricker de när vattnet fryser.

Hållbarhet
Gränsen för hur länge dricksvatten kan förvaras, har mer med lukt och smak att göra än med hälsomässiga risker. Dricksvatten håller sig i minst en vecka om det förvaras svalt eller i kylskåp. Om vattnet förvaras varmare blir förvaringstiden kortare.

Hämta vatten själv
I nödläge kan du hämta vatten från vattendrag, sjöar och dammar. Ta vattnet på ställen där vattnet rinner, eller som ligger långt ut från stranden. En del vatten ska du undvika helt - det som finns i pölar eller stillastående diken liksom salt eller bräckt vatten. Undvik också vatten som är väldigt grumligt eller som innehåller algblomningar. Du bör heller inte ta vatten från vattendrag i tätorter. Det kan finnas föroreningar som inte går att koka bort, till exempel från industrier. Lika noga behöver du inte vara med vatten för tvätt, disk och toalettspolning.

Vattenrening
En viktig grundregel är att aldrig dricka vatten som smakar eller luktar illa, är grumligt eller missfärgat. Behöver du rena vatten, till exempel från naturliga vattenkällor, finns olika sätt.

Källa: https://www.dinsakerhet.se/olycka-och-kris/forbered-dig-for-olycka-och-kris/det-viktiga-vattnet/länk till annan webbplats

  1. Översvämning

Översvämningar orsakar ofta stora skador med stora kostnader för samhället men stora översvämningskatastrofer är mycket sällsynta i Sverige.

När snö och isar smälter på våren, under den så kallade vårfloden, kan risken för översvämning öka lokalt. Speciellt om detta sker snabbt. Även kraftiga skyfall kan orsaka lokala översvämningar.

I Sverige är vi relativt förskonade från stora översvämningskatastrofer och dödsfall är mycket ovanliga. Översvämningar kan orsaka materiella skador med stora kostnader för samhället och följder kan vara bland annat jordskred, transportstörningar och skador på infrastruktur som elförsörjning och telekommunikationer

Källa: https://www.krisinformation.se/detta-kan-handa/extremt-vader-och-naturolyckor/oversvamning/din-beredskap-for-oversvamninglänk till annan webbplats

Din beredskap för översvämning

Ditt eget ansvar vid risk för översvämning varierar beroende på var du bor och vilken typ av översvämning du riskerar att råka ut för.
Vid en översvämning bör du undvika att gå eller köra bil genom översvämmade områden. En halvmeter strömmande vatten kan lätt dra omkull dig eller få bilen att flyta iväg. Trottoarkanter, refuger och brunnar utan lock är också faror som kan finnas dolda under det strömmande vattnet. Om översvämningen hindrar dig att lämna huset eller en plats, stanna kvar på ett högt och säkert ställe där du kan bli hämtad av räddningspersonal.

Vid större översvämningar kan risken öka för ras och skred samt för transportstörningar och strömavbrott. Vid översvämningar händer det att dricksvattnets kvalitet påverkas.

Källa: https://www.krisinformation.se/detta-kan-handa/extremt-vader-och-naturolyckor/oversvamninglänk till annan webbplats

Tips: I denna del är det lämpligt att komplettera texten med kommunens egen information om översvämning och dammbrott.

  1. Värmebölja

Värmeböljor kan påverka hälsan negativt och ha andra följder för samhället. SMHI kan varna för höga temperaturer, till hjälp för exempelvis sjukvården.

Under värmeböljan i augusti 2003 dog betydligt fler människor än normalt i de drabbade delarna av Europa. Även i Sverige kan temperaturen vissa somrar stiga så högt att dödligheten ökar. Äldre, barn och personer med hjärt-, kärl- och lungsjukdomar är särskilt utsatta vid hög värme.

Intensiv värme kan också få andra konsekvenser för samhället, till exempel genom ökad belastning på elförsörjningenlänk till annan webbplats, transportstörningarlänk till annan webbplats och långvarig värme kan öka risken för skogsbränderlänk till annan webbplats.

Källa: https://www.krisinformation.se/detta-kan-handa/extremt-vader-och-naturolyckor/hoga-temperaturerlänk till annan webbplats

Din beredskap för värmebölja
Rådgör med läkare
Personer som lider av hjärt-, kärl- och lungsjukdomar som kol, astma eller andra kroniska lungproblem är särskilt känsliga för hög värme. Risken för akuta hjärt- och lungbesvär liksom stroke ökar. Lider man av hjärtbesvär är det viktigt att rådgöra med sin läkare om hur man ska bete sig under en värmebölja. Det kan finnas restriktioner på hur mycket vätska man får inta.

Svettas du mycket utan att tillföra tillräckligt med vätska kan du drabbas av värmeutmattning. Det kan i sin tur utvecklas till värmeslag som kan vara livshotande om man inte får vård.

Äldre dricker ofta för lite
Äldre människor dricker ofta för lite även i vanliga fall. När värmen stiger och det inte finns någon möjlighet till svalka är risken därför stor för uttorkning. Dessutom är det en grupp som ofta medicinerar mot någon sjukdom. Vätskedrivande medicin kan göra kroppen känsligare för höga temperaturer. Många äldre bor också ensamma. Då är det viktigt att du som anhörig eller exempelvis hemtjänstpersonal är uppmärksam.

Nyfödda barn är känsliga
Nyfödda är en annan riskgrupp som är känslig för värme. Därför är det viktigt att se till att barnet inte blir för varmt. Låt det exempelvis få sova i det svalaste rummet i bostaden. Amma, ge ersättning eller vatten lite oftare än vanligt. Täck inte barnvagnen med tjocka tyger.

Tecken på värmeutmattning:

  • Trötthet
  • Irritation
  • Huvudvärk
  • Yrsel
  • Varningstecken på värmeslag:
  • Rödflammig hy
  • Snabb puls
  • Kraftigt förhöjd kroppstemperatur

Det är reaktioner som du bör vara vaksam på. Var extra uppmärksam på barn och äldre i din omgivning. I vissa fall kan det vara nödvändigt att uppsöka läkare.

Detta kan du göra för att kyla kroppen:

  • Doppa en handduk i kallt vatten, vrid ur och lägg runt nacke, i armhålor eller i ljumskar. Spola insidan av handlederna med kallt vatten eller ta ett kallt fotbad, en sval dusch eller ett bad.

Källa: https://www.dinsakerhet.se/sakrare-hemma/naturens-paverkan/varmebolja/länk till annan webbplats

  1. Din krislåda

Det finns en grundprincip i vårt samhälle och den innebär att alla människor har ett ansvar för sitt eget liv och sin egendom. Den principen gäller även då samhället inte fungerar som vi är vana vid.

Myndighetens för samhällsberedskaps (MSB) inriktning är att alla som kan ska klara försörjningen av mat, vatten, värme och information i minst tre dygn – minst 72 timmar – vid en samhällskris. Det kallas ofta 72-timmarsbudskapet. Samhällets resurser kommer inte att räcka till alla samtidigt utan måste först gå till de mest utsatta och hårdast drabbade. Andra kommer att få klara sig själva en tid. Hur länge går inte att säga, det beror bland annat på krisens omfattning.

Vatten, värme, mat och kommunikation

För att klara en krissituation på bästa sätt är det viktigt att utgå från behovet av värme, vatten, mat och kommunikation. Vid till exempel isolering på grund av smitta eller hårt väder, långt elavbrott eller någon annan katastrof behöver du ta hand om dig och dem runt omkring dig extra väl och att kunna komma i kontakt med anhöriga och att kunna ta del av information från media och myndigheter.

Se MSB:s instruktionsfilmer:

Hemberedskap – matlänk till annan webbplats
Hemberedskap – värmelänk till annan webbplats
Hemberedskap – vattenlänk till annan webbplats
Hemberedskap – kommunikation länk till annan webbplats

Checklista för din krislåda

  • Fotogenlampa och bränsle, till exempel lampolja eller fotogen. Tänk på att ha god ventilation för att ej orsaka kolmonxidförgiftning eller skapa irritation i luftvägar
  • Alternativ värmekälla som ej drivs av el, till exempel fotogen, gasol eller diesel. Tänk på att ha god ventilation för att ej orsaka kolmonxidförgiftning eller skapa irritation i luftvägar
  • Sovsäck, filtar och varma kläder
  • Tändstickor
  • Stearin- och värmeljus
  • Ficklampa med extra batterier
  • Dunkar att förvara vatten i. Använd kärl avsedda för förvaring av livsmedel
  • Husapotek med det viktigaste för dig och din familj
  • Radio som drivs av batterier, vev (dynamo), solceller eller tillgång till bilradio
  • Extra batteripack (powerbank) eller vevladdare (dynamo) till mobiltelefon
  • Hygienartiklar som fungerar utan vatten, till exempel tvättlappar
  • Campingkök och bränsle, exempelvis T-röd för spritkök. Tänk på ökad brandrisk i samband med öppen låga. Använd ej spritkök under köksfläkten
  • Mat som klarar förvaring i rumstemperatur utan kylskåp och frys. (Ris, pasta, bulgur, nötter, choklad)
  • Kontanter
  • Papperslista med nummer till exempelvis anhöriga, grannar, kommunen, räddningstjänsten, elleverantören och sjukvården.

Källa: https://www.dinsakerhet.se/krisberedskaplänk till annan webbplats

Sidan uppdaterad 2017-05-08 av Marie Palm
Till startsidan Till startsidan
Säters kommun
Rådhuset
783 27 Säter
Tel: 0225-55 000